För att personer med behov av vård och omsorg ska få den bästa vården krävs att olika professioner samverkar. I den kommunala vården har sjuksköterskan en central roll, samtidigt som det ofta är hemtjänstpersonalen som har den bästa kännedomen om personen/patienten. För att personens individuella behov ska synliggöras behövs en fungerande samverkan mellan dessa yrkesgrupper. Syftet med denna studie var att belysa hemtjänstpersonalens upplevelse av samarbetet med sjuksköterskan och om detta kan främja den äldres delaktighet och välbefinnande i kommunal äldreomsorg. Åtta intervjuer genomfördes med hemtjänstpersonal. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utkristalliserades till tre huvudkategorier och sex subkategorier. Kommunikationen sågs viktig för att samverkan ska fungera och förbättrades när hemtjänstpersonalen lärt känna sjuksköterskan. Hemtjänstpersonalen önskade en närmare kommunikation och samarbete med sjuksköterskan. En fungerande samverkan med sjuksköterskan ansågs gynna den äldres mående och att stärka den äldres välbefinnande och delaktigheten sågs av informanterna som ett av den kommunala vårdens mål. Hinder för en god samverkan uppkom vid kommunikationsbrist och bristande förståelse mellan yrkesgrupperna. Det fanns även andra utmaningar då den äldres önskningar kan gå emot patientsäkerheten eller vårdens resurser. Diskussionen av resultatet visar att det behövs ett organisatoriskt stöd för att främja samverkan. Utan samverkan är den kommunala vården sårbar och den äldres möjlighet till delaktighet och välbefinnande minskar. / In order for people in need to recieve the best possible care, different professions need to collaborate. In the municipal care, the nurse plays a central role, while it's often the home care staff who have the best knowledge of the person. In order for the individual needs to be made visible, these two professions need the above mentioned collaboration. The purpose of this study was to illustrate the home care staff's experience of collaboration with the nurse and whether this can promote the elderly's participation and well-being in municipal elderly care. Eight interviews were conducted with home service staff. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis. The results was then separated into three main categories and six subcategories. An important factor for a working collaboration was communication, which would improve when personal relations were delevopled between home care staff and the nurse. Results conducted that the home care staff wanted closer communication and collaboration with the nurse. An effective collaboration with the nurse was considered to benefit and strengthen the elderly's well-being and participation was seen by the respondents as one of the main goals of the municipal care. When trying to achieve a functional cooperation two main aggravations emerged, firstly a lack of clear communication and secondly an insufficient understanding between the professions. There were also other challenges as the elderly's wishes can go against patient safety or care resources. The discussion of the results shows that improved organizational support is needed to promote collaboration. Without proper collaboration, municipal care is vulnerable and the elderly's opportunity for participation and well-being is reduced

Pandemier har kommit i flera omgångar i världen och covid-19 pandemin har drabbat Sveriges sjukvård hårt. Viruset som sprids upptäcktes år 2019 och nådde Sverige år 2020. Sveriges sjukvård och befolkning har tidigare sedan början av 1900-talet haft fyra pandemier: Spanska sjukan år 1918, asiaten år 1957, Hongkonginfluensan år 1968 och pandemin 2009 som kallades för svininfluensan. Men pandemiberedskap och planering för att minska de negativa konsekvenserna som en pandemi bidrar med har inte varit helt strukturerade. Att arbeta patientsäkert, lindra lidande samt jobba hälsofrämjande ingår i distriktssköterskans profession. Distriktssköterskans arbete har under en längre tid varit ansträngd och speciellt i hemsjukvården med underbemanning, mycket självständigt arbete och multisjuka patienter. Hemsjukvård är ett av de mest växande områdena inom hälso- och sjukvård och allt fler multisjuka patienter vårdas i hemmet. Arbetsbelastningen har redan innan covid-19 pandemin varit mycket psykiskt och fysiskt påfrestande för distriktssköterskan. Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av att vårda covid-19 patienter under en pågående pandemi. Semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor utfördes och materialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet resulterade i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Distriktssköterskorna uttryckte hur viktigt det var med starkt ledarskap i en organisation, oro, ängslan och rädslan av att ta med smittan hem till sitt privatliv. Känslan av nedprioritering av skyddsmaterial jämfört med andra vårdkedjor. Ingen rutin och struktur i arbetet och ett ökat vårdlidande relaterat till ökad arbetsbelastning på distriktssköterskorna. / Pandemics have occurred several times around the world and the covid-19 pandemic has hit Sweden's healthcare really hard. The spread of the virus was discovered in 2019 and reached Sweden in 2020. Sweden's healthcare and population have previously had four pandemics since the beginning of the 20th century: the Spanish flu in 1918, the Asian in 1957, the Hong Kong flu in 1968 and the 2009 pandemic called the swine flu. But pandemic preparedness and planning to reduce the negative consequences of a pandemic have not been fully structured. Working patient safety, relieving suffering for patients and working to promote health is part of the district nurses work. The district nurses work has for a long time been strained and especially in-home care with understaffing, very independent work and patient’s multiple health conditions. Home care is one of the fastest growing areas in health care and more and more sick patients are being cared for at home. Even before the covid-19 pandemic the workload has been very mentally and physically stressful for the district nurse. The purpose of this study is to investigate the district nurses experience of caring for covid-19 patients during an ongoing pandemic. Semi-structured interviews with ten district nurses were performed and the material was transcribed and analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach. The result resulted in three main categories and seven subcategories. The district nurses expressed how important it was to have strong leadership in an organization, anxiety, fear and apprehension of taking the infection home to their private lives. The feeling of down priority of protective materials compared to other care chains. No routine and structure in the work and an increased care sufferer related to increased workload on the district nurses.

Bakgrund: Äldres behov av vård kommer att öka med en åldrande befolkning och fler kommer att drabbas av svårläkta sår. För att möta det stigande vårdbehovet behövs digitala verktyg vid sårbehandling, som kan bidra till trygghet, tillgänglighet och att vårdens resurser används effektivt. Specialistsjuksköterskor har ett utökat ansvar vid utveckling och implementering av digitala verktyg. Genom digitala verktyg ska vård ges utifrån individens behov men det är en utmaning att utveckla verktyg som är personcentrerade. Idag finns det verksamheter i Sverige som arbetar med sårbehandling via appen OneWound. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av appen OneWound vid sårbehandling. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats som analyserades med kvalitativ innehållsanalys, vilket mynnade ut i tre kategorier och åtta subkategorier. Resultat: Sjuksköterskorna utvecklades i sin profession genom teoretisk kunskap och användning av OneWound. Sjuksköterskorna kunde möta hinder vid implementering, vilket påverkade användningen. Påverkningsfaktorer beskrevs som personliga egenskaper, tekniska problem och brist på rutiner i verksamheten. Genom användning av OneWound med möjlighet till konsultation av sårexperter upplevde sjuksköterskorna trygghet, arbetsglädje och stöd viaappens funktioner samt vinster på individ- och samhällsnivå som bidrog till hållbar vård och en känsla av att erbjuda en vård av hög kvalité. Slutsats: OneWound tillfredsställde sjuksköterskornas behov av ny kunskap, struktur, och stöd vid sårbehandling. Utifrån ett omvårdnadsperspektiv ger studiens resultat en inblick i de utmaningar som finns vid sårbehandling och de positiva effekter som OneWound bidrar till. Forskning behövs för att utforska patientperspektivet samt hur OneWound erfars i förhållande till traditionell specialistkontakt vid svårläkta sår. / Background: The elderly’s need for care will increase with an aging population and more will suffer from wounds that are hard-to-heal. To meet the rising need for care, digital tools are needed in wound care, which can contribute to safety, accessibility and efficient use of care resources. Specialist nurses have an increased responsibility for the development and implementation of digital tools. Through digital tools, care must be provided based on the individual’s needs. However, it is a challenge to develop tools that are person-centered. Today, there are healthcare providers in Sweden that work with wound care via the OneWound app. Aim: To investigate nurses’ experiences