Bakgrund: Flertalet patienter föredrar att dö i hemmet. I samband med en åldrande befolkning samt en ökning av icke-smittsamma och smittsamma sjukdomar ökar behovet av palliativ hemsjukvård globalt. Den palliativa vården syftar till att uppnå bästa möjliga livskvalité för patienten och deras anhöriga, vidare ska vården i ordinärt boende tillgodose patientens behov av kontinuitet, säkerhet och trygghet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att ge palliativ vård i hemmet. Metod: Studiens metod var en allmän litteraturstudie med syfte att beskriva det aktuella kunskapsläget. Det här genomfördes genom att nio vetenskapliga artiklar plockades ut och bearbetades. Resultat: Ur resultatet framkom tre kategorier: emotionella upplevelser, vikten av samarbete samt utmaningar i hemmiljön. Palliativ vård upplevdes som både givande och krävande. Samarbetet med patient och anhöriga samt samarbetet inom det multiprofessionella teamet var av stor betydelse. Sjuksköterskorna ställs inför olika utmaningar när vården bedrivs i hemmet. Konklusion: Palliativ vård i hemmet ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens till följd av patienters komplexa vårdbehov. Därav behövs vidare utbildning, forskning och kunskap inom området. / Background: Several patients prefer to die at home. Associated with an aging population and an increase in non- communicable and communicable diseases, the need for palliative home health care is globally increasing. The aim of palliative care is to achieve the best possible quality of life for the patient and their relatives, furthermore palliative care at home shall satisfy the patients need of continuity, security and safety. Aim: The aim of the study was to illustrate nurses experience of providing palliative care at home. Method: The studies method was a general literature study with the aim to describe the current state of knowledge. This was implemented by selecting and processing nine scientific articles. Results: Three categories were formed from the results: emotional experiences, the importance of cooperation and challenges in the home environment. Palliative care was experienced as both rewarding and requiring. The cooperation with the patient and relatives as well as within the multiprofessional team was important. The nurses faced various challenges when providing care at home. Conclusion: Palliative home health care puts high expectations on the competence of nurses because of the patients complex need for care. Further, more education, research and knowledge in the topic is needed.

Bakgrund: Palliativ hemsjukvård är personcentrerad vård som skall lindra och främja en god död i hemmet. Personcentrerad vård ingår i sjuksköterskans kompetensbeskrivning och sjuksköterskan ansvarar för att patienterna får en god och säker vård. Sjuksköterskan skall även värna om patienternas självbestämmande och integritet. För att uppnå ett värdigt slut behövs kännedom om patientens önskningar.  Syfte: Att belysa patienters upplevelser av palliativ vård i hemmet.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt, där tio vetenskapliga artiklar analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: I studien framkom sex subtema och tre huvudteman som innehåller: Möjligheter och utmaningar i hemmet, Längtan efter att få vara i centrum av sin vård, Skapa relationer. Resultatet visar att patienter vill vårdas hemma vid livets slut. Däremot framkommer särskilda faktorer som har en avgörande betydelse för upplevelsen av att vårdas hemma vid livets slut. Konklusion: Patienter känner sig trygga med att avsluta livets sista tid i hemmet. Patienters upplevelse av palliativ hemsjukvård påverkas av hemmiljön, samverkan, meningsfullhet och relationer. / Background: Palliative home health care is described as a form of person-centered care that aims to relieve and promote a good death at home. Person-centered care is included in the description of nurse's competence and the nurse is responsible for ensuring that patients receive good and safe care. The nurse must also protect the patients' self-determination and integrity. In order to achieve a dignified end of life, knowledge of the patient's wishes are needed. Aim: To illuminate patients' experience of palliative care at home. Method: A Qualitative literature review. Ten articles were analyzed using Fribergs fivestep method. Findings: The study revealed six subthemes and three main themes that contain: Opportunities and challenges in the home, The desire to be at the center of one's care, Creating relationships. The results show that patients want to be cared for at home at the end of life. On the other hand, special factors emerge that have a decisive importance for the experience of being cared for at home at the end of life. Conclusion: The home is the place where most people want to be cared for at the end of life. Patients' experience of palliative home health care is influenced by the home environment, collaboration, meaningfulness and relationships.

