Bakgrund: Hjärttransplantation har idag blivit en etablerad procedur som kan erbjudas till patienter som lider av svår hjärtsvikt. Patienterna har stort behov av omvårdnad en lång period efter att hjärttransplantationen är genomförd. Sjuksköterskans uppgift är att kunna möta hjärttransplanterade patienter i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser efter hjärttransplantation. Metod: För att utföra studien gjordes en allmän litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar från tre olika omvårdnadsdatabaser granskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier med sex underkategorier; Patienternas upplevda känslor med underkategorierna; Rädsla över att det nya hjärtat skulle sluta slå, Upplevelsen av att inte vara värdig sitt nya hjärta och Tankar och känslor om donatorn och donatorns familj. Huvudkategorin; Upplevelse av ny identitet och huvudkategorin: Upplevelse av stöd med följande underkategorier; Stöd från vården, Stöd från anhöriga och vänner och slutligen Stöd från andra hjärttransplanterade. Slutsatser: Upplevelserna av att leva med ett transplanterat hjärta varierade mellan patienterna och omfattade både psykiska och fysiska faktorer. Upplevelsen av att leva i osäkerhet kring sin hälsa skapade oro, rädsla och ångest hos patienterna som visade på ett stort behov av stöd från sjukvårdspersonalen. För en optimal personcentrerad omvårdnad behöver sjuksköterskan ha kunskap om hjärttransplanterade patienters upplevelser för att få ökad förståelse och kunna ge adekvat omvårdnad. / Background: Heart transplant has today become an established procedure offered to patients suffering from severe heart failure. The patients are in need of medical care for a long period of time after the heart transplant has been carried out. Moreover, it is the duty of the nurse to be able to respond to the patients in daily nursing care. Aim: The aim was to describe adult patients’ experiences after a hearttransplantation. Method: To carry out the study, a general literature study was used. The result was based on ten scientific articles from three healthcare databases which were reviewed and analyzed. Result: Three main categories and six subcategories emerged from the result; The patients’ experienced feelings with the following subcategories; Fear that the new heart would stop beating, The experience of not being worthy of the new heart and Thoughts and feelings about the donor and the donor's family. The main category; Experience of new identity and the main category: The presence of support with the following subcategories; Support from the healthcare, Support from relatives and friends and finally Support from other hearttransplanted. Conclusion: The experiences of living with a transplanted heart varied between patients and included both mental and physical components. The Patients’ experience of living in uncertainty about their health created difficulties with fear and anxiety and the patients showed a great need for support. To achieve the best person-centered care possible, the nurse needs to be familiar with the patient’s experiences to acquire an understanding so as to be able to give an appropriate nursing care.

Bakgrund: I Sverige utfördes den första hjärttransplantationen år 1984 i Göteborg. En ökande trend har identifierats genom åren och Sverige är det land som utför flest hjärttransplantationer i Skandinavien. Det är vid svår hjärtsvikt som den drabbade kan bli kandidat för eventuell hjärttransplantation och sjuksköterskan har en nyckelroll i omvårdnaden av dessa patienter. Omvårdnadens syfte är att förbättra patientens chans för överlevnad och livskvalitet. Syfte: Beskriva organmottagares upplevelser av att ha genomgått en hjärttransplantation. Metod: En litteraturbaserad metod för att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. Resultat: Fyra kategorier identifierades; En ny livssituation, förändrad syn på livet, ta del av andra erfarenheter och nya tankar inför framtiden, med tio underkategorier. Konklusion: Resultatet visar att patienter som genomgått en hjärttransplantation upplever en förändrad vardag och livssyn. Nya insikter om livet och upplevelse av att fått en ny chans skapas. Detta väcker känsla av tacksamhet och skyldighet gentemot sin donator. Majoriteten av patienterna upplevde att stödet från sjukvården var bristfälligt, både inför och efter operationen och att det är bristen på information som upplevs som central. / Background: The first heart transplant performed in Sweden took place in 1984 in Gothenburg. An increasing trend has been identified over the years and Sweden is the country that performs most heart transplants in Scandinavia. It is in case of severe heart failure that the affected person can become a candidate for any heart transplant and the nurse has a key role in the care of these patients. The purpose of nursing is to improve the patient's chance of survival and quality of life. Aim: The aim was to describe the organ recipient’ experience after having a heart transplant. Method: A literature-based study where the data consisted of qualitative articles. Result: Four categories were identified; A new life situation, changed view of life, influence from others and new thoughts about the future with ten subcategories. Conclusion: The result shows that patients who have undergone a heart transplant experience a changed everyday life and belief. New insights about life and the experience of having a new chance created. This arouses a sense of gratitude and obligation towards their donor. The majority of the patients felt that the support from the health service was inadequate, both before and after the surgery and that it is the lack of information that is perceived as central.

