Hjärtsvikt påverkar i stor utsträckning de drabbades liv. Upplevelsen av att leva med hjärtsvikt är personlig och skiljer i innebörd mellan olika individer. Sjuksköterskan behöver ha en djupare förståelse av den drabbade individens unika situation för att kunna främja patientens hälsa och välbefinnande. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Litteraturstudien innefattade 13 kvalitativa artiklar som granskades och analyserades och ur resultatet framkom fem teman: osäkerhet och otrygghet, begränsningar i det dagliga livet, minskad självständighet, förändring av roller och hopp och hopplöshet. I resultatet framkom att otrygghet och osäkerhet var karakteristiska för sjukdomstillståndet. De fysiska begränsningarna skapade ett beroende av andra och därmed en minskad självständighet. Oförutsägbarheten i sjukdomstillståndet sågs leda till hopplöshet och en känsla av att livet var meningslöst. Hjärtsvikt kunde även leda till livsstilförändringar och omprioriteringar i livet. Det är av betydelse att sjuksköterskan i större utsträckning använder kvalitativ forskning som grund i den evidensbaserade omvårdnaden. I sjuksköterskans utbildning bör patienters upplevelser i större grad belysas för att generera en djupare förståelse för hur sjukdom påverkar en människas liv.

Abstrakt Bakgrund: Årligen drabbas 30 000 människor av symtom på hjärtsvikt i Sverige. Hjärtsvikt är den vanligaste anledningen till att människor över 65 år läggs in på sjukhus. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och en kvantitativ. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades utifrån checklistor och en induktiv ansats användes under innehållsanalysen. Resultat: Tre olika kategorier hittades: Känslor, påverkan på livet och hantera sin livssituation. Under varje kategori beskrivs patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Slutsats: Att drabbas av hjärtsvikt påverkar hela patientens liv, både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan bör få ökad kunskap om patienters upplevelser av sin sjukdom och hur de upplever sitt liv med sjukdomen för att kunna utföra den omvårdnad den enskilde patienten behöver.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som påverkar livet både för den drabbade och dess närstående. Prognosen är allvarlig och slutskedet kan liknas vid cancersjukdom. Allt fler vårdas i hemmet, vilket ställer krav på egenvård och närståendes delaktighet. Närstående är ofta inte förberedda för den nya ansvarsfyllda rollen som sjukdomen kan medföra. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att leva nära en person med hjärtsvikt. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och baserades på tolv kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkom fyra kategorier av upplevelser i resultatet; ovisshet, förändrade roller, social påverkan samt fysisk och psykisk påverkan, som var för sig och tillsammans kunde leda fram till att livet förändrades för närstående till personer med hjärtsvikt. Slutsats: Hjärtsvikt förändrar livet för närstående och innebär nya krav och anpassning i vardagen. Hälsan påverkas både fysisk och psykiskt. Risken att drabbas av egen ohälsa ökar. Konsekvenserna av att vara närstående är flera särskilt då närstående själva ofta är äldre och har egna hälsoproblem. För att kunna stödja närstående måste sjuksköterskan förstå deras upplevelser. Att synliggöra dem kan främja både den sjuke och dess närstående. / Background: Heart failure is a chronic disease and effects life both for the ill person and their family. The prognosis is serious and can be compared with cancer. More people receive care in their home which increases the demands in self-care and their families’ participation. With the disease come new responsibilities, which families aren’t always prepared for, including new roles. Aim: To describe experiences of living close to a person with heart failure. Method: A literature review was conducted which was based on twelve qualitative and three quantitative scientific articles. Results: Four main categories were identified: experience of uncertainty, changing roles, physical and psychological effects and social effects. Conclusion: Heart failure changes the lives of the families. It involves new demands and adjustment in every-day-life and affects both their physical and mental health. The risk of developing health problem increases. The consequences of living close to a person with heart failure are many, especially if they are older and have health problems of their own. Nurses need to be aware of families’ experiences to be able to support them. We believe that both the ill person and their family can benefit from nurses making their experiences visible.

No description available.

Hjärtsvikt är en sjukdom som är vanlig idag i Sverige och prevalens siffrorna stider. Syftet med denna stuide var att studera om hjärtsviktspatienter önskar ett team runt sig med ansats på olika egenvårds och omvårdnadsåtgärder och på vilket sätt de önskar få hjälp av teamet för att förbättra sin livskvalitet. På vilket sätt uppfattar de att ett vårdteam kan öka deras livskvalitet efterdiagnos. Åtta patienter födda mellan 1922-1942 deltog, fyra kvinnor och fyra män. Resultatet visar att informanterna har symtom som de tror beror på hög ålder, de anpassar sina aktiviteter efter vad de orkar göra, att det upplevs svårt att komma in i värdsvängen men när man väl är inne, är upplevelsen att man får bra vård. För att behöva ett team i sin vård innebär att man snart ska dö vilket är inte överensstämmande med nationella riktlinjer som säger att uppföljning ska ske genom ett teambaserat arbetssätt

Background: Patients with heart failure is a patient group growing in numbers, the most common treatment focuses on reliving symptoms and the only cure is heart transplantation. Objective: Aim of the study was to illuminate patients' experiences of living with heart failure at his home. Method: Qualitative design, with a manifest content analysis. The results are based on 12 scientific articles.  Results: Patients with heart failure find that the disease is limited to their daily lives through mental illness and physical symptoms. The short comings of given information to the Patients are a necessary element to include in the planning for Patients future life. The Patients are experiencing that their lives are hanging on a thread as their life is running out, giving anxiety and worries. The need for palliative care is great, but is experienced by patients as containing large gaps. Discussion: Heart failure is a hidden disease, where patients with heart failure often feel like a burden on the environment. Dependence on other people gives a feeling of hope and hopelessness. Conclusion: information plays a large role in how patients with heart failure are able to live with their everyday lives.

