Den elektroniska journalen är en del av distrikts- och sjuksköterskors dagliga arbete och ökar förutsättningen för ett patientsäkert arbete. Distrikts- och sjuksköterskor arbetar efter kärnkompetenserna informatik och säker vård, men brister i den elektroniska journalen kan påverka dessa negativt. Syftet var att undersöka sjuksköterskors och distriktssköterskors kunskap om och förståelse av att använda elektronisk journal i kommunal hemsjukvård. Metod: kvantitativ tvärsnittsstudie. Urvalet bestod av sjuksköterskor och distriktssköterskor från fem kommuner i Kronobergs län (n 67). Datainsamlingen skedde med frågeformulär som analyserades med beskrivande statistik. Resultat: elektroniska journalen ansågs i hög grad vara ett bra stöd i det dagliga arbetet, och bidrog till en god och säker vård. Navigeringen i journalen och informationsöverföring mellan olika vårdgivare innebar oftast inte några större problem. Dubbeldokumentation mellan olika system förekom ofta och kunskap om journalens funktioner saknades. Det var i de flesta fall inte möjligt att använda journalen mobilt i hemsjukvården, trots att behov fanns. Över 80 % uppgav att läkemedelslistan ibland eller sällan var uppdaterad. Dessa brister kan påverka patientsäkerheten negativt eftersom förutsättningen för att bedriva en säker vård är att informationen i journalen är tydlig och korrekt. Studiens resultat kan ligga till grund för fortsatt forskning inom patientsäkerhet och utveckling av journalens användarvänlighet. / The electronic patient record is a part of nurses´ daily work, and increases the premise of patient safety. Nurses work by the core competencies informatics and safety, but flaws in the electronic patient record can affect these adversely. The aim of the study was to investigate the nurses' knowledge and understanding of using electronic patient records in municipal home care. Method: quantitative cross-sectional study. The sample consisted of nurses and district nurses from five municipalities in the county of Kronoberg (n 67). The data collection was done using questionnaires, which were analyzed with descriptive statistics. Results: the electronic patient record was to a high degree considered to be a good support in the daily work, and to contribute to a good and safe care. Navigation in the patient record and transfer of information between different health care providers, was usually not regarded as a major problem. Double documentation between various systems were common. There was a lack of knowledge of the patient record´s functions. It was in most cases not possible to use wireless connections for the patient record in the patient´s home, although the need existed. Over 80 % stated that the medication list was updated sometimes or rarely. These shortcomings can affect patient safety in a negative way, because the prerequisite for providing a safe care is that the information in the patient record is clear and accurate. The results of the study could be the basis for further research in safety, and for the development of the electronic patient record´s usability.

Sammanfattning Titel:                                  Distriktsköterskors erfarenheter av delegering för kompressionslindning i hemsjukvården Fakultet:                             Hälsa, natur- och teknikvetenskap Kurs:                                  OMA 312. Examensarbete i omvårdnad 15hp Författare:                           Malin Ahnstedt och Lina Nilsson Handledare:                        Anna Nordin Examinerande lärare:          Maria Harder Examinator:                        Birgitta Bisholt Sidor:                                  31 Datum för examination:     oktober 2018 Svenska nyckelord:             Hemsjukvård, distriktssköterska, delegering, säker vård, kompressionslindning   Bakgrund: Hemsjukvården idag innebär alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser vilket ställer höga krav på distriktssköterskans kunskap och ledarskap. Distriktssköterskan överlämnar olika medicinska uppgifter till omvårdnadspersonalen och utgår då från olika författningar och riktlinjer. Det handlar även om att distriktssköterskan har en central ledarroll och ska arbeta för en säker vård. I Sverige ses en ökning av kroniska bensår vilket påverkar både det dagliga livet och livskvaliteten hos de drabbade. En viktig del i behandlingen av bensår är kompressionslindning. Distriktssköterskan i hemsjukvården delegerar kompressionslindning till omvårdnadspersonalen. Syfte: Beskriva distriktssköterskors erfarenheter av delegering för kompressionslindning i hemsjukvården. