Spelling suggestions: "subject:"icke farmakologiska interventioner"" "subject:"ickes farmakologiska interventioner""
1 |
Icke-farmakologiska interventioner och dess effekter som stöd för personer med fibromyalgi / Non-pharmacological interventions and their effects in support of people with fibromyalgiaFriskvik, Mathias, Mirtorabi, Poya January 2019 (has links)
Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt syndrom och är ett av de vanligaste reumatiska syndromen vilket drabbar övervägande kvinnor. Det har framkommit att endast läkemedelsbehandling för fibromyalgi inte räcker till som symptomlindring för personer med fibromyalgi. Utan det finns ett behov av utökad kunskap om andra omvårdnadsåtgärder och behandlingsmetoder upptill läkemedelsbehandlingen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa icke-farmakologiska interventioner och dess effekter hos personer med fibromyalgi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där resultatet innehåller 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i kategorier med effekter på smärta, psykisk hälsa, kroppsliga funktioner och livskvalitet. Litteraturstudiens resultat visade på positiva effekter av symptomlindring inom dessa icke-farmakologiska interventioner: aerobiskträning, andningsövningar, exergames, flexibilitetsträning, mindfulness, motståndsträning, musikterapi, stretchningsträning, styrketräning och tai chi. De effekter som uppmärksammades i denna studien var minskad upplevd smärta, depression och minskad användning av läkemedel. Konklusion: Varje enskild icke-farmakologisk intervention i resultatet uppfattas vara fullt användbara inom omvårdnaden och lindringen av symptom hos personer med fibromyalgi. Det anses att ytterligare forskning krävs för att kartlägga ett helomfattande område av icke farmakologiska interventioner och dess effekter i att lindra lidande hos personer med fibromyalgi. / Background: Fibromyalgia is a chronic syndrome and is one of the most common rheumatic syndromes that predominantly affect women. It has emerged that only drug treatment for fibromyalgia is not enough as a symptom relief for people with fibromyalgia. there is a need for increased knowledge of other nursing measures and treatment methods instead of just relying on drug treatment. Aim: The purpose of this study was to map non-pharmacological interventions and their effects on people with fibromyalgia. Method: The study was conducted as a general literature study where the result contains 14 scientific articles. Results: The results are presented in categories with effects on pain, mental health, bodily functions and quality of life. The literature study's results showed positive effects of symptom relief in these non-pharmacological interventions: aerobic training, breathing exercises, exergames, flexibility training, mindfulness, resistance training, music therapy, stretch training, strength training and tai chi. The effects noted in this study were less perceived pain, depression and decreased use of drugs. Conclusion: Each individual non-pharmacological intervention in the result is considered to be fully useful in the care and relief of symptoms in people with fibromyalgia. It is considered that further research is needed to identify a full range of non-pharmacological interventions and their effects in alleviating the suffering of people with fibromyalgia.
|
2 |
Icke-farmakologiska interventioner vid behandling av primär hypertoni : ur ett omvårdnadsperspektiv. / Non-pharmacological interventions in the treatment of essential hypertension : from a nursing perspective.Alvebratt, Marie-Louise, Jaginder, Malin January 2012 (has links)
Bakgrund: Globalt är hypertoni ett hot mot folkhälsan och förekommer hos 40 % av världens befolkning och hos 27 % i Sverige. Hypertoni är starkt relaterat till utvecklingen av kardiovaskulära sjukdomar som står för 31 % av alla dödsfall i världen. Sjuksköterskans arbete är bland annat att förebygga hypertoni och dess följdsjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva icke-farmakologiska interventioner som kan tillämpas i blodtryckssänkande syfte hos patienter med primär hypertoni. Metod: Litteraturstudie med en strukturerad sökning i Medline, Cinahl och AMED. Sökord som användes var hypertension, therapy och drug therapy samt i Medline användes även diabetes. Dataanalysen skedde med inspiration av konventionell innehållsanalys. Resultat: Tre studier visade att fysisk aktivitet minskade blodtrycket signifikant. Stresshantering gav en minskning av blodtrycket i fem studier, de innefattade biofeedback, yoga, hypnos och andningsövningar. En studie innehöll en pulverdietmix som gav en minskning av blodtrycket. En kombinationsbehandling av rådgivning och blodtrycksmätning i hemmet visade sig i en studie ha positiv effekt på blodtrycket under en tvåårsperiod. Slutsatser: Studien gav ett flertal interventioner som sjuksköterskan kan använda sig av i arbetet med patienter med primär hypertoni.