of the OneWound app in wound care. Method: Qualitative interview study with an inductive approach that was analyzed with qualitative content analysis, which resulted in three categories and eight subcategories. Results: The nurses developed in their profession through theoretical knowledge and use of the OneWound app. The nurses faced obstacles during implementation. Impact factors were described as personal characteristics, technical problems and lack of routines. Through the use of OneWound with the possibility to consult wound experts, nurses felt safe, experienced job satisfaction and support through the app's functions as well as gains at the individual and community level that contributed to sustainable care and a sense of offering high quality care.  Conclusion: OneWound satisfied the nurses' need for new knowledge, structure, and support in wound treatment. From a nursing perspective, the results of the study provide an insight into the challenges that exist in wound treatment and the positive effects that the OneWound app contributes to. Further research is needed to explore the patient perspective and how OneWound is experienced in relation to traditional specialist contact when facing hard-to-heal wounds.

Bakgrund: Den svenska hälso- och sjukvården eftersträvar att arbeta personcentrerat. En del i att arbeta personcentrerat är att patienten ska få vara delaktig. Att arbeta med patientdelaktighet i hemsjukvården kan vara utmanande eftersom sjuksköterskan har regler och rutiner att följa. Om inte patientdelaktighet främjas riskerar det att patientens vård inte blir personcentrerad och därmed möter den kommunala hemsjukvården inte lagstadgade krav. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att främja patientdelaktighet för att uppnå en personcentrerad vård inom kommunal hemsjukvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv design valdes för att svara på studiens syfte. Datamaterialet inhämtades genom åtta semistrukturerade intervjuer med fem distriktssköterskor och tre sjuksköterskor. Datamaterialet analyserades inspirerat av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.   Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och åtta underkategorier.  Sjuksköterskorna beskrev hur de arbetar för att bjuda in patienten i mötet, det gjordes genom att skapa och upprätthålla ett förtroende i mötet med patienten, lyssna in patienten, samarbeta med patienten, delge information, ge tid för patienten och att se patientens resurser. Sjuksköterskorna lyfte organisationens betydelse, hur de hade lagar och riktlinjer att följa och hur samverkan skedde både med och utan patienten. Slutsats: Patienten ska få tillåtas vara en aktiv medskapare i sin vård. Det finns en förbättringspotential för hur vården ska arbeta med patientdelaktighet för att möta lagstadgade krav. Det finns en otydlighet om vad patientdelaktighet innebär och sjuksköterskorna behöver vägledning och stöd från organisationen. / Background: The Swedish health service strives to work person-centered. Part of working person-centered is that the patient should participate. Working with patient participation in home care can be challenging because the nurse has rules and guidelines to follow. Unless patient participation is promoted, there is a risk that the patient's care will not become person-centred and thus the municipal home care does not meet legal requirements. Aim: To highlight the nurses experience in promoting patient participation in achieving person-centered care in municipal home care.  Method: A qualitative interview study with inductive design was chosen to answer the purpose of the study. The data was obtained through eight semi-structured interviews from five district nurses and three nurses. The data was analysed inspired by Graneheim and Lundman's qualitative content analysis.   Results: The analysis resulted in two main categories and eight subcategories. The nurses described how they work to invite the patient into the meeting, it was done by creating and maintaining a trust in the meeting with the patient, listening to the patient, collaborating with the patient, sharing information, giving time for the patient and seeing the patient's resources. The nurses emphasized the importance of the organization, how they had laws and guidelines to follow and how collaboration took place both with and without the patient. Conclusion: The patient should be allowed to be an active co-creator in their care. There is potential for improvement in how healthcare should work with patient participation to meet legal requirements. There is a lack of clarity about what patient participation means and nurses need guidance and support from the organisation.