Bakgrund: Allt fler svårt sjuka personer vårdas i hemmet vilket ställer högre krav på personalen som arbetar i hemsjukvården. Forskning visar att patienterna har en positiv uppfattning av hemsjukvården, då de har möjlighet att erhålla en vård de har behov av i hemmet, när de inte kan ta sig till en vårdenhet. I hemsjukvården arbetar flera yrkesgrupper i team och de behöver ha ett personcentrerat förhållningssätt till patienten. I teamet arbetar distriktssköterska/sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, omvårdnadspersonal, samordnare, enhetschef för hemtjänst samt biståndshandläggare.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av teamarbete i hemsjukvården.Metod: Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes med distriktssköterskor enskilt och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman (2004).  Resultat: Resultatet visar att det förekommer olika typer av möten mellan teammedlemmarna i hemsjukvården. Kommunikationen är av betydelse för ett fungerande teamarbete. Det finns bristande samsyn i teamet där teammedlemmarna har distans mellan varandra, vilket försvårar samarbetet i teamet. Däremot visar resultatet att arbeta parallellt och över gränserna i teamet främjar god teamsamverkan.  Slutsats: När teamet arbetar tillsammans mot gemensamma mål fungerar hemsjukvården som allra bäst. Teamet behöver ha ett personcentrerat förhållningssätt och göra patienten mer delaktig i teamet. Teammedlemmarna behöver utveckla goda relationer och skapa en förståelse för varandra för att öka vårdkvaliteten. / Background: More seriously ill people are cared for in their own home, which puts higher demands on the staff working in home healthcare. Patients have good experience of home health care because they have the opportunity to receive the care they need at home when they can ́t get to a care unit. In home healthcare, several professionals work in teams with a person-centred approach. The team includes district nurse/registered nurse, occupational therapist, physiotherapist, nursing assistant, coordinator, head of unit for home care and case worker.  Aim: The purpose of the study is to describe district nurses experiences of teamwork in home health care.Method: The method used was a qualitative interviewstudy with an inductive approach. Eight semi-structured interviews of district nurses were carried out individually and then analyzed with a qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman (2004).  Results: The results show that there are several different types of meetings between the team members. Communication is important for teamwork. There is a lack of consensus in the team where the team members have distance between each other. Working together by each other's side in the team promotes good team collaboration.  Conclusion: When the team works together towards common goals, home health care works at its very best. The team needs to have a person-centred approach and make the patient more involved in the team. The team members need to develop good relationships and create an understanding of each other in order to increase the quality of care.

Background: In the next thirty years, the world’s elderly population will double which will lead to an increase in patients with cancer in need of palliative care at home. There is limited knowledge about the patient’s perspective of receiving palliative care at home and with the increase of patients in need, the home is likely to become a regular environment for care. It is therefore crucial that we know what aspects of care the patients perceive as contributing to their quality of life. Aim: In this study authors explored and identified the experiences of patients with cancer receiving palliative care at home. Method: This study was based on a qualitative literature study with Friberg’s (2017a) five-step analysis of ten scientific articles. Literature research was done in the databases Cinahl, PsycInfo and Pubmed. Results: Two major themes emerged; home as an environment of care and the nurses’ professional care. The patient experienced their home as a caring and familiar environment anda facilitator of life together with their close relatives and freedom to live as they choose. The nurse was also key in fulfilling the patient’s’ wishes with her competence in professional care and cooperation with close relatives. Conclusion: This study found that to achieve well-being and quality of life in a patients’ last time of their life it is important that the nurse sees the entire person together with close relatives.

