<p><strong>Bakgrund: </strong>Kronisk hjärtsvikt är ett ökande sjukdomstillstånd bland befolkningen och påverkar det dagliga livet för de drabbade.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att beskriva fysisk aktivitet samt dess betydelse för livskvalitet för vuxna personer med kronisk hjärtsvikt.</p><p><strong>Metod</strong>: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl och ELIN@kalmar.</p><p><strong>Resultat: </strong>Fysisk aktivitet i form av specialutvecklade träningsprogram är en betydelsefull faktor för patienter som lider av kronisk hjärtsvikt. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på samtliga dimensioner av livskvalitet (global, fysisk, mental och social) hos de personer som lider av kronisk hjärtsvikt.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Det är viktigt att vårdpersonal, däribland sjusköterskor, möjliggör att fysisk aktivitet blir lättillgänglig och genomförd för alla patienter som drabbas av kronisk hjärtsvikt och detta så tidigt som möjligt för att undvika en snabb försämring av deras livskvalitet.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> kronisk hjärtsvikt, livskvalitet, fysisk aktivitet, omvårdnad.</p>

<p>Patients with heart failure have a high mortality and often readmits to hospital care, due to a lack of compliance in the treatment plan. Patient education on self-care provided by nurses is important in improving patient and clinical outcomes.The aim of this study was to describe effects of nurse led interventions of patient education for elderly patients with heart failure. Literature study based on nine quantitative scientific articles. The results shows that different nurse led interventions of patient education with patients with heart failure had positive effects on self-care management, quality of life, health related quality of life and hospital care. E-mail reminder to community nurses and telephone education shows to be the most effective patient education interventions. Socialstyrelsen claims that a Swedish patient with heart failure offers good education from heart failure clinics. Our question is if there is a need for further augmented education? It would be of interest to study which method of patient education that have the best effect on self-care management for younger patients with heart failure.</p>

The overall purpose was to explore the experience of living with chronic heart failure among patients in primary healthcare. Comparisons were made between patients with confirmed heart failure (HF, n=49), patients with symptoms indicating HF but with no HF (NHF, n=59), and a reference group (n=40). The mean age was 77 years. Patients in the HF and NHF groups had more general and physical fatigue, more reduced activity, worse physical quality of life and higher degree of depression compared with the reference group. The HF group had also higher degree of physical fatigue and worse physical quality of life than the NHF group. When comparing degrees of depression between the three groups and adjusting for fatigue, the physical dimension of fatigue was of greater importance in explaining group differences. In the HF group general fatigue was more closely related to limitations in role functioning for physical reasons than to reduced physical function per se. Women experienced more fatigue than men. Narrative interviews were conducted with ten women with confirmed heart failure, aged 73-89 years, with special reference to fatigue. The findings were presented in two themes, ‘living with the loss of physical energy’, and ‘striving for independence while being aware of deteriorating health’. The conclusion in study IV was in accordance with the results in the quantitative studies, indicating that the experience of HF or symptoms similar to HF had the greatest impact on the physical dimensions of fatigue and health-related quality of life. From a clinical perspective the findings in this thesis emphasize the importance of careful investigation of each patients experienced problems. In particular symptoms of depression and different dimensions of fatigue need to be analysed. Interventions aimed at reducing fatigue needs to be developed, and its further impact on health-related quality of life should be investigated.

Patients with heart failure have a high mortality and often readmits to hospital care, due to a lack of compliance in the treatment plan. Patient education on self-care provided by nurses is important in improving patient and clinical outcomes.The aim of this study was to describe effects of nurse led interventions of patient education for elderly patients with heart failure. Literature study based on nine quantitative scientific articles. The results shows that different nurse led interventions of patient education with patients with heart failure had positive effects on self-care management, quality of life, health related quality of life and hospital care. E-mail reminder to community nurses and telephone education shows to be the most effective patient education interventions. Socialstyrelsen claims that a Swedish patient with heart failure offers good education from heart failure clinics. Our question is if there is a need for further augmented education? It would be of interest to study which method of patient education that have the best effect on self-care management for younger patients with heart failure.