Organtransplantation är för vissa svårt sjuka individer den enda möjliga behandlingen till ett fortsatt liv. För dessa individer är väntan på organtransplantation av lever, hjärta eller lunga ofta en oviss väntan på en livsviktig operation. Denna väntan innebär en förändring och begränsning i individens vardag och påverkar inte bara individen själv utan även närstående. Detta är en upplevelse få personer kan föreställa sig. Syftet är att beskriva upplevelsen hos vuxna individer som väntar på transplantation av livsviktiga organ; lever, hjärta och lunga. Denna litteraturstudie bygger på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som har sökts fram av författarna i väsentliga referensdatabaser. Data analyserades enligt Axelssons (2012) modell för litteraturstudier. Studien resulterade i sex teman samt sex subteman. Resultatet visar hur individer i behov av organtransplantation upplever väntan på operation, samt vad sjuksköterskans roll har betytt i omvårdnaden. En upplevelse av ovisshet och maktlöshet var framträdande, men även hopp och glädje. Hos sjuksköterskan och övrig vårdpersonal önskas och behövs en förståelse för vad individer som väntar på organtransplantation upplever och genomgår. Detta för att i mötet kunna ge bästa möjliga stöd och omvårdnad. Sjuksköterskans information till individerna som väntar på organtransplantation samt dess närstående visade sig vara betydelsefull. Likaså visar studien hur och varför sjuksköterskans stöd under väntan på organtransplantation var av vikt för dessa individers upplevelser. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hos en hjärtsjuk som inte har något annat val än att få ett nytt hjärta väntar en tid som innebär stora känslomässiga förändringar och upplevelser. Rädslan att dö kontra känslor att vänta på att någon annan ska dö är känslor som ständigt är i fokus. Syftet är att beskriva människors upplevelser och känslor i samband med att få ett nytt hjärta. Studien baseras på nio kvalitativa artiklar som hittats via olika databaser och som analyserats och sedan sammanställts i en litteratuöversikt. Resultatet visar att många upplever en stor känslomässig omställning som kräver ett stort engagemang från både anhöriga och vårdpersonal. Rädslan för att bli en ny person finns ofta närvarande och skuldkänslor till donatorns familj är två viktiga delar som tillsammans gör det svårt för många att acceptera sitt nya hjärta och gå vidare. Slutsatserna är att både anhöriga och patienterna själva är i stort behov av stöd genom hela processen. Det finns behov av information men främst av att ha någon att prata om sina farhågor med, annars finns stora risker att psykisk ohälsa utvecklas till följd av känslan av ensamhet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Hjärttransplantation har utförts sedan 1967 och det är idag främst patienter med svår hjärtsvikt som kan bli aktuella för hjärttransplantation. Efter en hjärttransplantation följer en livslång medicinering och patienterna behöver gå på regelbundna kontroller för att minska risken för avstötning av det nya hjärtat. Sjuksköterskans ansvar är exempelvis att ge patienterna och dess närstående information kring hjärttransplantationen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med ett transplanterat hjärta. Metod: En beskrivande innebördsanalys har använts för att analysera sju bloggar. Resultat: Resultatet visade att tiden efter hjärttransplantationen upplevdes besvärlig och patienterna satte upp nya relevanta mål med stöd av sjuksköterska, närstående och vänner för att kunna anpassa sig till de nya levnadsvillkoren och den livslånga medicineringen. I samband med hjärttransplantationen upplevde patienterna hur de fått ett nytt sätt att se på livet och tack vare tacksamheten över att få fortsätta leva valde vissa av patienterna att sprida kunskap om organdonation vidare. Konklusion: Hjärttransplantationen innebar en stor omställning för patienterna och de fick anpassa sig till de nya levnadsvillkoren. Känslor som oro, uppgivenhet och tacksamhet präglade deras vardag. Stöd av närstående, vänner och sjuksköterska uppskattades av patienterna för att återgå till en vardag utan ett ickefungerande hjärta. / Background: Heart transplants have been performed since 1967. Today it’s primarily patients with severe heart failure who are considered for the procedure. After the transplant a lifelong immunosuppressive medication for the patients follows, and they need regular check-ups to lower the risk of rejection of the heart. The nurse’s responsibility was for example to give the patients’ and their families’ information about the procedure. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of living with a transplanted heart. Method: A descriptive content analysis was used to analyze seven blogs. Results: The first period following the transplant was experienced as difficult. The patients created new relevant goals with help of nurse, family and friends in order to adjust to the new life and lifelong medication. The patients’ experienced how they got a new perspective of life. Because of the gratitude of survival, the patients chose to spread knowledge about organ donation further. Conclusion: The heart transplant meant a big adjustment for the patients, to a new life. Feelings like anxiety, resignation and gratitude were now a part of their life. Support from family, friends and nurse was appreciated by the patients in order to get back to a life without a non-functioning heart.