|
3 |
Hälsofrämjande interventioner för patienter med kronisk hjärtsviktAlexis, Mariana, Ohlsén, Elvira January 2018 (has links)
Bakgrund: hjärtsvikt är ett stort folkhälsoproblem som har ett progressivt tillstånd och hög mortalitet. För närvarande finns det inte något botemedel mot hjärtsvikt, och dålig prognos har förknippats med dålig hälsorelaterad livskvalitet hos hjärtsviktpatienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att systematiskt sammanställa befintlig kunskap om hälsofrämjande interventioner som ökar livskvaliteten för personer med kronisk hjärtsvikt. Metod: Studien är en litteraturstudie, där systematisk sökning genomförts i databaser; PubMed, Cinahl, samt artikelsökning i Ltu:s databas. Sökord som användes var Chronic Heart Failure, Nurse Intervention, Nonpharmacological Intervention, Quality of Life och Health. Inklusionskriterierna var interventioner för patienter med Kronisk hjärtsvikt, artiklar från fem år tillbaka (2013–2018), ytterligare avgränsning som gjordes var peer reviewed artiklar som publicerats på engelska. Resultat: litteraturstudien grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar med både kvantitativa och kvalitativa ansatser, med olika hälsofrämjande interventioner. Samtliga interventioner visade ha en god effekt, som lindrade symtom och därigenom ökade livskvalité. Slutsats: Många personer som lever med hjärtsvikt kan på grund av sina symtom inte utföra dagliga vårdaktiviteter vilket påverkar personens fysiska och känslomässiga funktion negativt och leder slutligen till signifikant försämring av individens livskvalité. Det är dock möjligt att leva ett tillfredställande liv med god livskvalité genom att ta till olika hälsofrämjande icke farmakologiska interventioner.
|
4 |
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom : En kunskapsöversikt av omvårdnadsåtgärder samt dess effekter / Behavioural and psychological symptoms in dementia : A review of non-pharmacological interventions and their effectsWanhatalo, Elin, Sjöblom, Matilda January 2024 (has links)
Bakgrund: Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) är samlingsnamnet för en rad vanliga symtom som kan uppträda vid demenssjukdom. Antalet personer med demenssjukdom beräknas öka i framtiden som följd av en åldrande befolkning och därmed ökar även behovet av kunskap kring BPSD. I dagsläget används läkemedel mot BPSD trots begränsad effekt och allvarliga biverkningar. Att leva med en demenssjukdom beskrivs av drabbade personer som både jobbigt och obehagligt. De beskriver en ovisshet i att inte veta vart en är, vem andra på platsen är eller ens om det är en trygg plats att vara på. Syfte: Att sammanställa kunskap kring omvårdnadsåtgärder samt dess effekter vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Metod: Författarna har genomfört en integrativ litteraturstudie. Kvalitativa och kvantitativa empiriska studier har analyserats. Resultat: Analysen resulterade i åtta kategorier som beskriver omvårdnadsåtgärder och dess effekter: Musik, Personcentrerat förhållningssätt, Fysisk aktivitet, Avslappning och beröring, Dockterapi, Robotdjur, Belysning och Kombination av icke-farmakologiska interventioner. Slutsats: Flertalet omvårdnadsåtgärder har positiva effekter på beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Omvårdnadsåtgärder bör användas som förstahandsbehandling och vara personcentrerade. Sjuksköterskans kunskap och ledarskap anses ha en nyckelroll för att omvårdnadsåtgärderna ska implementeras i den kliniska verksamheten samt för att ändra nuvarande attityder kring läkemedel och omvårdnadsåtgärder. Omvårdnad bör få en större roll inom demensvården för att uppfylla behov.
