<p><strong>Bakgrund:</strong> Hjärtsvikt är ett allvarligt sjukdomstillstånd som påverkar det dagliga livet och ökar med stigande ålder.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet var att belysa upplevelser av att leva med hjärtsvikt.</p><p><strong>Metod:</strong> En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning ansågs åtta artiklar vara användbara för att svara på syftet.</p><p><strong>Resultat:</strong> Sex kategorier utkristalliserades, vilka var lidande, rädsla, begränsning, beroende, anpassning och hopp. Att leva med hjärtsvikt innebar lidande i form av sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Upplevelser av rädslor relaterade till hela livssituationen var framträdande. Det fanns upplevelser av begränsningar fysiskt, psykiskt och socialt i det dagliga livet. Begränsningar kunde bero på trötthet, andfåddhet, ödem, försämrad kognitiv funktion och upplevelsen av ett oklart deltagande i sin omvårdnad. På grund av sjukdom uppstod ett beroende av andra människor och omvårdnad. Anpassning till sjukdom och symtom var nödvändigt men svårt att acceptera. Hopp upplevdes inför framtiden.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Slutsatsen var att personer med hjärtsvikt upplevde ett omfattande lidande. Genom litteraturstudiens resultat kan sjuksköterskan erhålla en större förståelse för personers upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Kunskapen kan komma till användning då sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet möter personer med hjärtsvikt.</p>

Bakgrund: År 2012 beräknades ca 200 000 svenskar leva med symtomgivande hjärtsvikt. Hjärtsvikt är en av de vanligaste orsakerna till inläggning på sjukhus hos personer över 65 år och tillståndet ökar väsentligt risken för att dö i förtid. Patienter med hjärtsvikt kräver en kontinuerlig utbildning för att kunna utföra en god egenvård. Genom att sjuksköterskan uppmärksammar individens upplevda situation erhålls viktig information för hur omvårdnaden ska utformas. Syfte: Belysa människors upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på tolv kvalitativa studier. Studierna sammanställdes och analyserades för att besvara syftet. Begreppet hälsa valdes som vårdvetenskaplig utgångspunkt. Resultat: Resultatet visade att upplevelserna av sjukdomen präglades av negativa känslor såsom rädsla för döden, ångest och känslor av att bli socialt isolerad. Trots detta förekom positiva känslor som hopp inför framtiden samt att uppskatta det nuvarande livet och det tidigare. Sjukdomen innebar en förändring av självbilden samt en process av att lära sig leva med den. I denna process fann många stöd av sina närstående och genom hoppet. Vården kunde också vara ett stöd men upplevdes av många som negativ. Diskussion: I resultatdiskussionen diskuteras hur människornas upplevelser kan tolkas i relation till hälsa och resultatet jämförs även med annan forskning. Sjuksköterskan behöver se till att patienten upplever kontroll över sin situation och sina mediciner samt identifiera vad denne känner hopp inför så att hälsan hos patienten kan stärkas. I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter med den valda metoden.