Bakgrund: Intresset för vård utanför sjukhusen har ökat till följd av den demografiska utvecklingen i världen med en ökande andel äldre och fler individer som är i behov av regelbunden vård. Samtidigt växer problemen med vårdrelaterade infektioner vilket medför nya infektionspreventiva utmaningar för vårdpersonal. Som sjuksköterska i hemsjukvård och på vårdboende förutsätts delegering till vårdpersonal, vårdtagare och närstående. I det preventiva arbetet ses därmed kunskap och delaktighet i egenvård av vikt för en säker vård. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att sammanställa vårdpersonals erfarenheter av att arbeta med infektionsprevention inom vård i hemsjukvård och på vårdboende. Metod: Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning av utvalda studier genomfördes med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier och innehållet analyserades med innehållsanalys. Slutligen återstod 12 studier som utgjorde resultatet i föreliggande litteraturstudie. Resultat: I resultatet framkom tre huvudtema som var Miljö och omgivning, Kunskap och utbildning samt Organisation. Utifrån dessa utvanns ytterligare sex subteman.  Konklusion: Sambandet mellan infektionsprevention och vård i hemsjukvård och på vårdboende ses som en utmaning för vårdpersonal. Hemmiljön försvårar för vårdpersonal att tillämpa basala hygienrutiner och bristen på renligheten hos vårdtagare ses utgöra en risk för infektioner. Även brist på kunskap hos både vårdtagare och vårdpersonal bidrar till ett försämrat arbete med infektionsprevention och försvåra möjligheten till egenvård. / Background: Due to the demographic development in the world with an increasing proportion of older people and thus more individuals in need of regular care the interest in home health care and nursing homes has increased. At the same time, the problems with healthcare-related infections are growing in both hospitals and in home care environment. This entails new infection prevention challenges for healthcare professionals who have an obligation to always provide safe care. As a nurse in home health care and in nursing homes, delegation to care staff, care recipients and relatives is required. In the preventive work, knowledge and participation in self-care are thus seen as important for safe care.  Aim: The aim of this study was to compile health care professionals´ experiences of infection prevention in home health care and in nursing homes.Method: Literature review with a qualitative approach. Literature searches were performed in the databases PubMed and CINAHL. Quality review of selected studies was carried out with SBU's review template for qualitative studies and the content was analyzed with content analysis. Twelve studies remained and were the result of the present literature review. Results: The results emerged three main themes which were Environment and the surroundings, Knowledge and education and Organization. Based on these, another six sub-themes were extracted. Conclusion: The connection between infection prevention and care in the home environment is seen as a challenge for care staff. The home environment makes it difficult for care staff to apply basic hygiene routines and the lack of cleanliness in care recipients is seen as a risk of infections. Lack of knowledge among both care recipients and care staff also contributes to impaired work with infection prevention and makes the possibility of self-care more difficult.

The present dissertation, which focuses on the needs of particularly vulnerable older people in home health care, was written within the framework of the PhD study in Longevity at the Faculty of Humanities, Charles University and was carried out as part of the project supported by the Charles University Grant Agency "Met and Unmet Needs of Particularly Vulnerable Older Patients in Home and Inpatient Care" (GA UK No. 760219). The overall aim of the three researcher project, where I was the research coordinator, was to clarify the needs of particularly vulnerable older patients in both home health care and inpatient care, including the needs of patients living with dementia. The aim of this dissertation was to identify the needs of vulnerable older patients in home health care. This dissertation consists of four papers. At the time of writing, two articles had been published in peer-reviewed journals and two articles were under review. The thesis has chapters in the introduction and conclusion that set the professional articles in context, creating a comprehensive view of the needs of particularly vulnerable older people in home health care. As three of the four peer-reviewed articles submitted have been published (1) or under review (2) in international journals, the entire dissertation is written...