Background: A life with severe chronic heart failure is debilitating, and most patients die of the disease. The possibility of having a heart from a deceased donor is often the patient's only hope of continued life. Aim: To gain a deeper insight and understanding of the patients experiences after a heart transplant. Method: Literature study with results based on 13 scientific articles. Results: Gratitude was the great common experience for the recipients of new hearts. Patients felt gratitude to the donor and his family. Many directed their gratitude to God who they believed had given them a new chance for life. Gratitude was also directed to medical staff without their support and knowledge had the transplant could not be implemented. The recipient of the new heart also had feelings of guilt for their own survival was based on someone else's death. Discussion: We found that gratitude was quite a natural experience after a heart transplant, because the patients got a new chance at life. The result about God may have been influenced by the articles are from the U.S. and Brazil, where God may be more significant for some individuals. We believe it is important that as medical personnel be aware of and understand what the transplant has gone through. / Bakgrund: Ett liv med svår kronisk hjärtsvikt är invalidiserande och de flesta patienter dör i sin sjukdom. Möjligheten att få ett hjärta från avliden donator är ofta patientens enda hopp om fortsatt liv. Syfte: Att få en djupare inblick och förståelse i patienters upplevelser efter en hjärttransplantation. Metod: Litteraturstudie med ett resultat baserat på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Tacksamhet var den stora gemensamma upplevelsen för mottagare av ett nytt hjärta. Patienterna kände tacksamhet mot donatorn och dennes familj. Många riktade sin tacksamhet mot Gud som de ansåg hade gett dem en ny chans till liv. Tacksamheten riktades också till sjukvårdpersonal, utan deras stöd och kunskap hade transplantationen inte kunnat genomföras. Mottagaren av det nya hjärtat hade också skuldkänslor för att deras egen överlevnad baserades på någon annans död. Diskussion: Vi fann att tacksamhet var en naturlig upplevelse efter en hjärttransplantation eftersom patienterna fått en ny chans till liv. Resultatet kring Gud kan ha påverkats av att artiklarna är från USA och Brasilien där Gud kan ha större betydelse för vissa individer. Vi tror att det är viktigt att som sjukvårdspersonal vara medveten om och förstå vad de transplanterade har gått igenom.

Bakgrund: Antalet utförda hjärttransplantationer i Sverige ökar och uppgår nu till omkring femtio transplantationer per år. Främsta orsaken till en hjärttransplantation är grav hjärtsvikt. Att drabbas av hjärtsvikt som ung är ovanligt och mycket påfrestande. Om hjärttransplantation blir aktuellt sätts patienten upp på väntelista där medianväntetiden är tre månader. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan har en viktig roll i patientens upplevelse under denna tid. Syfte: Studiens syfte är att analysera och beskriva unga kvinnors upplevelser inför en hjärttransplantation. Metod: Kvalitativ innehållsanalys används som analysmetod. Data består av fem bloggar publicerade på internet. Resultat: Unga kvinnor som väntar på en hjärttransplantation upplever fysiska begränsningar i vardagen. Närstående, sjukvårdspersonal och omgivningen är viktiga för att ge stöd och fungera som drivkraft i situationen. Den ovissa väntan präglas av oro och rädsla för den egna döden. Väntan innebär att unga kvinnor får en ny syn på livet. Slutsats: Unga kvinnors livsvärld förändras drastiskt i väntan på hjärttransplantation och det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar denna förändring och utformar omvårdnaden därefter. / Background: The number of performed heart transplants in Sweden is increasing and is now about fifty transplants per year. The primary reason for a heart transplant is severe heart failure. To suffer from heart failure as young is rare and trying. If heart transplantation becomes necessary the patient is placed on a waiting list where the median waiting time is three months. Previous research shows that nurses have an important role in the patient's experience during this time. Aim: The study aims to analyze and describe the experiences of young women facing a heart transplant.  Method: Qualitative content analysis is used as analytical method. Data consists of five blogs published on the Internet. Results: Young women waiting for a heart transplant experience physical limitations in daily life. Relatives, professionals and the environment are important to provide support and act as motivation in the situation. The uncertain waiting is incused by anxiety and fear of their own death. The waiting means that young women will have a new outlook on life. Conclusion: The lifeworld of young women drastically changed awaiting heart transplantation and it´s important for the nurse to recognize this change and frame the care thereafter.