ABSTRACT Background: It is estimated that at least 23 million people in the world suffer from heart failure, in Sweden cardiovascular disease is the most common cause of death. Heart failure is a syndrome caused by underlying diseases with severe symptoms. The severe picture of symptoms affects everyday life. Aim: The aim of this study was to investigate which factors affect the quality of life of individuals affected by heart failure and how they experience their quality of life. Method: Literature review was conducted using descriptive design to answer the aim of this study. PubMed and CINAHL have been used as databases for the literature research. The result was based on nine original articles with only qualitative approach and one with mixed methods. The articles were published between 2010-2020. The quality of the articles was then reviewed based on Statens beredning för medicinskt och social utvärderings quality template. Result: The individuals experienced a change in quality of life in connection with the challenges that arose due to heart failure. The condition of the disease led to various factors that affected the quality of life. These factors were; psychological, physical, social and financial, which affected at different levels to a eventual changed quality of life. Conclusion: The result of this literature review shows that the experience of quality of life in relation to heart failure was largely influenced and impaired. What has been perceived as affecting individuals' quality of life are overall factors such as; psychological, physical, social and financial needs. For this reason, it is of great importance that the nurse gain an increased understanding and knowledge of this patient group to optimize the well-being and quality of life for the individuals.   Keywords: Quality of life, heart failure, experiences.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en folkhälsosjukdom som påverkar ca 2% av Sveriges befolkning. Sjukdomen orsakar fysiska symtom som dyspné och ödem i lungor samt extremiteter, vilket kan påverka patienter fysiskt, socialt och psykiskt.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga befintlig kunskap om patienters upplevelser av kronisk hjärtsvikt. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och analyserades med Fribergs (2022a) fyrstegsmodell. Studien baserades på kvalitativa artiklar som har inhämtats genom sökningar i Cinahl och PubMed. Resultat: Elva artiklar valdes ut för analys. Efter analysen skapades fyra kategorier med sex underkategorier som beskriver olika avseenden av patienternas upplevelser. Fynden som presenteras beskriver den fysiska, sociala och psykiska påverkan som patienterna upplever. Fynden visar även på utmaningarna som uppstår när patienterna anpassar sig till sin sjukdom. Slutsats: Kronisk hjärtsvikt påverkar patienter på olika sätt. Patienterna upplever både fysiska, sociala och psykiska begränsningar. För sjuksköterskan innebär det en utmaning att hjälpa patienten på ett holistiskt och personcentrerat sätt. Ett behov av vidare forskning kan finnas för att kunna kartlägga upplevelserna för specifika populationer.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar både individen, dess familj och det sociala nätverket. Det är vanligt förekommande bland befolkningen och de personer som får hjärtsvikt blir påverkade på ett flertal sätt. Hjärtsvikt som finns i fyra olika grader där symptomen har varierande allvarlighet för varje grad. Sjuksköterskan har en betydande roll i omvårdnaden där personernas symptom och bekymmer kan uppmärksammas och lindras. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt grad II till IV enligt NYHA. Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats som grundades på tolv vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorfs innehållsanalys för kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet presenterades i form av tre huvudkategorier med sju underkategorier. Kategorierna var En förändrad livsstil med underkategorierna En begränsad fysisk aktivitet, Trötthet och Ett anpassat liv. En ny social roll i livet med underkategorierna Behov av hjälp och Isolering. Känslomässiga reaktioner med underkategorierna Rädsla och otrygghet, samt Frustration. Slutsats: Det framkom att personerna upplevde att det var komplext att leva ett vardagligt liv. De hade det svårt med den sociala delen i livet och hade ett flertal känslor som påverkade deras situation. Det fanns dock positiva aspekter då de fick möjlighet till att förändra sina liv. Det kan behövas ytterligare forskning som berör skillnaden i kvinnor och mäns upplevelser samt hur yngre personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt.

No description available.

BAKGRUND:Kronisk hjärtsvikt orsakar funktionsnedsättning och nedsatt livskvalitet. Sjuksköterskeledda multidisciplinära hjärtsviktsmottagningar [HSM] i primärvården rekommenderas i nationella riktlinjer för ett mer effektivt omhändertagande av kroniskt hjärtsviktssjuka individer, men få regioner och landsting erbjuder detta i dagsläget. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor upplever att arbetet på etablerade hjärtsviktsmottagningar i primärvården fungerar, samt vilken betydelse de anser att verksamheten har för hjärtsviktspatienters hälsorelaterade livssituation. METOD: Studien var av kvalitativ deskriptiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och transkriberades ordagrant. Därefter bearbetades data genom manifest innehållsanalys. RESULTAT: Totalt identifierades 74 koder och 8 huvudkategorier: Struktur och upplägg för HSM, Patienternas hälsorelaterade situation, Sjuksköterskans praktiska arbete, Hälsofrämjande stöd, HSM betydelse för patienterna, Hinder för sjuksköterskan i arbetet med HSM, Stöd och riktlinjer för arbetet med HSM samt Utvärdering och feedback. Slutsats: Det multidisciplinära samarbetet vid HSM tycks främst ske mellan sjuksköterska och läkare, medan det föreligger en avsaknad av kontinuerligt samarbete med fysioterapeut, dietist och psykolog/ kurator. Sjuksköterskornas viktigaste uppgift tycks vara att utbilda och informera patienterna om deras sjukdomstillstånd och behandling, i syfte att främja patienternas följsamhet och livskvalitet. Vidare tycks sjuksköterskorna på HSM ha stor möjlighet att förhindra sjukdomsförsämring och därmed reducera slutenvårdsbehov och lidande för individer som lider av kronisk hjärtsvikt. / BACKGROUND: Chronic heart failure causes disability and decreased quality of life. To improve the care of these patients Swedish national guidelines recommend nurse-led multidisciplinary heart failure clinics [HFC] in primary health care. In spite of this, few Swedish counties are currently providing this service.   AIM: To investigate how nurses experience the function of established HFC in primary health care and their impact on the lives of patients with heart failure, health related-wise.   METHOD: The study had a qualitative descriptive onset. Semi-structured interviews were executed and transcribed verbatim. The data was then analyzed through manifest content analysis. RESULT: A total of 74 codes and 8 main categories were identified: The structure and setup of  HFC, The patients’ health related situation, The nurses’ practical work, Health promotion support, The significance of HFC to patients, Obstacles in the nurses’ work with HFC, Support and guidelines in working with HFC and Evaluation and feedback.   CONCLUSION: The participating nurses described the nurse-doctor contact as the main interaction, while several described the collaboration with physiotherapists, dieticians and psychologist as lacking. The nurses’ main priority was described as the information and education of the patients regarding their health problem and its treatment in order to promote adherence and quality of life. Furthermore, the nurses’ felt that they had the capability to prevent deterioration and thus decrease the need for inpatient care in individuals suffering from chronic heart failure.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en av de vanligaste diagnoserna i vården. I Sverige drabbas ca. 250 000 personer av hjärtsvikt varje år. För patienter med hjärtsvikt är egenvård väsentligt för att uppnå en god livskvalitet och förebygga försämring. Däremot är sjukdomsinsikten inte alltid tillräckligt god vilket försvårar följsamheten till behandling och motivationen till adekvata åtgärder. eHälsa är tänkt att underlätta patienters information och kommunikationsmöjlighet för att öka tillgängligheten till vården. Den tekniska utvecklingen sker snabbt och eHälsoverktyg av olika slag finns att tillgå för att vara behjälpliga och underlätta egenvården.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienter med hjärtsvikt och deras upplevelse av eHälsa för att stödja egenvården. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg. Litteraturöversikten baserades på fem kvalitativa och tre kvantitativa studier samt en studie med en mix av kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Resultatet visar att användning av eHälsa främjar egenvården vid hjärtsvikt i de flesta fall men framhåller också sjuksköterskans viktiga roll och stöd i användningen av eHälsa samt teknikens användarvänlighet. De tre huvudteman som identifierades i resultatet var Empowerment, Upplevelse av trygghet och Vikten av användarvänlig teknik. Diskussion: I diskussionen problematiseras huruvida eHälsa ersätter sjuksköterskans fysiska möten samt behovet av teknisk support i användning av eHälsa. Slutsats: Den viktigaste slutsatsen av litteraturöversikten är att eHälsa kan förbättra patienters egenvård även när det kommer till den äldre generationen med begränsad teknikvana. Dock krävs individanpassning av både teknik och stöd. Vidare forskning behövs för att få en uppfattning om sjuksköterskans upplevelse av eHälsa och hens stöd till användarna samt de organisatoriska utmaningarna