Background: During the last decades, advancements has been made in medicine and medical technology which has made it possible to care for elderly persons with multi morbidity in their own homes. The fact that the average length of in-hospital stay has become shorter is also a factor in that home health care has become more common. The medical responsibility for patients in home health care is divided between the home health care organization and the primary care provider, which makes collaboration between these two organizations an important and necessary part of the nurses' job. Ongoing care coordination and collaboration between primary care and home health care is generally described as poor and as an area that requires improvement. Therefore it is important to study nurses' experiences of collaboration in practice. Aim: To describe nurses' experiences of collaboration between primary care and home health care. Method: A semi-structured interview study was conducted with eleven nurses from four health centers and five home health care units in western Sweden. Qualitative content analysis was used to analyze the data.Results: The nurses' experiences of collaboration in practice showed that the medical rounds were a central part of collaboration, that there was a lack of distinct ways of communication and that both organizations were dependent on each other. The results also showed that regulatory systems affected collaboration, that there were boundaries and grey zones between the organizations, that the organizations used different solutions to replace collaboration and that it was important to have knowledge of the other organization. Conclusion: Because the organizations were dependent on each other to give care to the patient and there was a lack of distinct ways of communication, personal relationships became a facilitator for collaboration. Different strategies were used to bypass the obstacles in collaboration. / Andelen äldre personer och personer med kroniska sjukdomar i befolkningen ökar, samtidigt som vårdtiderna i slutenvården förkortas. På grund av den medicintekniska utvecklingen finns det ökade möjligheter att få avancerad sjukvård i hemmet. Hemsjukvården delar det medicinska ansvaret för dessa patienter med primärvården och samverkan dem emellan är därför grundläggande för att kunna ge en god och sammanhållen vård till patienten. Skyldigheten att samverka är reglerat genom lagar och författningar. Trots detta finns det betydande brister i samverkan och vårdkoordinering mellan primärvård och hemsjukvård. För att få en ökad förståelse av detta är det av vikt att ta reda på sjuksköterskors upplevelse av hur samverkan fungerar i praktiken. Resultatet i den här studien bygger på intervjuer med elva sjuksköterskor inom primärvård och hemsjukvård, där de fått beskriva sina upplevelser av samverkan mellan primärvård och hemsjukvård. Resultatet av studien visade att ronden var en central del av samverkan. Det framkom också att sjuksköterskorna ansåg att det saknades tydliga formella kommunikationsvägar, vilket i kombination med att de var beroende av varandra för att ge vård till patienterna gjorde att personliga relationer och olika strategier användes för att förenkla samverkan. Organisationerna kunde också skapa olika alternativa lösningar för att ersätta samverkan mellan primärvården och hemsjukvården. I resultatet framkom att sjuksköterskorna även ansåg att regelverk påverkade samverkan. De tyckte att det var nödvändigt att ha en ram att förhålla sig till, men de ville också kunna vara flexibla vid behov. Detta eftersom de ansåg att det fanns ett gränsland mellan primärvård och hemsjukvård som upplevdes som en gråzon där uppgifter och behov ibland överlappade varandra.

Bakgrund: Cancer är idag en av de vanligaste dödsorsakerna och sjukdomen orsakar därav ett stort behov av palliativ vård. Då många obotligt sjuka patienter med cancer utrycker en önskan om att få spendera den sista tiden i livet hemma, råder det ett stort behov av sjuksköterskor som arbetar med palliativ hemsjukvård. Syfte: Att belysa sjuksköterskor inom hemsjukvårdens erfarenheter av att vårda patienter med cancer som erhåller palliativ vård i hemmet. