The purpose of this study is to describe and analyze the attitudes of several mathematics teachers towards homework as part of the workload of 10-11 year old students at a school in Yunnan Province, China. The focus is to describe and analyze their reasons for assigning homework as well as the nature of that homework. This study also describes their perspectives on how homework can contribute to improving a student’s knowledge of mathematics and what kind of homework they assign. Furthermore, it presents how the teachers describe the ability of the students to assimilate the mathematics homework. The main concepts and theoretical frameworks used to analyze the data are the "two basics", the five elements, cultural capital, habitus, the behaviorist learning theory and sociocultural learning theory. To fulfill my purpose I carried out four interviews and four observations. The results show that the reasons for the teachers assigning homework are “that it is the law of education” and “that practice makes perfect”. The teachers also think that homework helps the students to review and consolidate what they have learned in school that day. In addition, the analysis shows that homework gives students the opportunity to assess whether or not they have understood everything and if they have not, they can practice it. All of the teachers believe homework to be an important part of mathematics education. They assign two principal types of homework: oral and written. Two of the teachers also assign a third type: practical homework. According to the teachers, the students’ ability to assimilate the mathematics homework is affected by their parents’ learning habits, which they themselves have learned from their parents before them. The students are reflections of their parents. If parents have a good learning habit, they will teach their child how to successfully assimilate homework. The teachers agree that the parents’ lack of mathematical knowledge or mandarin can affect their ability to help their child with homework.

Syftet med examensarbetet är att utveckla en förståelse för läxor i en årskurs sexa. Vi vill ta reda på antalet läxor som eleverna i en klass kan få, men även ta reda på vad själva syftet med läxorna är. Vi vill fördjupa oss i om pedagogerna och elevernas uppfattning om läxor ger stöd för lärande. Nedan presenteras vår frågeställning till examensarbetet.•Vad är syftet med läxor?•Hur många läxor får en elev i genomsnitt i veckan enligt pedagogerna och eleverna?•Vad anser pedagogerna och eleverna om läxor?•Vad är pedagogernas och elevernas uppfattning om läxor ger stöd för lärande?I teoretisk bakgrund har vi valt att ta upp om tidigare forskning angående läxor och vi har även tagit upp tre olika teoretiker: Vygotskij, Piaget och Gardner. Vi har även valt att benämna den allmänna debatten kring läxan. För att få fram vårt empiriska material till undersökningen har vi valt att använda oss av kvalitativ forskningsmetodik, vi har valt att observera och göra kvalitativa intervjuer. I vårt resultat framkommer det vad eleverna och pedagogerna har föra synpunkter kring läxan som ett vanligt förekommande fenomen i skolan. Vår slutsats är att pedagogerna ger ut läxor för att eleverna ska befästa olika kunskaper, men att vissa pedagoger anser att en läxfri skola är ett alternativ.

Det här en kvalitativ intervjustudie vars syfte är att ta reda på och synliggöra 13 tredjeklassares attityder gentemot läxor, samt reflektioner kring faktorer i vardagen som kan tänkas inverka i elevernas läxarbete.Det är många parter som uppmärksammar problematiken med läxor i skolan, så även forskare. Först och främst ville jag fördjupa mig i problematiken nationellt, men då mängden relevant, svensk forskning var ganska liten gjordes valet att analysera även internationell sådan. Fenomenet verkar bygga på ungefär samma problematik på olika ställen i världen. Bland flertalet av de studier som undersökt elevers egna reflektioner, så är majoriteten av dessa gjorda på barn äldre än tio år. Med denna studie kommer istället 13 elever i årskurs tre få framställa sin syn på läxpraktiken där kopplingar dras till förberedelser, återkoppling, reflektioner över deras fritid och tankar om hemmiljön samt föräldrainvolvering. Resultatet visar att en del elever inte ser läxorna som ett särskilt stort problem – snarare tvärtom - medan en annan del anser raka motsatsen. Det är tydligt att speciellt hemmiljö och föräldrainvolvering har en betydande inverkan för vilka attityder eleverna har gentemot hemläxor.Vidare är tanken att pedagoger i grundskolans tidigare år utifrån resultatet blir inspirerade att se över intentionerna med den läxpraktik de själva bedriver. Det finns trots allt goda läxor som bidrar till en likvärdig utbildning, och tanken bakom dessa bör lyftas fram.

