Background: Communication is one of the nurse anaesthetist’s non-technical skills. In anaesthesia, potent drugs are administered during induction and intubation, therefore it is necessary that the exchange of information during these procedures are correctly perceived by the recipient. Consequently, a well-developed communication skill is part of nurse anaesthetist’s core competencies in order to maintain patient safety. Aim: The aim of the study is to investigate how closed-loop communication [CLC] is used between nurse anaesthetists and anesthesiologists during induction and intubation, and to observe which environmental factors affected the communication. Method: The study had a quantitative and qualitative descriptive approach. Observation protocols inspired by CLC and Nurse Anaesthetists’ Non-Technical Skills [N-ANTS] were used during data collection of a total of 20 observations at an operation unit in Sweden. Results: The anaesthesia personnel used CLC in more than half of the observations. However, the use of CLC varied depending on whether the surgeries were planned or emergent, and which profession administered the drugs. According to N-ANTS, most of the exchanged communication was considered to be of good quality. Communication during induction and intubation was for instance, affected by preparations, roles, priorities and technical equipment and devices. Conclusion: The result indicates that the use of standardized communication methods and the minimization of distractions, increases the quality of communication and reduces the risk of interruptions during induction and intubation.

Under de senaste fem åren rapporterades årligen över 2000 intrahospitala hjärtstopp till det nationella hjärtstoppsregistret. När ett hjärtstopp sker vid det mindre akutsjukhuset i södra Sverige tillkallas ett larmteam för att utgöra en kvalitetshöjande resurs. Vid ett hjärtstopp krävs att personalen i larmteamet kan samarbeta eftersom en del arbetsuppgifter måste utföras parallellt för att minimera tiden för adekvat behandling. I dagsläget består utbildningen av sedvanlig träning i hjärtlungräddning vilket medför att ingen samträning sker mellan de olika specialiteterna och yrkesgrupperna i larmteamet. Studier visar att underprestering av icke-tekniska färdigheter, däribland kommunikation, kan utgöra ett hinder för ett lyckat teamarbete. Aktuella HLR-riktlinjer påpekar att vikt bör läggas vid att stärka teamet och att använda sig av kommunikationsmodeller. Studiens syfte var att belysa larmteamets upplevelse av kommunikation under behandlingen av ett hjärtstopp. Som metod för studien valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Studiedesignen utgjordes av en deskriptiv design med 13 semi-strukturerade intervjuer med personal från larmteamet som valdes ut genom ett ändamålsenligt urval. Efter datainsamlingen analyserades materialet förutsättningslöst med hjälp av innehållsanalys där meningsenheter valdes ut, vilket i sin tur bildade kategorier. De kategorier som bildades var Reflektioner om kommunikation i larmteamet, Larmteamets roller kan inverka på kommunikationen och Erfarenhet förbättrar kommunikationen och resultatet visade att personalen i larmteamet generellt sett upplever kommunikationen under hjärtstoppslarmen som god, men att det varierar från tillfälle till tillfälle. Det framkom även attribut som underlättar kommunikationen samt att informanterna påtalade vikten av att kommunikationen fungerar genom hela vårdkedjan. De beskrev också hur viktigt det var med tydliga roller inom larmteamet. Det visade sig råda en viss otydlighet kring vem som egentligen är teamledare under hjärtstoppslarmen i flertalet fall, även om medicinjouren formellt sett är tilldelad denna roll. Flertalet av informanterna upplevde att denna yrkesgrupp borde ta ett större ansvar i dessa sammanhang. Däremot upplevde medicinläkarna en osäkerhet i att leda kommunikationen när man är mindre erfaren. Även övriga informanter upplevde att tidigare erfarenhet från deltagande i larmteamet i samband med hjärtstopp underlättar arbetet och ger en rak och enkel kommunikation. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att teamträning och träning i klinisk miljö bör införas, samt att mer stöd och utbildning bör ges till teamledaren. Dessutom bör mer fokus läggas på att öka medvetenheten om kommunikation och icke-tekniska färdigheter genom att implementera kommunikations- och teamträningsmodeller i HLR-träningen. / Over 2000 intra-hospital cardiac arrest events per year were reported to the Swedish national heart and lung resuscitation registry over the last five years. When a cardiac arrest occurs at the General Emergency Hospital in southern Sweden the hospital emergency team is alerted, to increase the quality of care among the attending personnel. During a cardiac arrest situation it is necessary that the emergency team collaborates, since certain tasks must be performed simultaneously to optimize given treatment. Current CPR-training consists of practical skill training, mostly performed without assembling members from the specialties represented in the hospital emergency team, hence no team training is performed.  