Bakgrund: Allt fler patienter med smärta, som är i livets slutskede, väljer att vårdas i det egna hemmet. När vården sker i hemmet behöver specialistsjuksköterskan kompetens, känslighet och förmåga att bedöma och lindra smärta hos patienter i palliativ vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma och lindra smärta i palliativ hemsjukvård. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys med ett manifest innehåll. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier med tillhörande underkategorier. Den första kategorin; Betydelsen av kunskap och kompetens innehåller underkategorierna; Att kunna skapa en vårdande relation med patient och närstående, Att kunna identifiera tecken och uttryck för smärta, Att kunna lindra smärta. Den andra kategorin; Betydelsen av vårdrutiner innehållerunderkategorierna; Att ha tillgång till läkare och medicinsk behandling, Att ha tillgång till tid, Att ha tillgång till kollegialt stöd. Resultatet visar att sjuksköterskorna såg en utmaning i att skapa en vårdande relation med patient och närstående. Sjuksköterskornas erfarenhet var att kunskap och kompetens var viktiga faktorer, för att ha förmågan att smärtlindra patienter i palliativ hemsjukvård. Sjuksköterskornas erfarenhet av tidspress var relaterat till långa avstånd och innebar en utmaning för sjuksköterskorna att bedöma och lindra smärta i tid. Kollegialt stöd var även viktigt för att sjuksköterskorna skulle kännatrygghet vid bedömning av smärta samt att kunna smärtlindra patienter. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenhet av att arbeta med patienter med smärta i palliativ hemsjukvård behöver uppmärksammas för att öka förståelsen för utmaningarna i arbetet med att lindra smärta. Resultatet kan öka förståelsen för vilka faktorer som kan inverka på sjuksköterskors förmåga att smärtlindra. Genom utbildning om olika bedömningsinstrument kan en trygghet i att kunna bedöma smärta öka för sjuksköterskorna. Detta leder till att patientens behov av smärtlindring bättre kan tillgodoses och vårdlidande minskar. Denna studie skulle därför kunna bidra till förbättringar i att bedöma och smärtlindra patienter i palliativ vård, vilket kan leda till en förbättrad vårdkvalitet. / Background: Several patients with pain, who are in the end of life stage, choose to be cared for in their own home. When the care takes place in patients’ home, the specialist nurses need to havecompetence, sensitivity, and the ability to assess and relieve pain. Aim: To describe nurses’ experiences in assessing and relieving pain in palliative home care.  Method: Qualitative content analysis with inductive approach. Semi-structured interviews with nine nurses were conducted. The interviews were analyzed with manifest content analysis.  Results: Two categories with subcategories emerged from the analysis. The first category was; The importance of knowledge and competence, and the three subcategories were; To be able to create a caring relationship with the patient and relatives, To be able to identify signs and expressions of pain, and To be able to relieve pain. The second category was; The importance of care routines, and the three subcategories were; To have access to doctors and medical treatment, To have access to time, To have access to collegial support.  Most of the nurse’s experiences involved that knowledge and competence were two important factors for the ability to relieve pain for patients in palliative home care. The nurses' experience of time pressure was related to long distances and posed a challenge for the nurses to assess and relieve pain in time. Collegial support was also important for the nurses to feel secure in assessing pain and to be able to relieve patients' pain. Conclusion: The nurses' experience of caring for patients in palliative home care needs attention togain an understanding of the challenges of relieving pain for patients. Through training in various assessment instruments, a confidence in being able to assess pain can increase for the nurses. This has the possibility to enhance the quality of care for patients and relatives. This means that the patient's need for pain relief can be better met, and the patient suffering is reduced. Therefore, this study could contribute to improvements in assessing and relieving pain for patients in palliative care, which can lead to an improved quality of care.