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes genom att tio vetenskapliga artiklar bearbetades i syfte att beskriva det aktuella kunskapsläget. Resultat: Två kategorier framkom ur resultatet: Erfarenheter av patienter och familjers behov av tillit, kunskap och stöd vid palliativ hemsjukvård och Erfarenheter av kunskapsbrist och teamsamverkan vid palliativ hemsjukvård. Enligt sjuksköterskorna framkom det att patienter och familjer hade en bristande tillit, förståelse och kunskap inom palliativ hemsjukvård. Stöd och kommunikation var avgörande faktorer för att uppnå en effektiv och god vård. Sjuksköterskorna ansåg dessutom att det fanns en avsaknad av kunskap kring palliativ omvårdnad och ett bristande samarbete mellan hälso- och sjukvårdsprofessioner samt inom sjuksköterskeprofessionen. Konklusion: Att vårda patienter i livets slut är komplext och ställer höga krav på sjuksköterskors kompetens. För att möta patienters önskan krävs det ytterligare kunskap, utbildning samt forskning kring palliativ hemsjukvård. / Background: Today, cancer is considered one of the most common causes of death, and the decease creates a great need of palliative care. Since many terminally ill patients with cancer express a wish to spend their final part of life in their homes, there is a need for nurses working with palliative home care. Aim: To explore experiences of nurses working within homecare, caring for patients with cancer receiving palliative care at home. Method: A general literature study was conducted by processing ten scientific articles to depict the current state of knowledge in the field. Results: Two categories were formed from the result: Experiences of patients and families' need for trust, knowledge and support in palliative home care and experiences of lacking knowledge and teamwork during palliative home care. According to the nurses, it emerged that patients and families lacked trust, understanding and knowledge in palliative home care. Support and communication were deciding factors in achieving efficient and satisfactory care. Additionally, nurses considered there needed to be more knowledge of palliative care and more cooperation between different healthcare professions, and the nurse profession. Conclusion: To care for patients during their last time of life is complex and puts high expectations on the competence of nurses. To meet the wish of patients, more knowledge, education and research is needed around palliative home care.

Kognitiv sjukdom är en globalt växande folksjukdom som påverkarpersonens kognitiva förmågor. Långa väntetider och platsbrist till hyreslägenhet påsärskilt boende gör att fler personer vårdas i ordinärt boende. Distriktssköterskan haren viktig roll i omvårdnaden att hantera oförutsägbara utmaningar hos personer medkognitiv sjukdom. För att möta det ökade omvårdnadsbehovet behövs det kunskapsom täcker den befintliga kunskapsluckan. Syfte: Var att belysa distriktssköterskanserfarenheter av att ge omvårdnad till personer med kognitiv sjukdom i hemmet.Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats.Sammanställningen har utförts i enighet med Polit och Becks niostegsmodell. Elvaartiklar svarar på studiens syfte. Artiklarna analyserades enligt Braun och Clarkestematiska analys. Resultat: Distriktssköterskorna beskrev olika erfarenheter vilketresulterade i två huvudteman: Skapa en individanpassad omvårdnad samt Mötabrister och risker och ge omvårdnad mot personens vilja. Möjligheterna till att ge enindividanpassad omvårdnad är att lära känna individen, hemmets betydelse, samarbetei team och kunskap. Utmaningarna är tid, personalbrist samt brist på kontinuitet.Vidare utmaningar är risker i hemmiljön, göra intrång i hemmet och möta närståendesmisstro. Det används tvångsåtgärder och omvårdnad mot personens vilja. Slutsats:Distriktssköterskan slits mellan viljan att ge individanpassad omvårdnad samt debrister och utmaningar som hen ställs inför. / Introduction: Cognitive disease is a growing global disease that affects a person’s cognitive abilities. Long waiting times and a lack of places for rental apartments in nursing homes mean that more people are cared for at home. The district nurse has an important role in nursing to deal with unpredictable challenges in people with cognitive disease. To meet the increased need for nursing, knowledge is needed that covers the existing knowledge gap. Aim: Where to shed light on the district nurse´s experience of caring for people with cognitive disease at home. Method: A qualitative systematic literature study with an inductive approach. The compilation has been carried out in agreement with Polit and Beck’s nine-step model. Eleven articles answer the aim of the study. The articles were analyzed according to Braun and Clarke’s thematic analysis. Results: District nurses described different experiences, which resulted in two main themes: Create individually tailored care and Face shortcomings and risk and provide care against the person´s will. The possibilities for providing individualized care are getting to know the person, the importance of the home, cooperation in teams and knowledge. The challenges are time, staff shortages and lack of continuity. Further challenges are risks in the home environment, trespassing in the home and meeting distrust from relatives. Coercive measures and care are used against the person´s will. Conclusion: The district nurse is torn between the desire to provide individualized care and the shortcomings and challenges that are faced.

