Bakgrund: Idag genomförs drygt 50 hjärttransplantationer i Sverige per år. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå patientens känslor och upplevelser under väntan för att kunna främja hälsa och lindra lidande. Indikationerna för en hjärttransplantation är en hjärtsvikt i funktionsklass tre eller fyra. Syfte: Att belysa patientens upplevelse under väntan inför en hjärttransplantation. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt som grundar sig på tio vetenskapliga artiklar. Sökningen gjordes i välkända omvårdnadsvetenskapliga databaser. Analysen genomfördes i flera steg. En övergripande genomläsning gjordes först för att sedan gå djupare in i varje artikel och hitta huvudkategorier och underkategorier. Resultat: En upplevelse av att vara begränsad framkom som ett fynd. Den fysiska begränsningen var ett faktum precis som en psykisk begränsning. Deltagarna kände sig sjuka. Det sociala nätverket påverkades både positivt och negativt genom att vänner drog sig undan men även nya vänskapsband knöts på grund av den nya situationen. Oro fanns för om det nya hjärtat skulle passa och om det skulle dyka upp i tid. Information framkom som något som både kan hjälpa samt stjälpa. Diskussion: Huvudfynden var att vänta på något utan att kunna påverka situationen är påfrestande, att information kan både hjälpa och stjälpa samt att få känna gemenskap skänker tröst och lättnad. Studiens resultat kopplas till närhetsetik, KASAM samt Disease och Illness.

Bakgrund: Svårt hjärtsjuka patienter kan ställas inför faktumet att hjärttransplantation krävs för överlevnad. Detta sätter igång en lång känslomässig process som fortsätter långt efter att operationen ägt rum. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters upplevelser av livet efter en hjärttransplantation. Metod: Litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna analyserades, sönderdelades, kategoriserades och sammanfogades till denna studies resultat. Resultat: Patienterna upplevde ett nytt liv och en ny chans efter hjärttransplantationen. Det faktum att deras nya hjärta varit någon annans skapade psykiska påfrestningar och stundtals identitetskris. Patientgruppen påtalade även upplevelsen av att hjärtsjukdomen må vara botad, men att transplantationen tillförde nya problem de behövde anpassa sig till. Diskussion: Hjärttransplantationen gav patienterna ett nytt perspektiv på livet och högre känsla av sammanhang (KASAM) hade positiv inverkan på flera områden. Stöd till dessa patienter kan bistås både från familj och från vårdpersonal. Slutsats: Då överlevnaden ökar återkommer patienterna i vården av andra orsaker än hjärttransplantationen. Det är essentiellt för allmänsjuksköterskan att få förståelse för komplexiteten deras livssituation och erfarenheter skapar för att på bästa vis kunna vårda dem. / <p>Godkännande datum: 2017-03-21</p>

Bakgrund: Bristen på organ leder till att personer i behov av organ hamnar i en väntelista. Väntetiden kan variera mellan veckor, månader eller år. Att vänta på ett okänt datum kan väcka många tankar och känslor hos personen som väntar. Allmänsjuksköterskan kan komma i kontakt med personer i väntan på organ, därmed är det viktigt att synliggöra dessa personers upplevelser för att kunna ge god vård. Fokuset ligger på njurtransplantation respektive hjärttransplantation.  Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att vänta på organ.Metod: En litteraturstudie med kvalitativa vetenskapliga artiklar har genomförts. Artiklarna har granskats utifrån en granskningsmall för att säkerställa god kvalitét. Resultatet har analyserats via en manifest innehållsanalys.  Resultat: Personers upplevelser i väntan på organ sammanställdes i fyra huvudkategorier: Känslor som väcktes under väntan, Styrd av att vänta, Att hantera väntan och Behov som uppstod under väntan. Till varje kategori kopplades underkategorier, sammanlagt blev det tio underkategorier.  Slutsats: Det behövs en bättre relation under väntetiden mellan vården och personer i behov av organ. Genom kontinuerlig kontakt kan negativa upplevelser undvikas.