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. 12 distriktssköterskor som arbetade i kommunal hemsjukvård intervjuades från sex olika kommuner. Resultat: Det framkom två generiska kategorier, Distriktssköterskors tillvägagångssätt vid delegering och Distriktssköterskors erfarenhet av vilka konsekvenser delegering kan leda till. Dessa beskrivs med tre subkategorier vardera. Konklusion: Studien visade att distriktssköterskorna utförde delegering av kompressionslindning till omvårdnadspersonalen på olika sätt, personlig eller generell delegering. Vid generell delegering innebär det att verksamheterna inte följer lagar, författningar och riktlinjer fullt ut och att patientens säkerhet kan påverkas negativt. Deras erfarenhet var att kunskap samt arbeta evidensbaserat ligger till grund för att delegera säkert. Patientens säkerhet och livskvalitet påverkades av omvårdnadspersonalens kunskap och intresse för att utföra den delegerade uppgiften. / Abstract Title:                                   District nurses experience of delegation for compression therapy in home healthcare Faculty:                               Health, Science and Technology Course:                               OMA 312 Degree project - nursing,15 ECTS Authors:                              Malin Ahnstedt och Lina Nilsson Supervisor:                          Anna Nordin Examiner:                           Maria Harder Examiner:                           Birgitta Bisholt Pages:                                 31 Date for the examination:   October 2018 Key words:                         Home Health Care, District Nurse, Delegation, Safe care, Compression Therapy   Background: Home healthcare today means increasingly advanced healthcare efforts which place high demands on district nurses' knowledge and leadership. The district nurse handles various medical information to nursing staff based on different regulations and guidelines. The district nurse's also have a central leadership role and will work for a safe care. In Sweden, an increase in chronic leg ulcer is seen which affects both the daily life and the quality of life for the victims. An important part of the treatment of leg ulcers is compression therapy. The district nurse's delegates compression therapy to nursing staff in home care. Purpose: Describe district nurses experience of delegating compression therapy in the home health care. Method: Qualitative interview study with inductive approach that was conducted and analyzed based on qualitative content analysis. 12 district nurses from six different municipalities working in municipal home healthcare were interviewed. Result: Results are presented within two generic categories which were, District nurse's approach to delegation and District nurse's experiences the consequences delegation can lead to. These are described with six subcategories each. Conclusion: The study showed that district nurses performed delegation of compression wound care to nursing staff in different ways, personal or general delegation. In general delegation, the activities do not fully comply with laws, regulations and guidelines and the patient's safety can be adversely affected. Their experience is that knowledge, as well as evidence-based work, is the basis for a safe delegation. The patient's safety and quality of life are influenced by the nursing staff's knowledge and interest in performing the delegated task.