Introduktion: Ett ökat vårdbehov, särskilt bland äldre och kroniskt sjuka, kräver ett gott samarbete mellan primärvård och hemsjukvård, där distriktssköterskor är nyckelpersoner. För att möta framtidens utmaningar och förbättra vårdkoordinationen behövs insikter om distriktssköterskors upplevelse av samarbete. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av samarbetet mellan den egna professionen inom primärvården och hemsjukvården, samt vilka möjligheter och begränsningar som kan uppstå. Metod: Studien genomfördes genom som en empirisk studie med kvalitativ design. Semistruktuerade intervjuer med åtta distriktssköterskor inom primärvård och kommunal hemsjukvård genomfördes. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.  Resultat:  Distriktssköterskans upplevelse av samarbetet mellan primärvård och hemsjukvård redovisas i tre olika kategorier: Upplevelsen av kommunikation. Upplevelsen av den organisatoriska inverkan i samarbetet. Upplevelsen av ömsesidig tillit. Konklusion: Samarbete mellan distriktssköterskor i primärvård och kommunal hemsjukvård krävs, men studien visar på brister och hinder. Särskilt inom kommunikation och organisatoriska faktorer. Att övervinna dessa utmaningar är avgörande för att förbättra vården. Framtida forskning och initiativ behövs för att främja individanpassad, evidensbaserad och personcentrerad vård i primärvården och hemsjukvården. Distriktssköterskors samarbete har en nyckelroll för att möta dessa framtida behov. / Introduction: An increased need for healthcare, especially among the elderly and those with chronic illnesses, demands effective collaboration between primary care and home healthcare, with district nurses playing a key role. To address future challenges and enhance care coordination, insights into district nurses' experiences of collaboration are needed. Aim: The aim was to describe District Nurses experiences of collaboration between their own profession in primary care and home healthcare: as well as the opportunities and limitations that may arise Method: The study was conducted as an empirical study with a qualitative design. Semi-structured interviews were conducted with eight district nurses in primary care and municipal home care. Data was analyzed using qualitative content analysis following the approach of Graneheim & Lundman. Results: The district nurse's experience of collaboration between primary care and home healthcare is presented in three different categories: The experience of communication. The experience of organizational impact in collaboration. The experience of mutual trust. Conclusion: Collaboration between district nurses in primary care and municipal home healthcare is essential, but the study reveals deficiencies and obstacles, particularly in communication and organizational factors. Overcoming these challenges is crucial to improve healthcare. Future research and initiatives are needed to promote individualized, evidence-based, and person-centered care in primary care and home healthcare. District nurses' collaboration plays a pivotal role in addressing these future needs.

Bakgrund: I hemsjukvården utför sjuksköterskor hälso- och sjukvårdsinsatser i patienters hemmiljö vilket ställer krav på sjuksköterskors kunskap att kunna kommunicera vid komplexa situationer. Studier visar att sjuksköterskor på grund av hög arbetsbelastning och brist på tid inte hinner kommunicera fullt ut med patienter i hemsjukvården och att det saknas rutiner för en personcentrerad kommunikation i hemmiljön. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad kommunikation utifrån Four Habits modellen vid hembesök med patienter i hemsjukvården. Metod: En kvalitativ studie med deduktiv ansats tillämpades, utgångspunkt var Four Habits modellen. Semistrukturerade intervjuer med 10 sjuksköterskor i mellersta Sverige utgjorde datainsamlingen. Dataanalysen genomfördes utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenterades utefter Four Habits modellens fyra kategorier: Investera i början genom att lyssna och skapa förtroende. Uppmärksamma patientens perspektiv genom att göra patienten delaktig, Visa empati både icke verbalt och verbalt. Investera i slutet för att säkra samförstånd och etablera partnerskap. Slutsats: Sjuksköterskor har erfarenhet av att kommunicera med patienter vid olika situationer i hemmiljön men erfar att hög arbetsbelastning och tidsbrist kan hindra dem från att kommunicera personcentrerat. Four Habits modellen kan användas av sjuksköterskor och distriktssköterskor som ett vägledande