Bakgrund: Antalet hjärttransplantationer som genomfördes i Europa och Nordamerika under år 2015 var 4500 och under de senaste tre åren har det skett en ökning av antalet hjärttransplantationer i hela världen samt att ökningen fortsätter. År 2019 gjordes 60 hjärttransplantationer i Sverige och den vanligaste orsaken till hjärttransplantation var hjärtsvikt. En hjärttransplantation är ett stort ingrepp som kräver lång återhämtningsprocess samt daglig läkemedelsbehandling. Efter operationen ställs personen inför fler risker och komplikationer samt att personen behöver göra flera livsstilsförändringar. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med ett transplanterat hjärta.  Metod: Den valda metoden är en litteraturöversikt som är baserade på kvalitativa vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna har sökts fram systematiskt i databaserna Cinahl Complete, PubMed och PsychInfo. Nio kvalitativa vetenskapliga artiklar återfanns och har granskats, analyserats och sedan sammanställt till ett resultat.  Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier: att känna tacksamhet, att lära sig att leva med ett transplanterat hjärta och att mötas av svårigheter med tillhörande underkategorier. Diskussion: Litteraturöversiktens metod diskuteras utifrån kvalitetsbegreppen tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. I resultatdiskussionen diskuteras tre centrala fynd som var följande; att personer som genomgått en hjärttransplantation känner tacksamhet men också skuld och skam, att de efterföljande livsstilsförändringarna inte levde upp till personernas förväntningar samt att personerna upplevde en saknad av stöd. Fynden diskuteras utifrån McCormack och McCance teori om personcentrerad vård samt utifrån begreppet livskvalitet.

Bakgrund: Att genomgå en hjärt- och/eller lungtransplantation är en komplicerad process som kan påverka livssituationen för patienten. En transplantation kan förbättra patientens livskvalité och hälsa, men transplantationen kan också innebära förödande komplikationer. Som sjuksköterska kan man möta dessa patienter överallt och det är då viktigt att ha kunskap om patienters upplevelser för att kunna hjälpa och stötta dem. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter en hjärt-och/eller lungtransplantation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design baserad på 14 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienters upplever efter en hjärt-och/eller lungtransplantation beskrivs i tre kategorier; Att känna tacksamhet och stöd, Att uppleva utmaningar i vardagen efter transplantationen och Att få en andra chans till nytt liv. Slutsats: Patienterna upplever alltifrån tacksamhet och glädje till oro, rädsla och sorg efter transplantationen. Transplantation möjliggör en förbättrad livskvalité och hälsa samtidigt som de innebär stora förändringar och utmaningar som patienterna behöver anpassa sig efter. Vidare forskning är framför allt aktuellt för att öka kompetensutvecklingen för sjuksköterskor som möter dessa patienter.

Det finns flera olika anledningar till varför en individ måste genomgå en hjärttransplantation. Det finns mycket forskning kring den fysiska påverkan, men inte lika mycket om den psykiska påverkan som ändå är en central roll vid hjärttransplantationen. Vid sjukdom påverkas upplevelsen av hälsa, ohälsa, lidande och välbefinnande. Syftet är att beskriva hur patienter som är hjärttransplanterade upplever sitt psykiska välbefinnande före och efter hjärttransplantation. Metoden för arbetet är en litteraturöversikt där åtta stycken kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och granskades. Resultatet visar att det psykiska välbefinnandet påverkas hos patienterna som ska genomgå eller har genomgått en hjärttransplantation och för att tydliggöra detta delades resultatet upp i tre teman, ”Patientens upplevelse av att förhålla sig till en ny chans i livet, Patientens upplevelse av oro och rädsla och Patientens upplevelse av återhämtning och stödet som gavs”. Under varje tema beskrivs hur patienten upplever sitt psykiska välbefinnande vid hjärttransplantation. Diskussionen beskriver hur de mest centrala upptäckterna påverkar patientens upplevelse av det psykiska välbefinnandet vid hjärttransplantation. Det mest centrala i resultatet som lyfts i diskussionen är patientens upplevelse av hur det psykiska välbefinnandet påverkas av skuld och sorg och hur stödet eller avsaknaden av stödet från vården och anhöriga påverkar patientens upplevelse av det psykiska välbefinnandet innan och efter hjärttransplantation.

Bakgrund: Årligen genomgår flertalet vuxna patienter organtransplantationer av njure, lever eller hjärta. Efter en organtransplantation kan upplevelser av kroppsligt och själsligt lidande uppstå. Patienter kan uppleva lidande på grund av risken för rejektion och andra medicinska komplikationer. Patienter som genomgått en organtransplantation bör få en personcentrerad omvårdnad från den grundutbildade sjuksköterskan. Ett lidande kan vara ett sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande.  Syfte: Beskriva vuxna patienters upplevelser av lidande efter en organtransplantation av njure, lever eller hjärta. Metod: En allmän litteraturöversikt som baserades på artiklar med kvalitativ design och deduktiv ansats med grund i Katie Erikssons teori ”Den lidande människan”. Denna studie baserades på 16 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Fribergs (2022) analysmodell användes för att analysera artiklarna.  Resultat: Resultatet har utgångspunkt i Katie Erikssons teori ”Den lidande människan” och Erikssons beskrivning av tre typer av lidande; sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Efter genomförd analys resulterade resultatet i sex underkategorier; den livslånga läkemedelshanteringen, kroppsligt och själsligt lidande, brist på information, sjuksköterskans bristande bemötande och stöd, anpassningar till det nya livet och utanförskap och isolering.  Slutsats: Det framkom att vuxna patienter upplevde sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande efter en organtransplantation av njure, lever eller hjärta. Upplevelserna av lidande hos vuxna patienter liknade varandra men var även olika upplevelser av lidande. Genom att den grundutbildade sjuksköterskan arbetar personcentrerat kan lidande minskas.