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie har varit att beskriva hemtjänstpersonalens upplevelse av stödet i omvårdnadsarbetet från ett specialiserat palliativt team. I studien har kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer använts som metod. Antal folkgruppsintervjuer har varit två med sammanlagt tretton hemtjänstpersonal. En innehållsanalys av intervjuerna har därefter genomförts. Resultatet av data analyserna visade på tre huvudkategorier:  Organisation, information och stöd. Hemtjänstens personal upplevde att stödet de fick av det specialiserade palliativa teamet var vägledande för dem i omvårdnadsarbetet. Det som upplevdes som särskilt viktigt i stödet var att få kunskaper om patienterna och deras omvårdnadsbehov av sjuksköterskorna i det specialiserade teamet. Även frågor som tillgänglighet och information framkom som angelägna i stödet. Synpunkter av mindre positivt slag var hur samarbetet mellan hemtjänsten och det specialiserade palliativa teamets huvudmän, kommun och landsting, fungerade i vissa omvårdnadssituationer. I denna studie dras slutsatsen att stödet till hemtjänsten från det specialiserade palliativa teamet upplevdes förbättra hemtjänstens omvårdnadsarbete i mötet med de patienter som var inskrivna hos det specialiserade palliativa teamet. Tillgängligheten och den upplevda kunskapen hos sjuksköterskorna i det palliativa teamet som hemtjänsten hade kontakt med var ett gott stöd för hemtjänsten i deras omvårdnadsarbete. I vissa fall fanns behov av ytterligare handledning och utbildning från det palliativa teamet. / ABSTRACT   The aim of this study was to describehome care personals` experiences of support received from a specialist palliative care team. A qualitative research approach was used to carry out this study with, semi-structured focus group interviews A total of 13 home care personal participated in two focus group interviews. Data was analyzed using a content analysis approach. The findings in this study were divided up into three main categories: Organization, Information and Support. Home help personal expressed that the support they received from a specialized palliative team strengthened them in their caring role. It was deemed of great importance that the specialized palliative care team had extensive knowledge about the persons receiving care and their needs. Having access to such information was important for the interviewed home care personal. A challenge identified was the fact that home care services and specialized palliative team, (municipal and county) were run by two separate organisations. This created problems in certain care situations. This study concludes that availability and perceived expertise of the specialist palliative care team support supported and strengthened the home care personal in their caring role. A desire for further supervision and training from the specialist palliative team was expressed.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom och många miljoner personer lever med sjukdomen globalt. För att patienter med KOL ska uppnå en god livskvalité genom minskade sjukhusinläggningar krävs en god palliativ vårdinsats som ska ges i hemmet. Distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård har en central roll inom palliativ vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hinder för distriktssköterskans palliativa vårdinsatser till patienter med KOL i hemmet. Metod: Studien var en systematisk litteraturstudie baserat på tio artiklar. Sökningen, granskningen och analysen av samtliga artiklarna gjordes enligt Bettany-Saltikov & McSherrys modell. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: bristande kunskap och kompetens, kommunikationsproblem och teamsamarbete, initiering av palliativ vård och brister i organisationen inom hemsjukvård. Slutsats: Ökad kompetens genom kunskapsutveckling, välstrukturerad organisation inom hemsjukvård såsom personalbemanning, och multidisciplinär teamssamverkan ger distriktssköterskor goda förutsättningar att klara av palliativa vårdinsatser till KOL-patienter i hemsjukvården. I resultatet framkommer att dessa viktiga faktorer brister, vilket förhindrar distriktssköterskor att ge en god palliativ vård till patienter med KOL. Förslag på vidare forskning är en intervjustudie med distriktssköterskor inom hemsjukvården samt med deras chefer med frågor kring kunskap, kompetens, utbildning och organisation. / Background: Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is a public health disease that affects millions of people globally. To improve quality of life with reduced hospital admissions, palliative care at home are important for patients with COPD. District nurses in municipal home care have a central role in palliative care. Aim: The purpose of this study was to describe obstacles to the district nurse’s palliative care efforts to patients with COPD at home. Method: The study was a systematic literature review based on ten articles. The search, review and analysis of all the articles was done according to Bettany-Saltikov & McSherry’s model. Results: The results revealed four categories: lack of knowledge and competence, communication problems and team collaboration, initiation of palliative care and shortcomings in the organization in home care. Conclusion: Increased competence through knowledge development, well-structured organization in home care such as staffing, and multidisciplinary team collaboration give district nurses good conditions to cope with palliative care efforts to COPD patients in home care. The results show that these important factors are lacking, which prevents district nurses from providing good palliative care to patients with COPD at home. Suggestion for further research explore district nurse´s knowledge and understanding through an interview method.