kommunikationsverktyg för att uppnå en personcentrerad kommunikation. / Background: In home health care, nurses perform health care interventions in patients home environment, which places demands on the nurses´ knowledge to be able to communicate in complex situations. Studies show that nurses´ in home health care due to high workload, lack of time and missing routines can’t fully communicate based on a person-centered approach. Aim: The aim of the study was to describe nurses´ experiences of person-centered communication based on the Four Habits model during house calls in the home health care. Method: A qualitative interview study with a deductive approach was applied based on the Four Habits model. Semi-structured interviews with 10 nurses in central Sweden constituted the data collection. Data was analysed with qualitative content analysis. Results: The result was presented according to the Four Habits model´s four categories: Invest in the beginning by listening and building trust. Elicit the patient´s perspective by making the patient involved. Demonstrate empathy both non-verbally and verbally. Invest in the end to secure consensus and establish partnership. Conclusion: Nurses have experience in communicating with patients in various situations in the home environment but experience that high workload and lack of time can prevent them from communicate based on a person-centered approach. The Four Habits model can be used by nurses and district nurses as a guiding communication tool to achieve a person-centered communication.

Introduktion: Inom de närmsta åren kommer fler personer att behöva hemsjukvård i Sverige och den blir alltmer avancerad. Detta ställer höga krav på all vårdpersonal. Distriktssköterskan som ansvarar för patientens sjukvård i hemmet delegerar mer än hälften av sjukvårdsuppgifterna till omvårdnadspersonal. För att detta ska fungera, inte minst patientsäkert, behöver hen ha ett fungerande ledarskap. Syfte: Att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att leda omvårdnadspersonal i hemsjukvård. Metod: Litteraturstudien utfördes på ett systematiskt sätt med stöd av Polit och Beck´s nyckelsteg och hade en induktiv design. Totalt framkom tolv artiklar som söktes fram i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Data analyserades genom en tematisk analys efter Braun och Clarke´s beskrivning. Resultat: Huvudtemat Personrelaterade faktorer byggdes upp av följande underteman: Förtroendefull relation, Samarbete, Kommunikation samt Stress och oro. Huvudtemat Organisationsrelaterade faktorer byggdes upp av följande underteman: Fördela omvårdnadsuppgifter, Utbildning och kompetens samt Arbetsmiljö. Konklusion: Känna tillit och ha en förtroendefull relation till omvårdnadspersonalen underlättade ledarskapet för distriktssköterskan liksom ett fungerande samarbete dem emellan. Det behövs utbildad omvårdnadspersonal samt mer tid avsatt för distriktssköterskan till att träffa omvårdnadspersonalen, detta skulle underlätta ledarskapet. / Introduction: Within the next few years more people will need home health care in Sweden, and it will become increasingly advanced. This places high demands on district nurses and nursing staff. The district nurse who is responsible for the patient´s healthcare at home delegates more than half of the healthcare tasks to nursing staff. For this to work, not least for the safety of the patient, the district nurse needs to have an effective leadership. Purpose: To describe district nurse´s experiences of leading nursing staff in home health care. Method: The literature review was carried out in a systematic way with the support of Polit and Beck´s key step and had an inductive design. A total of twelve articles were found which were searched in the databases CINAHL, PsycInfo and PubMed. The data was analyzed through a thematic analysis according to Braun and Clark´s description. Results:  The main theme Person-related factors was built up by the following subthemes: Trusting relationship, Cooperation, Communication and Stress and anxiety. The main theme Organization-related factors was built up by the following subthemes: Allocating nursing tasks, Education and competence and Work environment. Conclusion: Feeling trust and having a trusting relationship with the nursing staff, as well as a functioning collaboration, facilitated leadership for the district nurse. There is a need for trained nursing staff and more time need to be set aside for the district nurse for meetings with the nursing staff, this would facilitate the leadership.