Nous nous sommes intéressés à la problématique d’organisation des tournées de soins à domicile dans le cadre de structures de maintien à domicile comme par exemple les service d’Hospitalisation À Domicile ou les Services de Soins Infirmiers À Domicile. Les soins sont prodigués au domicile des patients par un ou deux soignants d’un type défini, comme médecin ou infirmier par exemple pendant une période de disponibilité du patient. Le patient est caractérisé par un niveau de dépendance et peut exprimer une préférence pour être soigné par un soignant plutôt qu’un autre. L’objectif est de construire les tournées des soignants en rendant visite à tous les patients tout en minimisant la longueur (ou durée) des tournées, en équilibrant les tournées suivant le niveau de dépendance des patients et en favorisant la préférence des patients. Après avoir réalisé un état de l’art des problèmes d’organisation de tournées de soins à domicile, nous proposons deux modélisations mathématiques de notre problème sous la forme d’un multiple Traveling Salesman Problem avec fenêtres de temps (m-TSPTW) auquel s’ajoute des contraintes spécifiques comme la synchronisation d’activités ou la prise en compte de types de ressource et des critères de performance propres au problème (équilibrage et préférence). Nous avons ensuite proposé des méthodes approchées basées sur des couplages métaheuristique - modèle de simulation testées sur des instances de la littérature d’un problème proche du nôtre et des instances adaptées à notre problème. Pour terminer, nous abordons trois perspectives de recherche :- la réorganisation des tournées suite à l’absence d’un soignant,- la prise en compte de temps de transport stochastique,- la localisation de structures de maintien à domicile et l’impact sur la construction des tournées. / We are interested in a routing problem within the context of home health care. The cares are provided by one or two caregivers with the required type at the patient’s home during the patients’ availability. A type is doctor or nurse for instance. Each patient is characterized by a dependency level and may give a preference for a caregiver. The goal is to construct the tour for each caregiver visiting all patients, minimizing the length of the tours, balancing the workload of the caregivers and maximizing the satisfaction of the patients. We present a state of the art of the home health care problem. Then we propose two mathematical models of our problem based on the multiple Traveling Salesman Problem with Time Windows (m-TSPTW) with specific constraints like the activities’s synchronization or ressources’ type. The performance criteria are specific of our problem : workload balancing and patients’ satisfaction. We then propose approached methods based on combination between Metaheuristics and simulation model. This méthods have been tested on dataset from the literature and dataset adapted to our problem. We conclude with three research perspectives :- the reorganization of the tours when a caregiver is not available,- the integration of stochastic transport time,- the location of home support structure and its impact on the routes’ construction.

The present study aimed to identify social representations of home health care in the context of terminality on the perspective of the family caregiver. It is a qualitative research, and its participants were the family caregivers of the terminal oncologic patients who participated on the Home Health Care Service of University Hospital of Santa Maria (SIDHUSM) . The number of participants was determined by saturation criteria, totalizing 11 interviewed caregivers. Data collection was carried out through narrative interviews and simple observation. Data analysis was carried out through content analysis, considering the perspective of social representations theory. Ethical principles were respected, so that the participants rights were protected, as their participation was formalized through signing Informed Consent. Among the results, the family caregiver seemed to represent home health care as a way to easily access human and material resources, which are necessary concerning health care to be attained at home. Such way of health care also represents a health care team as reference, which, in a certain way, favors assistance throughout the urgent moments of terminality. It was evident that the caregivers understand home health care as beneficial for the patient, since it allows freedom and autonomy as regards meal times, hygiene, sleep, entertainment and visits. However, on the perspective of the family caregiver, home health care represents an overload, deprivation, greater responsibility, among other feelings, such as anguish and anxiety. Hospital, on the other hand, represents isolation for the patient, since it means restricted visiting hours, as well as lack of autonomy due to caregiving routines. Concerning the caregiver, hospital care represents