Ofrivillig ensamhet hos äldre är ett problem som kan orsaka ohälsa, lidande och öka risken att dö i förtid. I hemsjukvården möter distriktssköterskan ofta patienter som erfar ofrivillig ensamhet. Vårdpersonal kan genom sitt bemötande orsaka känslor av ensamhet hos dem de vårdar. Genom att beskriva fenomenet ur distriktssköterskans perspektiv förväntas kunskapen öka, vilket i sin tur kan leda till att patienterna får en bättre vård. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av mötet med äldre patienter inom hemsjukvård som erfar ofrivillig ensamhet. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex distriktssköterskor i hemsjukvården. Materialet tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt tillvägagångssätt. Resultatet presenteras utifrån kategorierna: Det ofrivilliga lidandet, Känslors betydelse och Nycklar till det vårdande mötet. Distriktssköterskornas möte med ofrivilligt ensamma patienter väcker känslor som får dem att vilja hjälpa den äldre människan bakom ensamheten. Samtalet har stor betydelse i mötet med ofrivilligt ensamma äldre och kan lindra deras lidande. Öppenhet, kunskap och att se hela människan är viktigt i uppbyggnaden av relationen. Distriktssköterskorna upplever svårigheter i mötet med äldre ofrivilligt ensamma patienter och att dessa människor får för lite hjälp och behöver mer stöd. Slutsatserna är att avsaknad av egenskaper som lyhördhet, öppenhet och respekt hindrar vårdaren att få tillgång till patientens livsvärld och kunna vara vårdande. För att hjälpa ofrivilligt ensamma patienter är tiden, samtalet och kunskap avgörande i det vårdande mötet. / Involuntary loneliness in elderly people is a problem that can cause ill health, suffering and increase the risk of premature death. In home health care, the district nurse often encounters patients who experience involuntary loneliness. Nursing staff can, through their treatment, cause feelings of loneliness in those they care for. By describing the phenomenon from the district nurse's perspective, knowledge is expected to increase, which in turn can lead to patients receiving better care. The purpose of the study was to describe the district nurse's experience of the meeting with elderly patients in home health care who experience involuntary loneliness. The study was conducted through semi-structured interviews with six district nurses in home health care. The material was interpreted using qualitative content analysis with an inductive approach. The results are presented based on the categories: Involuntary suffering, The importance of feelings and Keys to the caring encounter. The district nurses' meeting with involuntarily lonely patients arouses emotions that make them want to help the elderly person behind the loneliness. The conversation is of great importance in the meeting with involuntarily lonely elderly people and can alleviate their suffering. Openness, knowledge and seeing the whole person are important in building the relationship. The district nurses experience difficulties in meeting elderly patients who are involuntarily alone and that these people receive too little help and need more support. The conclusions are that a lack of qualities such as responsiveness, openness and respect prevents the carer from gaining access to the patient's life world and being able to care. To help involuntarily lonely patients, time, conversation and knowledge are crucial in the caring encounter.nsamma patienter är tiden, samtalet och kunskap avgörande i det vårdande mötet.