|
5 |
Icke-farmakologiska interventioner för att minska preoperativ ångest hos vuxna patienter : en litteraturöversikt / Non-pharmacological interventions for reducing the preoperative anxiety in adult patients : a literature reviewLazzaro, Izabela January 2017 (has links)
Bakgrund: Forskning tyder på att preoperativ ångest utgör ett vanligt förekommande problem hos patienter som skall genomgå kirurgi. Flera studier visade att den kan leda till olika postoperativa komplikationer. Det är sjuksköterskans ansvar att både identifiera och åtgärda ångest inför ett kirurgiskt ingrepp. Syfte: Att beskriva vilka icke-farmakologiska interventioner finns för att minska preoperativ ångest hos vuxna patienter. Metod: Studiens design var en litteraturöversikt som genomfördes enligt Fribergs metodbeskrivning. Litteraturöversikten bygger på tolv kvantitativa studier publicerade mellan 01/2007 och 09/2017. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Denna litteraturöversikt tyder på att det finns flera, olika interventioner som kan användas som komplement till farmakologisk behandling för att effektivt minska preoperativ ångest hos vuxna patienter. Ångest i den preoperativa fasen kan lindras om patienten får en utökad, individuell anpassad information. Ångest kan också minskas om patienten får ett känslomässigt stöd eller hjälp med att finna tröst i andlighet/religion. Litteraturöversiktens resultat tyder dessutom på att ångestnivå kan sänkas med hjälp av en lugn musik, naturljud eller vägledd dagdröm. Det framkom även att den preoperativa ångesten kan minskas genom avslappningsövningar, aromaterapi, akupunktur och zonterapi. Endast en fotografisk utställning har inte visats vara effektiv för att minska ångest i det preoperativa skedet. Diskussion: Resultatet av litteraturöversikten har diskuterats i relation till sjuksköterskans ansvarsområde. Resultatdiskussionen koncentreras kring praktiska frågor gällande implementering av de icke-farmakologiska metoderna i vården. Jean Watsons teori om mänsklig omsorg utgjorde översiktens teoretiska referensram som hjälpte författaren i resultatdiskussionen. / Background: Research indicates that preoperative anxiety is a widespread problem among patients undergoing surgery. It has been shown in several studies that preoperative anxiety may lead to different postoperative complications. It is the nurse's responsibility to identify and to reduce patients' anxiety. Aim: To describe which non-pharmacological interventions are available to reduce preoperative anxiety in adult patients. Method: The study was designed as a literature review performed according to the Fribergs method. This literature review is based on twelve quantitative articles published between 01/2007 and 09/2017. The search for the articles was conducted in CINAHL Complete database and PubMed database. Results: The result of this review indicates that there are several, different interventions that may be used in addition to pharmacological treatment in order to effectively reduce preoperative anxiety in adult patients. Anxiety in the preoperative phase can be alleviated by providing the patient with information tailored to the individual's needs. Anxiety can also be reduced by providing emotional support or by helping the patient to find comfort in spirituality/religion. The result of this review indicates moreover that the level of anxious can be minimized by listening to soothing music, nature sounds or guided imagery. Relaxation exercises, aromatherapy, acupuncture and reflexology were also found to reduce preoperative anxiety. Only the photographic display was not found to be effective in reducing anxiety in the preoperative phase. Discussion: The result of this review was discussed in relation to the nurse's responsibilities. The discussion of the results was focused on the practical issues about implementation of the non-pharmacological methods in the clinical practice. Jean Watson's Theory of Human Caring was used as a theoretical framework that helped the author in results analysis.
|
6 |
Effekter och användande av icke-farmakologiska behandlingsmetoder för att lindra symtom vid demens : En litteraturöversikt / The effect and use of non-pharmacological treatment methods torelieve symptoms of dementia : A literature reviewEkhammer, Sara, Nyström, Sofia January 2022 (has links)
Bakgrund Demenssjukdom utgör ett stort hälsoproblem med både emotionella och fysiska konsekvenser. Många av de personer som lever med demenssjukdom flyttar till särskilda boenden när de inte längre klarar sig på egen hand. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) innefattar olika vanligt förekommande symtom vid demenssjukdom. Symtombehandling med läkemedel medför risker i form av förvirring, olyckor och fall. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva effekter och användande av icke-farmakologiska metoder för att lindra symtom vid demens. Metod Litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar, varav 11 kvantitativa och 2 kvalitativa, publicerade mellan 2012 och 2021. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Studierna granskades enligt Örebros universitets mallar och därefter analyserades innehållet. Resultat Resultatet utgjordes av två huvudkategorier; Interventioners effekter med underkategorierna BPSD, Kognition, ADL, Livskvalitet och Vårdgivarbörda samt Användande av icke-farmakologiska metoder, med underkategorierna Tillfällen för icke-farmakologiska metoder, Kunskap och Hindrande faktorer. Resultatet visade att icke-farmakologiska metoder hade god effekt vid lindring av symtom vid demens. Effekten på olika symtom och grad av demens varierade beroende på metod. Slutsats Eftersom effekterna av de icke-farmakologiska metoderna varierade, krävdes en personcentrerad inställning där interventionerna individanpassades. Vid sidan av symtomlindring sågs effekter i form av ökad ADL-förmåga, ökad livskvalitet och minskad vårdgivarbörda. / Background Dementia constitutes a large threat on health and has both emotional and physical consequences. Many people that live with dementia move into care facilities when they can no longer cope on their own. Behavioural and psychological symptoms of dementia(BPSD) include different symptoms that are common in dementia. To treat these symptoms with drugs entails risks, such as confusion, accidents and falls. Aim The aim of this study is to describe effects, and use of, non-pharmacological methods to alleviate symptoms of dementia. Method This literature rewiev is based on 13 scientific articles; 11 quantitative and 2 qualitative, published between 2012 and 2021. The articles were obtained from the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo. The studies were reviewed according to templates by Örebro University and thereafter the content was analysed. Results The result was divided into two main categories; The effects of interventions, with the subcategories BPSD, Cognition, ADL, Quality of life and Caregiver burden and The use of non-pharmacological methods, with the subcategories Opportunities for non-pharmacological methods, Knowledge and Hindering factors. The result indicated that non-pharmacological methods were effective for alleviation of symptoms of dementia.The effect on different symptoms and degree of dementia varied depending on method. Conclusions Since the effects of the non-pharmacological methods varied, a person-centred approach with individualized interventions was necessary. In addition, there were positive effects in form om increased capability to perform ADL, increased quality of life and reduced caregiver burden.