freedom, since he can maintain his personal activities, concomitant with the feeling of being less responsible. It was possible to identify the importance of the nursing team, as regards the verification of the experience and readiness of the family caregiver to take this role, since many of them reported to feel anguish, not only caused by the diagnostic information of the patient, but also concerning the lack of preparation to take care of another person. Lack of autonomy is observed in some situations. The occultation of the diagnosis of terminality to the patient is something which happens quite often. Facing home health care of the terminal patient implies in seeing the human being degradation, enabling the emergence of several feelings as regards the family caregiver. In conclusion, it is relevant for the nursing team and the health care team, to understand and to know the social representations of home health care produced by family caregivers, since it may help on the approach and receptiveness towards them, who are suffering when receiving the diagnosis of terminality of their family member. Moreover, considering this study has demonstrated that home health care is represented by the family caregiver in its limitations, deprivation and challenges, it is urgent and emergent to come up with new ways to assist the family caregiver. Thus, the health care team may become a social support entity. Through listening, communication and enabling autonomy of the patient and his family it will be possible to accomplish a more holistic health care. / O presente estudo objetivou identificar as representações sociais da internação domiciliar na terminalidade sob o olhar do cuidador familiar. Tratou-se de uma pesquisa qualitativa, sendo considerado participante da pesquisa o cuidador familiar do paciente terminal oncológico vinculado ao Serviço de Internação Domiciliar do Hospital Universitário de Santa Maria (SIDHUSM). Foi utilizado o critério de saturação dos dados, para delimitação do número de participantes, totalizando em 11 cuidadores entrevistados. A coleta de dados foi por meio de entrevista narrativa e observação simples. A análise dos dados foi por meio da análise de conteúdo, com o olhar da teoria das representações sociais. Os princípios éticos foram respeitados, de forma a proteger todos os direitos dos participantes, com formalização da participação por meio de Termo de Consentimento Livre e Esclarecido. Dentre os resultados encontrados, percebeu-se que, no olhar do cuidador familiar, a internação domiciliar representa acesso fácil a recursos materiais e humanos, os quais são necessários no cuidado a ser realizado no domicílio. Essa modalidade de cuidado, representa também uma equipe de saúde como referência, a qual de certo modo, favorece o atendimento nas urgências da terminalidade. Ficou bem evidente, que os cuidadores, entendem a internação domiciliar, como benéfica para o paciente, pela liberdade e autonomia nos horários de refeições, higiene, sono, lazer e recebimento de visitas. Todavia, para o cuidador, o cuidado no domicílio, propicia sobrecarga, privação, maior responsabilização, dentre outros sentimentos como angústias e ansiedades. O hospital, pelo contrário, representa para o paciente, um isolamento, pelos horários de visitas restritos, e também pela falta de autonomia devido a rotinização das ações de cuidado. Já para o cuidador, a internação do paciente no hospital, representa liberdade, pois este consegue manter, de certa forma suas atividades pessoais, ao mesmo tempo que se sente menos responsável. Identificou-se também, a importância da enfermagem verificar a experiência e o preparo do cuidador para assumir este papel, pois muitos se sentiram angustiados, não somente com a informação do diagnóstico do paciente, mas também, pela falta de preparo para cuidar de outra pessoa. A falta de autonomia em algumas situações são observadas. A ocultação do diagnóstico de terminalidade ao paciente é algo bem freqüente. Enfrentar o cuidado do paciente terminal no domiciliar implica em ver a degradação do ser humano, o que faz emergir inúmeros sentimentos no cuidado familiar. Conclui-se, que, faz-se relevante para a enfermagem, e equipe de saúde, entender e conhecer as representações sociais da internação domiciliar, produzidas pelos cuidadores familiares, pois isso pode facilitar na abordagem e no acolhimento, a estes, que estão em certo sofrimento pelo fato de estarem recebendo o diagnóstico de terminalidade do familiar doente. Ainda, pelo estudo ter demonstrado que para o cuidador familiar, a internação domiciliar, apresenta-se com muitas limitações, privações, e desafios, pensar em como atender as demandas desse cuidador familiar torna-se urgente e emergente. Assim, a equipe, tornar-se-á uma forma de apoio social, e que, por meio da escuta, da comunicação, pela efetivação da autonomia do paciente e família, será possível a realização de uma atenção mais integral.