The purpose of this study was to investigate some motivational factors that enhancepupils’ written homework performance as well as the obstacles that make writtenhomework a difficult task. The method applied in this thesis is qualitative. Theinvestigation was carried out with the help of semi-structured interviews. The results ofthis study indicate that the pupils have different attitudes to their written homework. Themost interesting result is that not all successful pupils are highly externally motivated.The research shows that external motivational factors can enhance the pupils’ writtenperformance well enough but they can also lead to stress and anxiety and complicate thewriting process for less successful pupils. Another finding of this dissertation is thatdeadlines related to assessment can be treated as a negative form of external motivation.

Abstrakt Denna text är tänkt att jämföra läxhjälp, supplemental instruction samt privatundervisning. För att kunna jämföra de tre delarna med varandra söktes forskningsartiklar inom respektive område. Artiklarna som används har sökts via databaserna, ERC och ERIC, samt i några fall via tips från lärare eller kedjesökning på redan funna artiklar. I texten jämförs bland annat effektivitet inom de olika formerna av undervisning utanför ordinarie utbildning samt dess påverkan på elever och samhälle. Resultatet presenteras med hjälp av tre olika nivåer i samhället för att enklare kunna visa på dess påverkan inom olika skikt och se hur de påverkar individen men också samhället i stort.  Slutsatsen av kunskapsöversikten är att läxhjälp, supplemental instruction och privatundervisning har olika platser inom elevernas matematiska utbildning, där alla kan fylla en funktion. Likvärdigheten i utbildningen i Sverige kan ifrågasättas då privatundervisning inte, likt annan utbildning för barn och ungdomar, är gratis. Läxhjälpen som organiseras i skolan idag kan ses som ett försök att möjliggöra ett extra stöd likt privatundervisning för alla. Bristande styrning gör att det ser väldigt olika ut på olika delar i landet och det finns begränsat med forskning som stödjer att den skulle vara positiv för eleverna överlag.

No description available.

No description available.

The procedural problem of this action research study was to develop a parent tutor program to teach parents how to work more effectively with the homework process. The review of literature examined (a) parent involvement, (b) parent education, (c) homework, and (d) curriculum development. A formative evaluation methodology involved four phases: (a) development, (b) implementation, (c) assessment, and (d) revision. The researcher used two curriculum software packages, Peaks CourseBuilding Software and PEAKSolutions LessonBuilding Software™. developed by PEAKSolutions and Vogler in 1989, to prepare a curriculum resource guide containing leader (counselor) guidelines, syllabus, and nine lesson plans. A foundation was provided by a selfhelp book on minimizing the homework hassle entitled Parents as Tutors, written by Vogler and Hutchins in 1988. Six elementary counselors formed an advisory panel to provide formative evaluation/validation of the program during the development and revision phases. The subjects were groups of parents who volunteered to participate in parent tutor groups at three elementary schools in southwest Virginia. Four instruments were designed and used in the formative evaluation process. One was a questionnaire completed by the advisory panel. The others were completed by the participants at the beginning, during, and at the end of the parent education groups. All parents who completed the parent tutor program indicated they experienced positive involvement in the homework process for themselves as well as benefits for their children. Conclusions related to parent participant goals for and problems with the homework process, reasons for parent group attrition, leader role and parent group strategies, and the importance of evaluative data. Recommendations were provided for parent tutor groups and future research. A counselor oriented parent tutor curriculum resource guide including a syllabus and nine comprehensive lesson plans with fieldtested revisions are included in the dissertation. / Ed. D.

本研究以TIMSS 2003台灣數學科資料為資料來源，使用階層線性模式為統計分析方式，探討國小四年級及國中二年級，學生數學家庭作業完成時間與教師指派數學家庭作業頻率，對於學生數學學習成就的影響。研究結果顯示：在國小四年級，學生數學家庭作業完成時間與學生數學學習成就為負相關；教師指派數學家庭作業頻率與學生數學學習成就之間為正相關，但並不顯著。在國中二年級，學生數學家庭作業完成時間與教師指派數學家庭作業頻率，對學生數學學習成就皆有正向的影響。在國小四年級中，學生數學家庭作業完成時間與教師指派數學家庭作業頻率的交互作用，對學生數學學習成就為負相關，但不顯著。在國中二年級中，學生數學家庭作業完成時間與教師指派數學家庭作業頻率的交互作用，對學生數學學習成就為正相關，但不顯著。 / The research was to explore the effects of mathematics homework time and mathematics homework frequency on mathematics achievement in the fourth and eighth grades, using TIMSS 2003 Taiwan mathematics data as the resources and Hierarchical Linear Modeling as the statistical analysis method. The results showed that in the fourth grades, mathematics homework time had a negative relationship with mathematics achievement while mathematics homework frequency had a positive, but non-significant, relationship with mathematics achievement. In the eighth grades, both mathematics homework time and mathematics homework frequency had positive effects on mathematics achievement. In the fourth grades, the interaction between mathematics homework time and mathematics homework frequency had negative, but non-significant, effects on mathematics achievement while in the eighth grades, the interaction between mathematics homework time and mathematics homework frequency had positive, but non-significant, effects on mathematics achievement.