Previous studies show that several non-technical skills, including communication between the emergency team members, can be an obstacle for successful treatment in a cardiac arrest situation. Current CPR-guidelines recommend that attention should be given to the use of certain communication models to optimize the CPR situation. The aim of this study was to illuminate the emergency team's experience of communication during a cardiac arrest treatment situation. A qualitative method with inductive approach was used to perform the study. The study consisted of 13 semi-structured interviews with staff from the emergency team that were elected through a purposive sampling. The collected data was unconditionally analysed, by content analysis where meaning units were depicted, which formed the categories Reflections on communication in the emergency team, Emergency team roles can affect communication and Experience improves communication. The results showed that the staff in the emergency team generally experienced the communication during a cardiac arrest situation as good, but with variation from one situation to another. Further, attributes were revealed which facilitates communication, and that the respondents pointed out the importance that the communication functions throughout the entire chain of care. They also described the importance with clear roles within the emergency team, however, it turned out to be some ambiguity about who has the role as the team leader during a cardiac arrest situation, despite the formal assignment to one of the professional groups. The majority of respondents felt that the attending physician at the emergency ward more firmly should take the command and step forward in the cardiac arrest situation. However, the attending physician at the emergency ward experienced that it is not always easy to manage the communication properly when less experienced in these circumstances. Yet other informants felt that an experienced emergency team, facilitates teamwork and allows for a straightforward and precise communication. Based on these results it was concluded that team training and training in a daily clinical environment should be introduced, as well as providing more support and training for the team leader. In addition, more focus should be placed on the awareness of communication and non-technical skills by implementing specific communication and team training models.

Bakgrund: Dagligen utförs tusentals operationer i Sverige, av högspecialiserade och interprofessionella operationsteam, där höga krav ställs såväl på teammedlemmarnas kompetens inom sin egen profession som på samarbetet inom teamet. Tidigare forskning har visat på koppling mellan brister i operationsteams kommunikation och samarbete och ökade risker för patientsäkerheten. Därtill har forskningsstudier belyst hur kommunikation och samarbete sker inom operationsteam. I denna studie undersöktes operationssjuksköterskans perspektiv på samarbetet inom operationsteamet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskans upplevelser av samarbete inom operationsteamet. Metod: En litteraturstudie med systematisk datainsamling bestående av 18 artiklar med kvalitativ ansats. Databassökningar utfördes i PubMed och CINAHL. Tematisk analys enligt Braun & Clark (2006) användes för att analysera data. Resultat: Studien visade att det fanns många faktorer som spelade en betydande roll för operationssjuksköterskans upplevelse av samarbete inom operationsteamet. Tvåhuvudteman framkom i resultatet; påverkande processer inom operationssalen och förutsättningar för samarbete inom teamet. Subteman blev; teammedlemmars beteende och bemötande, miljöns påverkan på teamet, maktbalansen inom teamet, lärandet för ett patientsäkert arbete och teamets sammansättning. Slutsats: Operationssjuksköterskans upplevelser av samarbete inom operationsteamet påverkas av teammedlemmars beteenden och miljön i operationssalen. Kommunikation och därmed förståelse mellan teammedlemmar påverkas av hierarki och respektlöst beteende, vilket kan påverka arbetsmiljön och patientsäkerheten. Maktbalans, lärande och teamets sammansättning påverkar samarbetet, där jämn erfarenhetfrämjar samarbete. Studien belyser vikten av kompetensutveckling och interprofessionellt lärande för att öka förståelse mellan yrkesgrupper, förbättra samarbetet och arbetsmiljö och säkerställa patientsäkerheten.