När en patient blivit godkänd för transplantation registreras patienten på en väntelista. Väntetiden kan variera från dagar upp till månader eller till och med år. Den förknippas ofta med bland annat oro och ångest för patienten. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att sammanställa litteratur gällande patientens upplevelse under väntetiden inför en hjärttransplantation och vilka faktorer som kan påverka patienten under denna tid. Författarna har använt evidensbaserad metod och följt Goodmans metodvägledning. Totalt inkluderades elva vetenskapliga artiklar, som granskades enligt Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmall. Som teoretisk referensram användes Carnevalis (1999) omvårdnadsmodell. I resultatet framkom följande kategorier; stress, coping, depression, socialt stöd, livskvalitet och funktionell förmåga. Det framkom också i resultatet att dessa faktorer i sin tur påverkar varandra. De stressfaktorer som visade sig vara mest vanliga under väntetiden inför hjärttransplantationen var; behovet av ett nytt hjärta, det allvarliga sjukdomstillståndet och familjens oro. Den mest använda copingstrategin var positivt tänkande. Resultatet visar även olika kulturella skillnader gällande de olika faktorernas påverkan. / When a patient has fulfilled all the requierment for a hearttransplantation they are placed on a waiting list. The waiting period can be from days up to months or even years. This time is associated with anxiety for the patient. The aim of this systematic literature review is to gather literature concerning the patients experience and the different factors that affect the patients during the waiting period before a heart transplantation. The method that has been used is an evidence based method and Goodman’s seven steps were also used. This literature review is based on eleven scientific articles that have been quality rated using Carlsson and Eimans (2003) ratingscale. As a theoretic frame of reference Carnevali (1999) has been used. The result showed following categories; stressors, coping, depression, social support, quality of life and functional ability. It also showed that these factors affect each other. The three most common stress factors during the waiting period were; requiring a heart transplant, having a terminal illness and worrying family members. The most used coping strategy was positive thinking. The result also shows cultural differences concerning the affects of the different factors.

Nära patienten i samband med hjärt- eller lungtransplantation finns ofta anhöriga. Anhöriga upplever påfrestningar och har ett kunskapsbehov i samband med transplantationen. Liksom patienten är anhöriga sårbara och det är av betydelse att undersöka anhörigas upplevelser, det kan medföra att anhöriga bättre förbereds för den påfrestning transplantationen innebär. Litteraturstudiens syfte var att undersöka upplevelsen av att vara anhörig i samband med hjärt- eller lungtransplantation. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och analysen gjordes med stöd av hermeneutisk metod. Resultatet visar att anhörigas stöd till patienten var en akt av kärlek som medförde att anhöriga bland annat försakade vänner och förändrade det dagliga livet. Transplantationen innebar en väntan och mycket känslor för anhöriga, allt från glädje när samtalet om att det var dags för transplantation kom, till oro för att patientens tillstånd efter transplantationen kunde försämras igen. Anhöriga upplevde brist i tillgängligheten från vården gällande information, uppmärksamhet och stöd i sin roll. I litteraturen är omvårdnadsprocessen relaterat till anhörigas upplevelser i samband med hjärt- eller lungtransplantation bristande, därför är framtida forskning betydelsefull för att skapa ytterligare evidensbaserad kunskap till omvårdnadsprocessen om anhörigas upplevelser. / Next of kins are often close to patients in heart- or lung transplantation. In connection with transplantation next of kins experience strain and has a need for knowledge. Like patients next of kins are vulnerable and it is important to explore next of kins’ experiences, this to better prepare for the burden of transplantation. The aim of the study was to explore the experience of being a next of kin in connection with heart- or lung transplantation. The study was conducted as a general literature study and the analysis was guided by a hermeneutic method. The results show that next of kin’s support for the patient is an act of love resulting in sacrificed relationships with friends and changes in their daily lives. The transplantation generated waiting and a lot of feelings for next of kins, such as joy when the call came about transplant, and later on after the transplantation worries that the patient’s condition would worsen again. Furthermore, next of kins experienced lack of availability from the health care services regarding information, attention and support in their role. In the literature the nursing process regarding next of kins’ experiences in heart- or lung transplantation is inadequately described, therefore it is of importance that future research creates new evidence based knowledge.

No description available.