Bakgrund: Antalet patienter under 65 år inom hemsjukvården har ökat kraftigt under de senaste åren i Sverige. Inom slutenvården ser många sjuksköterskor svårigheter i att vårda dessa unga döende patienter, men vid litteratursökning har det framkommit att det föreligger en brist på forskning om hur sjuksköterskor inom hemsjukvården upplever detta. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda unga vuxna i livets slut inom hemsjukvården. Metod: Studien utformades enligt en kvalitativ forskningsmetod där en semistrukturerad intervjuteknik användes. Studiens deltagare bestod av legitimerade sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av arbete inom hemsjukvårdens verksamhet och som hade vårdat patienter i palliativt skede i ålderskategorin 18-45 år inom hemsjukvården. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudkategorier och tretton underkategorier. Huvudkategorierna blev Vårdrelationens innebörd och förhållningssätt, Känslor av varierande karaktär samt Underlättande medel i mötet. Sjuksköterskorna kunde bland annat relatera mycket till sitt eget liv och upplevde att anhörigvård utgjorde en stor del vid vård av unga vuxna i livets slut. Att arbeta med vård som berör bidrog bland annat till ökat behov för bearbetning av sjuksköterskornas egna känslor under vårdförloppets gång. Slutsats: Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att vårda unga vuxna i livets slut påverkades av att de kunde relatera mycket av patientens situation till sina egna liv. Detta gav en djupare förståelse för patienten och anhörigas lidande. Vid vård av unga vuxna upplevde sjuksköterskorna patienten och dess anhöriga mycket delaktiga i vården vilket sågs som en stor tillgång men även resulterade i ökat behov av anhörigvård. Det stöd som ges till de anhöriga av sjuksköterskorna försvinner däremot plötsligt när patienten avlidit. Detta kan leda till att den positiva känslan av att vårda sin anhörig förgås och det är därför av stor vikt med fortsatt professionellt stöd från hemsjukvården till anhöriga även efter patienten avlidit. Slutsats kunde även dras om att sjuksköterskors erfarenhet var en bidragande faktor till att tillgodose patienternas behov i livets slut. Studien visade slutligen på behov av reflektion i samband med och efter vårdandet av yngre palliativa vuxna för utökad bearbetning för sjuksköterskorna vid och efter vårdandet av denna patientgrupp. / Background: In home health care has the number of patients under 65 years increased significantly in recent years in Sweden. In hospitalization many nurses see difficulties in caring for these young dying patients, but a literature search has revealed that there is a lack of research on how nurses in home health care experience this. Aim: The purpose was to illuminate nurses' experiences of caring for young adults at the end of their lives in home health care. Method: The study was designed according to a qualitative research method using a semi-structured interview technique. The study participants consisted of legitimate nurses with at least one year of experience working in the home health care and who had cared for patients at palliative stage in the 18-45 age group in home health care. Result: The content analysis resulted in three main categories and thirteen subcategories. The main categories were The meaning and attitude of the caregiver relationship, Emotions of varying nature and Facilitating means at the meeting. The nurses could, among other things, relate a great deal to their own lives and felt that caregiving for the patients relatives was a major part in the care for young adults at the end of their lives. Working with care that affects contributed to an increased need for processing the nurses' own feelings during the course of care. Conclusion: The study's result showed that the nurses experienced caring for young adults at the end of their lives was affected by being able to relate much of the patient's situation to their own lives. This provided to a deeper understanding of the patient's and the relatives suffering. When caring for young adults, the nurses experienced the patient and their relatives very involved in the care, which was seen as a great asset but also resulted in an increased need for family care. However, the support given to the relatives by the nurses disappears suddenly when the patient dies. This can lead to the positive feeling of caring for their relatives perishing and it is therefore of great importance with continued professional support from home health care to relatives even after the patient has died. It could also be concluded that nurses 'experience was a contributing factor in meeting patients' needs at the end of their lives. The study finally showed the need for reflection in connection with and after the care of younger palliative adults for extended treatment for the nurses at and after the care of this patient group.