Patienter med hjärtsvikt är en stor patientgrupp som har ökat i antal då hjärtsjukvården förbättrats samt att medellivslängden har ökat i Sverige. Hjärtsvikt karaktäriseras av påfrestande symtom och påverkar både patient och anhöriga i deras vardag. För att individen ska kunna hantera sin livssituation behövs stöd ifrån både omgivningen och vården. Syftet med studien var att belysa betydelsen av stöd till patienter med hjärtsvikt. Metoden var en litteraturstudie innehållande totalt 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna var både av kvalitativ och kvantitativ ansats. Två övergripande teman framkom i resultatet, Stöd gav kontroll och trygghet och Stöd gav förbättrat självförtroende och egenvård. Hjärtsvikt medförde känslor som ångest och osäkerhet. Stöd i form av information gav bättre kontroll och känsla av trygghet. Stöd från anhöriga och vänner gav ett förbättrat självförtroende och en förbättrad egenvård. Slutsatsen är att stöd från hälso- och sjukvårdspersonal, anhöriga och vänner har stor betydelse för att patienter med hjärtsvikt ska kunna hantera sin livssituation och kunna uppleva trygghet och säkerhet trots livet med en oförutsägbar sjukdom. Mer forskning behövs för att få fram fler stödjande omvårdnadsåtgärder som kan användas i den praktiska vårdverksamheten. För att främja en god omvårdnad som ger trygghet och säkerhet bör även stöd belysas mer i sjuksköterskeutbildningen. / Patients with heart failure is a large group of patients which has increased in numbers as cardiac care has improved and the average life has increased in Sweden. Heart failure is characterized by distressing symptoms and influence the daily life of both the patient and their family. For the individual to manage their life, support is needed from both the environment and the health care. The aim of the study was to illuminate the support for patients with heart failure. The method was a literature review containing a total of 13 scientific papers. The articles were of both qualitative and quantitative method. Two main themes were found, Support gave control and safety and Support gave improved self- confidence and self- care. Heart failure caused feelings of anxiety and uncertainty. Support in form of evident information led to better control and feelings of security. Support from family members and friends showed improved self- confidence and self-care. The conclusion is that support from health- care providers, family and friends is of great importance in patients with heart failure to manage their lives and be able to experience safety and security despite life with an unpredictable disease. More research is needed to develop more supportive care measures that can be used in practice. In order to provide good care that provides safety and security, support should be highlighted more in the nurse education.

Att leva med svår kronisk hjärtsvikt har beskrivits som att vara i dödens väntrum och tidigare forskning har visat att personer med hjärtsvikt inte får tillgång till palliativ vård. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av behov och tillgång till palliativ vård för personer med hjärtsvikt. Metoden som användes var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Utifrån resultatet framkom tre kategorier och 11 underkategorier. Den första kategorin var; ”Att få vara hemma i trygghet” med underkategorierna; att vara hemma, att få kontinuitet, palliativt specialistteam, att få medicinsk symtomlindring, att ha kunskap och att få tillgänglighet. Nästa var ”Att förhindra en ond cirkel” med underkategorier; att ha en god planering och att ha flexibilitet. Den sista var ”Bristande tillgänglighet till palliativ vård” med underkategorier hjärtsvikt inte en palliativ diagnos, ingen palliativ specialistvård samt att ha brist på resurser. Utifrån kategorierna förtydligades att attityden till hjärtsvikt gjorde att behovet av palliativ vård inte uppmärksammades vilket ledde till att personerna med hjärtsvikt inte försågs med de resurser som behövdes för att skapa trygghet i hemmet. Det blev därmed en ond cirkel med behov av täta akutbesök på sjukhuset. Förhoppningsvis kan studien bidra till att förändra attityden till hjärtsvikt så att det faktiskt ses som en palliativ diagnos.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och jämföra livskvalitet hos närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt (CHF) respektive multipel skleros (MS) samt hur demografiska bakgrundsvariabler är relaterade till livskvalitet i undersökningsgruppen. Detta är en delstudie ur ett större forskningsprojekt.Metod: Frågeformuläret SF-36 användes för att mäta livskvalitet hos närstående till patienter med CHF (n = 28) samt närstående till patienter med MS (n = 19). De närstående valdes ut av patienter.Resultat: Det fanns signifikanta skillnader mellan närstående till patienter med CHF respektive MS gällande fysisk hälsa, där närstående till patienter med MS har skattat högre fysisk hälsa. Närstående till patienter med CHF skattade lägst på Vitalitet och högst på Social funktion och närstående till patienter med MS skattade lägst på Vitalitet och högst på Social funktion och Emotionell rollfunktion. Slutsats: Närstående till patienter med CHF skattade signifikant lägre än närstående till patienter med MS gällande fysisk hälsa. Resultatet av studien indikerar att andra faktorer än sjukdom inverkar på närståendes livskvalitet.