No description available.

Sexualitet är ett grundläggande behov, om vilket patienten behöver kunskap för att utföra egenvård efter sjukdom. Hjärtinfarkt är den vanligaste orsaken till akut sjukvård och patienterna har ofta frågor om sexualitet i relation till sjukdom. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka sjuksköterskans roll inom sexualrådgivning till patienter med hjärtsjukdom. Litteraturöversikten baserades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserats, tematiserats och sammanställts i kategorier respektive underkategorier. Trots upplevt ansvar utförs sexualrådgivning i liten omfattning. Faktorer som påverkar sjuksköterskans roll visade sig vara ”Tillgängligt material”, ”Kunskap och utbildning”, ”Kön och ålder”, ”Språk och kultur” samt ”Tidsaspekt, organisatoriska riktlinjer och policys”. Sjuksköterskan kan stötta patienten till egenvård, liksom anpassning till förändrad sexuell hälsa. Att informera patienten förutsätter sjuksköterskans kunskap inom ämnet. Sjuksköterskan behöver utbildning i hur sexuell hälsa påverkas av hjärtsjukdom. Vidare forskning krävs för att undersöka vad som kan tänkas öka sjuksköterskors sexualrådgivning.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar den drabbade både fysisktoch psykiskt. I dagsläget drabbas ungefär 10% av populationen över 80 år iSverige av hjärtsvikt. Egenvården är en viktig del i hanterandet av hjärtsviktoch syftar till att patienten själv utför åtgärder för att förhindra försämring isjukdomstillståndet. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkaregenvården utifrån hjärtsviktspatienters perspektiv. Metod: Litteraturöversiktenomfattade tolv artiklar som kritiskt granskades. Dessa återfanns viadatabaser och manuella sökningar. Resultat: Tre områden som beskriverfaktorer hittades som upplevdes påverka egenvården för patienter. Faktorersom var med och påverkade egenvården var socialt stöd, information ochkunskap och stödet från sjukvården. Dessa påverkade följsamhet, hantering avinformation och kunskap, känslomässig stöttning och motivation. Diskussion:Resultatet visade på ett behov av att familj och närstående är involverade iegenvården, att kunskap inhämtades då detta var av vikt samt att stöd frånsjukvården individ-anpassades efter behov. Orems egenvårdsteori koppladesför att beskriva denna situation. Slutsats: Sjukvården måste väga in allafaktorer för utvecklandet av egenvården då helhetsperspektivet kan vara enförutsättning för god egenvård. Vidare forskning att undersöka allainvolverades perspektiv skulle kunna förbättra egenvården i framtiden. / <p>Godkännande datum: 2018-03-26</p>

Hjärtsvikt drabbar många äldre människor och det uppskattas att cirka 200 000 personer i Sverige har hjärtsvikt. Hjärtsvikt orsakas av andra bakomliggande sjukdomar där högt blodtryck och kranskärlssjukdomar är de vanligaste orsakerna. Antal personer som insjuknar i hjärtsvikt ökar successivt i hela världen. Ökningen beror dels på att behandlingen av bakomliggande sjukdomar förbättras och dels på att medellivslängden har ökat. Största ekonomiska bördan ligger på frekventa återinläggningar av patienter med hjärtsvikt. Forskning har visat att återinläggningar av personer med hjärtsvikt kan minskas med egenvårdsåtgärder. Patienten skall engageras i ett ansvar för sin egenvård i största möjliga grad. Syftet med detta arbete var att belysa vilka faktorer som påverkar egenvården hos patienter med hjärtsvikt efter utskrivning från sjukhus. Metoden som valdes var en litteraturstudie för att belysa kunskapsläget inom det valda området. Totalt femton artiklar från två databaser valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet har sammanställts i en matris som redovisas i bilaga. Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar egenvården hos patienter med hjärtsvikt efter utskrivning från sjukhus. Faktorerna var uppdelade i tre kategorier: kunskap och patientutbildning, sociodemografiska faktorer och psykosocial ohälsa. Kunskap om sjukdomen och egenvård var den viktigaste faktorn. Utbildningen av patienterna med hjärtsvikt visade sig spela en avgörande roll för att deras egenvårdsprogram fungerade. Det ledde till en större följsamhet till medicinering och andra egenvårdsaktiviteter. Psykosocial ohälsa ledde till en ökad risk för patienter med hjärtsvikt och de hade större problem med att klara av sin egenvård. Egenvård är en viktig del i behandlingen av hjärtsvikt hos patienterna. Det finns flera faktorer som påverkar egenvård hos personer med hjärtsvikt efter utskrivningen. Sjuksköterskans roll är att ge stöd och främja hälsa via förebyggande åtgärder. Sjuksköterskan bör i sitt arbete ta hänsyn till patienternas utbildningsnivå, ålder och kulturella bakgrund. Rätt åtgärder leder till förbättrad följsamhet till egenvård, högre livskvalitet, minskat dödlighet och färre återinläggningar.