Bakgrund: Sjuksköterskor ska kommunicera med patienter och närstående på ett lyhört, respektfullt och empatiskt sätt. Felaktigheter i kommunikation inom hälso- och sjukvården kan vara direkt livshotande och med det ökande antalet immigranter där vårdpersonal och patienten inte talar samma språk finns det stor sannolikhet för brister i kommunikation. Som distriktssjuksköterska inom hälso- och sjukvård är det mycket troligt att man kan komma att träffa på just patienter som talar ett annat språk. Motiv: Få studier om distriktssköterskans erfarenheter av språksvårigheter i hemsjukvården har hittats. Detta är ett viktigt ämne varvid författarna anser att studera detta. Syfte: Syftet med studien var att belysa och beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter med annat modersmål i hemsjukvården Metod: Kvalitativ intervjustudie. Data analyserades med hjälp av en innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Ovisshet, Finna nya vägar och Vilja göra rätt. Det framkom att distriktssköterskorna känner en ovisshet och otillräcklighet vid vårdandet av patienter med annat modersmål men att de även hittat vägar för att underlätta omvårdnaden. Det framkom också att distriktssköterskorna ville göra patienten delaktig och ge en lika vård men att detta försvårades på grund av språkförbistringar. Konklusion: Något som står klart efter intervjuerna med distriktssköterskorna är att det är svårt att bedriva en personcentrerad omvårdnad då man inte kan tala samma språk. Fler studier behövs på ämnet. / Background: Nurses must communicate with patients and relatives in a responsive, respectful and empathetic manner. Errors in communication in health care can be directly life-threatening and with the increasing number of immigrants where care staff and the patient do not speak the same language, there is a high probability of shortcomings in communication. As a district nurse in health care, it is very likely that you may come across patients who speak another language. Motive: Few studies on the district nurse's experiences of language difficulties in home care have been found. This is an important topic and the authors consider studying this. Aim: The purpose of the study was to shed light on and describe district nurses' experiences of communicating with patients with another native language in home care. Methods: Qualitative interview study. Data was analyzed using a content analysis with an inductive approach. Result: The analysis resulted in three main categories: Uncertainty, Finding new paths and Willingness to do the right thing. It emerged that the district nurses feel an uncertainty and inadequacy in the care of patients with another native language, but that they have also found ways to facilitate the care. It also emerged that the district nurses wanted to involve the patient and provide equal care, but that this was made more difficult due to language difficulties. Conclusion: Something that is clear after the interviews with the district nurses is that it is difficult to conduct person-centered nursing as you cannot speak the same language. More studies are needed on the subject.

Bakgrund: Många cancerpatienter som är i livets slutskede önskar att erhålla palliativ vård i sitt hem. Hemmet är en vanlig plats för palliativ vård och den plats där många patienter vill dö då patienterna känner en trygghet där. Den palliativa omvårdnaden ges ofta av delegerad personal inom hemtjänsten. När patienter erhåller palliativ vård i hemmet minskar antalet sjukhusvistelser markant. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den palliativa cancerpatientens upplevelser av omvårdnad i hemmet. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats där nio vetenskapliga artiklar inkluderades. Data bearbetades och sammanställdes med inspiraton av en innehållsanalys. Resultat: Upplevelserna av den palliativa omvårdnaden i hemmet för patienter med cancersjukdom var mestadels positiva. Fem teman framkom som representerar patientens behov. Utifrån patienters upplevelse önskas palliativ cancervård i hemmet som är symtomlindrande, holistisk, kommunikativ, kompetent samt tillgänglig. Konklusion: Av de fem teman som framkom i resultatet utgjorde symtomlindrande det behovet som patienterna såg som det viktigaste, framförallt symtomlindring av cancerrelaterad smärta. Ytterligare forskning och utbildning inom området palliativ vård i hemmet för cancersjuka patienter behövs för att optimalt kunna ge en så bra vård som möjligt. / Background: Many cancerpatients who are in the final stages of life want to receive palliative care in their home. The home is a common place for palliative care and the place where many patients want to die as they feel safe there. The palliative home- health care is often provided by delegated personal in the homecare service. When patients receive palliative care in the home many hospitalvisits decreases. Aim: The aim of the study was to describe the palliative cancerpatients experiences of nursing at home. Method: The study was conducted as a general literature study with an inductive approach that includes nine scientific articles. Data was processed and compiled with inspiration of a content analysis. Result: The experiences of the palliative home- health care for patient’s with a cancerdisease were mostly postive. Five theames emerged  that represented the patients needs. Based on patients' experience, palliative cancer care is desired in the home, which is symptom-relieving, holistic, communicative, competent and accessible. Conclusion: Of the five themes that emerged in the resault, symtom-relief was the need that patients saw as the most important, especially symtom-relief of cancer related pain. Further research and education within the field of palliative care in the home for patients with a cancerdisease is needed to be able to optimally provide as good care as possible.