|
7 |
Icke-farmakologiska interventioner vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens: En systematisk översikt. / Non-pharmacological interventions of behaviour and psychological symptoms of dementia: A systematic overview.Hansen, Isabell, Palmhed, Elina January 2018 (has links)
Livslängden ökar och befolkningen blir äldre och därigenom blir demenssjukdomar allt vanligare. Psykologiska och motoriska besvär som orsakas av demenssjukdomar har samlingsnamnet, Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). En personcentrerad omvårdnad bygger på ett individualiserat förhållningssätt, något som är viktigt vid behandling av BPSD. Användning av läkemedel hos äldre personer med demenssjukdom ger en ökad risk för biverkningar som kardiovaskulära förändringar och ökad mortalitet. En ökad kunskap om icke-farmakologiska interventioner kan bidra till att minska onödigt användande av antipsykotiska läkemedel vid BPSD. Syftet var att sammanställa kunskap om icke-farmakologiska interventioner vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). För att besvara syftet genomfördes en kunskapsöversikt där data samlades in via en systematisk litteratursökning i databaserna, CINAHL, PubMed och PsycInfo och analyserades via en innehållsanalys. I analysen ingick 26 artiklar och samtliga var kvantitativa. Till frågeställningen, vilka icke-farmakologiska interventioner används vid BPSD symtom, framkom det sju kategorier; Aktivitet, Djur, Kognitiv, Musik, Riktlinjer, Sensorisk och Övrigt. Till frågeställningen, hur påverkar interventionerna symtom vid BPSD, framkom det sex kategorier; BPSD-, Affektiva-, Hyperaktivitets-, Apati-, Psykossymtom och Psykiskt/Psykosocialt mående. Resultatet visade för 97% av de 29 icke-farmakologiska interventionerna en positiv påverkan, med förbättring av något BPSD symtom. Därför är det viktigt att implementera icke-farmakologiska interventioner i omvårdnaden av personer drabbade av demenssjukdom. / The lifespan increases and the population grows older, thus are the numbers of dementia diseases increasing. Psychological and motor disorders caused by dementia have the collective name, Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD). A person-centered care is based on an individualized approach, something that is important in the treatment of BPSD. The use of drugs in elderly people with dementia presents an increased risk of side effects such as cardiovascular changes and increased mortality. Increased knowledge of non-pharmacological interventions can help reduce unnecessary use of antipsychotic drugs for BPSD. The purpose was to compile knowledge of non-pharmacological interventions for behavioral and psychological symptoms of Dementia (BPSD). To answer the purpose, a knowledge review was conducted where data was collected via a systematic literature search in the databases, CINAHL, PubMed and PsycInfo and analyzed with content analysis. The analysis included 26 articles and all were quantitative. To the question, which non-pharmacological interventions are used in BPSD symptoms, seven categories emerged; Activity, Animal, Cognitive, Music, Guidelines, Sensory and Other. To the question, how does the intervention affect symptoms of BPSD, there were six categories; BPSD, Affective, Hyperactivity, Apathy, Psychosis, and Psychological / Psychosocial Mood. The result showed a positive effect for 97% of the 29 non-pharmacological interventions, with improvement of some BPSD symptoms. Therefore, it is important to implement non-pharmacological interventions in the care of people affected by dementia.
|
Page generated in 0.1341 seconds