Bakgrund: Hjärttransplantation har utförts sedan 1960-talet och är idag det sista behandlingsalternativet vid svår och icke behandlingsbar hjärtsvikt. Efter en hjärttransplantation följer en livslång medicinering för att minimera risken för avstötningar. Patienterna behöver gå på regelbundna återbesök för att styra läkemedeldosering och för att förebygga biverkningar. Sjuksköterskan har en central roll i vården av hjärttransplanterade patienter. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur dessa patienter upplever livet efter hjärttransplantationen, för att kunna vara ett stöd och ge patienterna en adekvat personcentrerad vård. Sjuksköterskans ansvar är att även informera patienterna och dess anhöriga kring hjärttransplantationer. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ett transplanterat hjärta. Metod: Litteraturöversikten baseras på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats och tematiserats med färgkodning. Databaserna CINAHL Complete och PubMed användes för att söka fram artiklarna. Enbart kvalitativa artiklar refereras till i resultatet. Resultat: I resultatet redovisades i fyra teman. Dessa fyra teman: Livet efter en hjärttransplantation innebar förändrade fysiska förmågor, Livet med ett nytt hjärta innebar blandade känslor, Livet efter hjärttransplantation påverkas av donatorn och Ett liv med ett nytt hjärta innebar ett stödbehov. Resultatet visade att patienternas vardagliga liv hade påverkats både fysiskt och psykiskt i samband med hjärttransplantationen. Patienterna uttryckte detta med olika motstridiga känslor såväl positiva och negativa. Behov av stöd från familjen, vårdteam och tron hade stor betydelse i patienternas anpassning till deras nya liv. Desto bättre stöd desto mer ökade patienternas livskvalité. Diskussion: Diskussionen är uppdelad i två delar. Metoddiskussionen innehåller styrkorna och svagheterna i författarnas genomförande av litteraturöversikten. I resultatdiskussionen valde författarna att diskutera uppkomsten av psykisk ohälsa hos patienter efter en hjärttransplantation och vikten av god information och kommunikation inom vården. Den avslutas med sjuksköterskans betydelse av att veta skillnaden mellan hälso- och sjukvården i Sverige och i andra länder. / Background: Heart transplantation has been performed since the 1960s and is today the last treatment option for severe and non-treatable heart failure. After a heart transplant, a lifelong medication is followed which reduces the risk of rejection. Patients need regular check-ups and visits to control drug dosing and to prevent side effects. The nurse has a central role in the care of heart transplant patients. It is important that the nurse has knowledge of how these patients experience their life after the heart transplant, in order to provide support and adequate person-centered care. The nurse's responsibility is to also inform the patients and their relatives about heart transplants. Aim: The aim was to describe patients experience of living with a transplanted heart. Method: The literature review was based on ten scientific articles. The articles have been analyzed and thematized with color coding. The databases CINAHL Complete and PubMed were used to search for the articles. Only qualitative articles were used in the results. Results: The result was presented in four themes. These four themes were Life after a heart transplant meant altered physical abilities, Life with a new heart meant mixed emotions, Life after heart transplant was affected by the donor and A life with a new heart meant a need for support. The result showed that patients' everyday lives had been affected both physically and mentally in conjunction with the heart transplant. The patients expressed this with different conflicting feelings, both positive and negative. The need of support from the family, care team and faith were of great importance in patients' adaptation to the new life situation. The better the support, the more the patients' quality of life increased. Discussion: The discussion is divided into two parts. The method discussion contains the strengths and weaknesses of the authors' implementation of the literature review. In the results discussion, the authors chose to discuss the onset of mental illness in patients following a heart transplant and the importance of good information and communication in health care. It concludes with the nurse's importance of knowing the difference between health care in Sweden and in other countries.