Bakgrund: Minskade antal vårdplatser tillsammans med en stigande ålder på befolkningen innebär att behovet av vård i hemmet ökar. Därför är det viktigt att samverkan fungerar mellan distriktssköterskan i hemsjukvården och vårdcentralen då primärvården är första linjens sjukvård. Samverkan kan ses som en arbetsform där olika aktörers handlingar strävar mot ett gemensamt mål och är ett komplext begrepp.Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av samverkan med vårdcentralen, från hemsjukvårdens perspektiv.Metod: En empirisk intervjustudie i södra Sverige med totalt 11 informanter och kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Samverkan mellan hemsjukvård och vårdcentral speglas av hur organisationen fungerar utifrån ansvarsfördelning, resurser och organisatoriska förändringar. Samverkan innebär relationer där förståelse, kännedom och kontinuitet i dessa relationer påverkar samverkan mellan hemsjukvården och vårdcentralen. Dialogen mellan hemsjukvården och vårdcentralen var viktig där tillgänglighet, återkoppling och möten var betydelsefulla komponenter för att samverkan skulle fungera. Samverkan kunde även gynnas av erfarenhet och kompetens från andra kollegor.Slutsats: Att samverkan fungerar är en nödvändig del i distriktssköterskornas arbete i hemsjukvården. Förbättringsarbetet kring samverkan behöver ständigt pågå för att kvaliteten på samarbetet ska kunna upprätthållas. Studies resultat visade att samverkan brister mellan hemsjukvården och vårdcentralen och kan förbättras. Den stora utmaningen och möjligheten till förbättring kan finnas i organisationen, relationer, dialogen och kompetensen. / Background: Declining care places along with an increasing age of the population means that the need for care in the home is increasing. Therefore, it is important that collaboration works between the district nurse in home health care and the health care center, since primary care is the first-line healthcare. Collaboration can be seen as a working method in which the actions of different actors strive towards a common goal and is a complex concept.Aim: The aim of the study was to investigate district nurses in the home nursing experiences of collaboration between a care center and home health care.Method: An empirical interview study in southern Sweden with a total of 11 informants and qualitative content analysis took place in year 2019.Result: Collaboration between home health care and care center is reflected in the result of four categories: organization, relationship, dialogue and competence. Collaboration is influenced by how the organization is working based on division of responsibilities, resources and organizational changes. The collaboration is about relationships where understanding, knowledge and continuity in these relationships are affecting the collaboration between home health care and the care center. The dialogue between home health care and the health center is important where accessibility, feedback and meetings are important components for the collaboration to work. Collaboration could also benefit from the experience and expertise of other colleagues.Conclusion: The study reveals that there is a deficiency of collaboration and can be improved between home health care and the health center. The great challenge and opportunity for improvement can be found in the organization, relationships, dialogue and competence.