Plusieurs recherches traitent de la thématique des devoirs et de son importance dans la scolarisation des enfants. En particulier, des études portent sur l’impact de la participation parentale dans l’aide aux devoirs sur le rendement scolaire des enfants. Cependant, les conclusions de ces études sont souvent contradictoires (Pattal, Cooper et Robinson, 2008). Compte tenu de la difficulté à démontrer l’existence d’une relation positive entre la participation parentale à la réalisation des devoirs à la maison et le rendement scolaire, il apparaît important de mieux comprendre le phénomène de la participation parentale. En ce sens, selon certains chercheurs, la variation de l’effet de la participation parentale sur le rendement scolaire serait due principalement à certaines caractéristiques familiales, personnelles et scolaires de l’enfant. Dans ce contexte, et pour une meilleure compréhension des facteurs associés à la participation parentale, notre étude examine la participation parentale à la réalisation des devoirs à la maison en tenant compte des caractéristiques familiales, personnelles et scolaires des enfants du primaire En premier lieu, la situation de la réalisation des devoirs à la maison est traitée et la participation parentale aux devoirs est analysée en fonction de sa fréquence, de sa durée et du climat relationnel entre l’enfant et le parent lors de ces activités à la maison. En second lieu, la participation des parents à la réalisation des devoirs est examinée en relation avec les caractéristiques familiales (scolarité des parents, revenu et structure de la famille), les caractéristiques personnelles de l’enfant (genre et rendement) et les exigences des enseignants à l’égard des devoirs. Cette recherche utilise une base de données constituée lors de deux enquêtes par questionnaire. La première concerne 192 écoles et 457 enseignants, la deuxième est menée dans 51 écoles auprès de 49 enseignants, 848 élèves de la 6e année du primaire et 521 parents. À l’aide d’analyses descriptives et inférentielles, il est possible de rendre compte des conditions de la participation parentale aux devoirs chez les élèves du primaire et d’identifier les variables familiales, personnelles et scolaires associées à la participation parentale à la réalisation des devoirs de leur enfant. Les résultats de cette étude confirment que la participation des parents à la réalisation des devoirs pourrait varier en fonction des caractéristiques familiales de l’enfant au primaire. De plus, ils montrent que le rendement scolaire de l’enfant est un facteur important à considérer pour juger de la participation parentale aux devoirs. / A considerable amount of research has been devoted to the issue of parental involvement with homework and its importance for children’s education. In particular, studies have focused primarily on how parental homework involvement affects the academic achievement of children. However, these findings are often contradictory (Pattal, Cooper et Robinson, 2008). Given the problems of finding or probing a positive link between parental involvement and academic performance, it is important to better understand this phenomenon. In this line of thought, according to some researchers, the variation of the impact of parental involvement on school performance is mainly due to variables such as family children and schools characteristics. In this context, our study devotes to analyzing the relation between parental involvement and these three factors (family, children and school) for primary school children. First, the status of homework implementation is addressed and parental involvement with homework is analyzed in terms of frequency, duration and the relational climate between parent and child during these activities at home. Second, parents’ involvement is examined in relation to family characteristics (parental education, income, and family structure), personal characteristics (gender and performance) and school characteristics (tasks and homework required by the teacher). This research uses a database from two questionnaire surveys. The first takes place in 192 schools with 457 teachers, the second is conducted in 51 schools with 49 teachers, 848 students in sixth grade and 521 parents. Using descriptive and inferential statistics, it is possible to better determine the conditions of parental involvement in homework with primary school children and to establish which variables (family, children and school) are better predictors of the conditions of parental involvement in their child's homework. The results of this study confirm that the involvement of parents in the fulfillment of homework may vary depending on the family characteristics of children in elementary school. In addition, they show that the academic performance of the child is an important consideration in assessing parental involvement with homework factor.