Background Heart failure is an increasing chronic disease in the western world due to an aging population and a changed lifestyle. The basic treatment is pharmacological with substantial lifestyle changes. Much is known about physical exercise in middle aged and younger patients but in the patients over the age of 65, little is known. Aim The aim of this study was to investigate the effects of physical exercise on patients aged over 65 with congestive heart failure. Method A systematic review was undertaken in the databases Cinahl and PubMed. Seven articles were analysed from the systematic review. An unsystematic review in PubMed gave one article. Three articles from Cinahl and five from PubMed were analysed from their results of physical exercise in heart failure. Results The study revealed three major themes and two subthemes. The themes were increased quality of life, a better heart work and increased physical capacity. The subthemes were increased fitness and increased muscle strength. The quality of life improved significantly in the study. The increased physical capacity included the subthemes improved endurance and increased muscle strength. There are major opportunities for the elderly patient to improve the overall daily life according to the results of this study. Conclusion The effects of physical exercises in elderly patients are good but more research has to be made to find the optimal training form for the weaker patient.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är ett ökande sjukdomstillstånd bland befolkningen och påverkar det dagliga livet för de drabbade. Syfte: Syftet med studien är att beskriva fysisk aktivitet samt dess betydelse för livskvalitet för vuxna personer med kronisk hjärtsvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl och ELIN@kalmar. Resultat: Fysisk aktivitet i form av specialutvecklade träningsprogram är en betydelsefull faktor för patienter som lider av kronisk hjärtsvikt. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på samtliga dimensioner av livskvalitet (global, fysisk, mental och social) hos de personer som lider av kronisk hjärtsvikt. Slutsats: Det är viktigt att vårdpersonal, däribland sjusköterskor, möjliggör att fysisk aktivitet blir lättillgänglig och genomförd för alla patienter som drabbas av kronisk hjärtsvikt och detta så tidigt som möjligt för att undvika en snabb försämring av deras livskvalitet. Nyckelord: kronisk hjärtsvikt, livskvalitet, fysisk aktivitet, omvårdnad.

Bakgrund: Hjärtsvikt är den enda hjärtsjukdomen i västvärlden vars förekomst ökar. Hjärtsvikt är ett symtom på en bakomliggande hjärtsjukdom och risken att drabbas ökar med åldern. Dödligheten vid hjärtsvikt är hög men den kan sänkas med rätt behandling. Syfte: Syftet är att belysa och sammanställa tidigare forskning som beskriver olika omvårdnadsåtgärder för att förbättra hälsa och välbefinnande hos patienter med kroniskhjärtsvikt. Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databaserna Cinahl,Medline och Swemed +. Litteraturöversikt efter Polit och Becks (2008) modell hara nvänts som vägledning att sammanställa materialet och uppnå studiens syfte. Resultat: Resultatet i den här studien har redovisats i fyra kategorier och visar att de patientersom får kunskap om sin sjukdom samt motiveras till egenvårdsbeteende i form av ökad fysisk aktivitet förbättrar sin livskvalitet, får minskade symtom, minskar risken för återinläggning på sjukhus och en för tidig eller plötslig död. Implikation: Denna studie är till stor nytta för sjuksköterskans som genom sin förståelse för patienten kan ge patienten ökad information och kunskap om dess sjukdom och egenvårdsbeteende. Patienten kan därmed få en ökad motivation till att öka sin fysiska aktivitet som leder till en ökad livskvalitet. Det som saknas i forskningen är hur patienterna upplever sinsituation och vilka omvårdnadsåtgärder de anser fungerar bäst. / Background: Heart failure is the only heartdisease that increasing in the Wests. Heartfailure is a symtom of underlying heartdisease and the risk increases with the age. The mortality in heart failure is high, but it can be reduced with the right type of treatment. Aim: The aim is to illustrate and put together earlier research that describes diffrent kinds of care proceedings to promote health and well-being with patients with chronic cardiac insufficience. Method: For this literature review, data was collected from the databases Cinahl, Medline and Swemed +. Literature summary from Polit and Becks (2008) model has been used as guidance to putting together the material to reach the aim. Result: During the result of this study four category appeared shows that patients who have knowledge about their disease and give the motivation of self-care behavior through increased physical activity improve their quality of life, have less symtoms, reduce the risk of rehospitalisation and a premature or sudden death. Implication: This study is of high value for the patient who wants to get information about its disease and self-care behavior can get an increased motivation to add their physical activity that leads to improvement of quality of life. Whats missing in the research is how the patients experinces their situation and which kind of care proceedings they consideredthe most suitable.