Bakgrund: Barn med kronisk eller långvarig sjukdom kan behöva hemsjukvård.Sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård vårdar främst äldre personer och kan sakna erfarenhet av att vårda barn. Syftet: Var att undersöka erfarenheten av övergången för barn från slutenvård till hemsjukvård hos sjuksköterskor verksamma i hemsjukvården. Metoden: En deskriptiv kvalitativ metod med tio intervjuer har använts som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysenresulterade i tre kategorier och åtta underkategorier. De tre kategorierna var: (i) behov av gemensam planering inför vården i hemmet, (ii) vården i hemmet behöver vara barn och familjecentrerad samt (iii) sjuksköterskans behov av stöd. Informanternatyckte det var viktigt att sjuka barn kunde få vård i hemmet och de upplevde ett nära och bra samarbete med slutenvården. Att ha erfarenhet av att vårda sjuka barn och ha en specialistutbildning var en fördel vid övergångsprocessen. Resultatet visade att kommunerna i samma region planerade och arbetade på olika sätt vid ett barns övergången till hemsjukvården. Konklusion: Sjuksköterskan i hemsjukvården strävar efter att barnet och familjen får vårdas i hemmet när det är möjligt. Samtidigt behövs det mer erfarenhet, utbildning och rutin för att skapa förutsättningar försjuksköterskorna i hemsjukvården vilket är till nytta för barnen som behöver vård i hemmet. / Background: Children with chronic or long-term medical condition may need home care. Nurses in municipal home care mainly care for the elderly and may lack experience in caring for children. Aim: To investigate the experience of the transition for children from inpatient care to home care with nurses active in in-home care. Method: A descriptive qualitative method was used with interviews that were analyzed according to qualitative content analysis. Results: Three categoriesemerged: (i) need for joint planning for home care, (ii) home care needs to be child and family-centered and (iii) the nurse´s need for support. The informants thought it was important that sick children could receive healthcare at home, they experienced a close and good collaboration with inpatient care. Having experience of caring for sick children, having a specialist education was an advantage in the transition process. Municipalities in the same region planned and worked in different ways during a child's transition to home health care. Conclusion: The nurses in home care strives for that the child and the family are cared for at home whenever possible. More experience, education and routine are needed to create conditions for the nurses in home care, which is beneficial for the children who need care at home.

Bakgrund: Smärta var ett vanligt symtom för patienter i palliativt skede vilket kunde ha en negativ inverkan på patientens välbefinnande om det inte lindrades. Distriktssköterskan kunde stödja patienten med lämpliga omvårdnadsåtgärder för att på så sätt bidra till en god symtomkontroll. Syfte: Att belysa distriktssköterskans omvårdnad av patienter med smärta i palliativt skede. Metod: En kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har analyserats enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys med manifest innehåll. Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier med fyra underkategorier, kategorierna var att identifiera behov av omvårdnad och att möjliggöra en god omvårdnad. Det framkom att distriktssköterskan bedömde smärtan både genom verbal kommunikation samt att patientens kroppsspråk lästes av. För att möjliggöra en god omvårdnad där smärtan lindrades beskrevs olika sätt att smärtlindra samt att teamarbetet var en viktig del. Diskussion: Distriktssköterskorna belyste flera betydelsefulla moment för att bedöma samt smärtlindra patienten och genom att varje patient var unik krävdes det olika individuella lösningar och omvårdnadsåtgärder. Även en kontinuerlig kompetensutveckling och möjligheter till ett teamarbete kring patienten kunde utveckla omvårdnaden ytterligare. Slutsats: Distriktssköterskan har en viktig roll vid omvårdnaden av patienter med smärta i palliativt skede och kan ses som spindeln i nätet när det kommer till samverkan med andra professioner samt närstående i omvårdnaden. / Background: Pain was a common symptom for patients in the palliative care phase, which could have a negative impact on the patient's wellbeing if not relieved. The district nurse was able to support the patient with appropriate nursing measures in order to contribute to a good symptom control. Purpose: To highlight the district nurse's nursing of patients with pain in palliative care. Method: A qualitative design with semi-structured interviews. These interviews have been analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis with manifest content. Results: The results were presented in two categories with four subcategories, the categories were to identify the need for nursing and to enable good nursing. It emerged that the district nurse assessed the pain both through verbal communication and that the patient's body language was read. In order to enable good care where the pain was relieved, different ways of relieving pain were described and that teamwork was an important part. Discussion: The district nurses highlighted several important steps to assess and relieve the patient, and because each patient was unique, different individual solutions and nursing measures were required. Continuous competence development and opportunities for teamwork around the patient could also further develop nursing. Conclusion: The district nurse has an important role in the care of patients with pain in the palliative care stage and can be seen as the spider in the web when it comes to collaboration with other professions and relatives in the care. / <p>Datum för godkännande: 2021-11-02</p>