Sammanfattning Bakgrund:Ungefär 250 000 människor av Sveriges befolkning är drabbade av diagnosen hjärtsvikt. Tidigare forskning visar att patienter med hjärtsvikt kan komma att öka i antal varje år, samt att det finns brister i sjuksköterskors kunskap om hur de ska vårdas inom avdelningar som inte är specialiserade på hjärt- och kärlsjukdomar.  Syfte:Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt.  Metod:En litteraturstudie med en kvalitativ ansats genomfördes där 18 kvalitativa vetenskapliga artiklar söktes fram. Kvalitetsgranskningen resulterade i artiklar som bäst stämde överens med studiens syfte och som hade högst kvalité. Till analysen valdes det ut åtta artiklar.  Resultat:Analysen ledde fram till två kategorier, dessa var: fysiska konsekvenser samt psykiska konsekvenser. Fysiska konsekvenser beskrevs utifrån tre subkategorier: begränsade i vardagliga aktiviteter, att vara beroende av andra, begränsade i fysisk ork. Psykiska konsekvenser beskrevs utifrån tre subkategorier: oro och rädsla, sorg och frustration, acceptans eller inte.  Slutsats:Patienter med hjärtsvikt levde med begränsningar i sitt vardagliga liv på grund av sjukdomens symtom vilket också gjorde dem beroende av andra. Patienter som levde med hjärtsvikt gick också igenom känslomässiga reaktioner och accepterade sin diagnos på olika sätt. Det är viktigt att sjuksköterskan har en ökad förståelse till hur det är att faktiskt leva med hjärtsvikt. Genom att vara lyhörd till genomlevda upplevelser kan sjuksköterskan bidra med stöd och information. Detta har diskuterats utifrån ett livsvärldsperspektiv.

<p>Background: Patients with heart failure is a patient group growing in numbers, the most common treatment focuses on reliving symptoms and the only cure is heart transplantation. <strong>Objective:</strong> Aim of the study was to illuminate patients' experiences of living with heart failure at his home. <strong>Method:</strong> Qualitative design, with a manifest content analysis. The results are based on 12 scientific articles.  <strong>Results:</strong> Patients with heart failure find that the disease is limited to their daily lives through mental illness and physical symptoms. The short comings of given information to the Patients are a necessary element to include in the planning for Patients future life. The Patients are experiencing that their lives are hanging on a thread as their life is running out, giving anxiety and worries. The need for palliative care is great, but is experienced by patients as containing large gaps. <strong>Discussion:</strong> Heart failure is a hidden disease, where patients with heart failure often feel like a burden on the environment. Dependence on other people gives a feeling of hope and hopelessness. <strong>Conclusion:</strong> information plays a large role in how patients with heart failure are able to live with their everyday lives.</p>