Utan ett hjärta kan inte livet fortskrida. Ibland händer det att enda utvägen för att överleva är att genomgå en hjärttransplantation. Kan en hjärttransplantation genomföras utan psykisk påverkan och hur finner mottagarna tillbaka till det liv de hade innan hjärtsjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hjärttransplanterade individers psykologiska upplevelser efter en hjärttransplantation. Frågeställningarna var: Hur beskriver mottagaren som genomgått en hjärttransplantation upplevelsen av att ha en annan människas hjärta? Hur beskriver mottagaren sin strategi för att hitta tillbaka till det liv han/hon hade innan hjärttransplantationen? Hur beskriver mottagaren upplevelsen över att de fick leva på grund av någon annans död. Genom systematisk litteraturgranskning har nio vetenskapliga artiklar valts ut som kritiskt granskats enligt Carlsson och Eiman (2003) och sedan analyserats och bearbetats. I resultatet redovisas fyra teman som har identifierats: skuldkänslor gentemot donatorn och dennes familj, tacksamhet för en andra chans, coping för att hantera känslor och återgå till det dagliga livet, attityder mot det nya hjärtat och donatorn. Studien visar att det finns psykologiska aspekter såsom förnekelse och fantasier som sjuksköterskan bör ha i åtanke. / Without a heart life cannot continue. Sometimes undergoing heart transplantation is the only way to survive. Can a heart transplantation be done without psychological influence and how does the receiver find the way back to life as it was before the heart disease. The aim of this literature study was to illuminate heart transplantated individual’s psychological experiences after heart transplantation. The research questions were: How does the receiver who went through heart transplantation describe the experience of having another person’s heart? How does the receiver describe ones strategy to find the way back to the life he/she had before the heart transplantation? How does the receiver describe the experience that they live because of somebody else’s death? Through systematic literature review nine scholarly articles have been chosen and critically examined according to Carlsson and Eiman (2003) then analysed and processed. Four themes were identified and are presented under findings: feelings of guilt towards the donor and his/her family, gratitude for a second chance, coping to handle feelings and returning to daily life, attitudes towards the new heart and the donor. This study shows various psychological aspects such as denial and fantasies, which nurses should consider.

För individer som genomgår en hjärttransplantation förbättras hälsan radikalt. Deras liv som terminalt hjärtsjuka förändras till att vara förhållandevis aktivt och normalt. Trots denna positiva förändring innefattar livet dock fortsatta fysiska och psykologiska utmaningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskrivaindividers erfarenheter av att leva med ett nytt hjärta efter genomgången transplantation med utgångspunkt från tre frågeställningar; Vilka känslor ochattityder kan uppkomma rörande donatorn och dennes efterlevande? Hur kan förhållandet och anpassningen till det nya hjärtat yttra sig samt i vilken utsträckning anser de transplanterade att personligheten skulle kunna förändras? Litteratursökningen genomfördes med hjälp av de sju stegen i Goodmans modell. De artiklar (n=9) som svarade mot syftet granskades kritiskt och analyserades utifrån de tre frågeställningarna. Under studiens gång konstaterades att området ärbristfälligt beforskat. För att sjuksköterskan i sin profession skall kunna bemöta dessa patienter på ett optimalt sätt krävs ytterligare forskning om upplevelser och anpassning efter hjärttransplantation. / For individuals who have undergone a heart transplant, radical improvement ofhealth is seen. Their life of terminal illness is changed into a relatively active and normal life. In spite of this positive change, it also means a life with continuingphysical and psychological challenges. The purpose of this literature study was todescribe individuals’ experiences of living with someone else´s heart afterundergoing transplantation. The starting point was three research questions; whichfeelings and attitudes towards the donor and the donor´s surviving relatives couldarise? How could the adaptation and relationship to the heart appear and to whatextent do the recipients feel that their personality could change? The literatureresearch was carried out according to the seven steps of Goodman´s design. Thearticles (n=9), which matched the aim, were carefully reviewed and analyzed fromthe three research questions. During the course of the study it was established thatthe area is insufficient investigated. For the nurse to be able to meet these patientscorrectly, further research concerning experiences and adaptation among hearttransplant recipients is required.