Bakgrund: Vårdskador drabbar ungefär 3–16% av samtliga sjukhusvårdade patienter, där 10–20 % uppstår till följd av en operation. Operationsteamet besitter flera icke-tekniska färdigheter, men vilka är av mest betydelse för att kunna undvika vårdskador under en operation. Studier visar att teamarbete, individuella färdigheter och kommunikation kan vara avgörande för resultatet efter en operation. Syfte: Att beskriva operationsteamets erfarenheter av icke-tekniska färdigheter för att undvika vårdskador. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där sjutton vetenskapliga artiklar med kvalitativ design analyserats från databaserna Cinahl och PubMed. Analysprocessen genomfördes utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys nio analyssteg. Resultat: Analysprocessen resulterade i två huvudkategorier: Individens unika egenskaper och Samarbete - en nyckel för säker vård. Den förstnämnda kategorin presenteras i underkategorierna: Upprätthålla sin kompetens, Att ligga steget före, Vaksamhet i vårdandet, Att våga göra sin röst hörd och Att lära sig av misstag. Genom kategorin Samarbete - en nyckel för säker vård redovisas resultatet i underkategorierna: Respektfullt teamarbete i en komplex vårdmiljö, Kommunikation som styrka och fallgrop och Delat ledarskap. Slutsats: Resultatet visar att genom individuella färdigheter och förmågor och genom att samarbeta med andra professioner bidrar operationsteamet tillsammans till en säker vård. För att uppnå detta behövs det medvetandegöras att dessa icke-tekniska färdigheter är av betydelse. För att undvika vårdskador intraoperativt behövs kontinuerlig utbildning i ledarskap, teamsamverkan och kommunikation. Operationsteamet behöver konstant upprätthålla sin kompetens och lära sig av misstag för att bidra till en säker vård. / Bakgrund: Hälso- och sjukvårdsskador drabbar cirka 3-16% av alla inlagda patienter, varav 10-20% uppstår till följd av en operation. Det kirurgiska teamet besitter flera färdigheter, men vilka är viktigast för att kunna undvika medicinska skador under en operation? Studier har visat att lagarbete, individuella färdigheter och kommunikation kan vara avgörande för resultatet efter en operation. Sikta: För att beskriva operationsteamets erfarenhet av icke-tekniska färdigheter för att undvika vårdskador. Metod: En systematisk litteraturgenomgång genomfördes där sjutton vetenskapliga artiklar med kvalitativ design analyserades från databaserna Cinahl och PubMed. Analysprocessen utfördes enligt Bettany-Saltikovs och McSherrys nio analyssteg. Resultat: Analysprocessen resulterade i två huvudkategorier: Individens unika egenskaper och samarbete - en nyckel till säker vård. Den tidigare kategorin presenteras i underkategorierna: Behåll sin egen kompetens, Vara ett steg före, Vaksamhet i omsorg, Modet att tala upp och Lärande genom misstag. Genom huvudkategorin: Samarbete - en nyckel till säker vård, rapporteras resultaten i underkategorierna: Respektfullt lagarbete i en komplex vårdmiljö, Kommunikation som styrka och fallgrop och delat ledarskap. Slutsats: Resultaten visar att genom individuella färdigheter och förmågor och genom att samarbeta med andra yrken bidrar operationsteamet tillsammans till säker vård. För att uppnå detta är det nödvändigt att vara medveten om att dessa icke-tekniska färdigheter är viktiga. För att undvika skador intraoperativt krävs kontinuerlig utbildning i ledarskap, teamsamarbete och kommunikation. Operationsteamet måste ständigt behålla sina färdigheter och lära sig av misstag att bidra till säker vård.

Introduktion: Under de senaste 20 åren har icke-tekniska färdigheters betydelse för patientsäkerheten belysts mer och mer i forskningen. Interprofessionell utbildning med CRM som simulatorkoncept används för att träna icke-tekniska färdigheter och teamarbete men att träna under pågående operation är ovanligt. Syfte: Syftet är att utvärdera hur deltagarna upplever användandet av icke-tekniska färdigheter under en interprofessionell lärandeaktivitet på en dagkirurgisk operation. Metod: Tvärsnittsstudie med enkät som deltagarna (N=239) blev tillfrågade att svara på efter deltagande vid operation. Enkäten utvärderas deltagarnas upplevelse av kommunikation och teamarbete. Deskriptiv statistik och analys med Chi2, Wilcoxon sign rank test och Kruskal-Wallis användes. Resultat: Användandet av kommunikation inom och mellan professionerna har rankats som mycket högt av majoriteten av deltagarna i alla frågor, vid kontroll med Chi2 analys är det statistiskt signifikanta svar. Deltagarna upplever en ökad förståelse för andra professioner i teamet efter deltagande och de flesta anser att de blir en mer effektiv medlem i teamet och samt att patienter har fördel av att ett team löser patientens problem. Ingen statistisk signifikant skillnad sågs mellan professionerna. Slutsats: Träning under en pågående operation är möjligt att genomföra samt är uppskattat av deltagarna och viktigt för deras utveckling av icke-tekniska färdigheter Nyckelord: Icke-tekniska färdigheter, interprofessionellt lärande, CRM, SBAR, closed-loop-kommunikation. / Introduction: During the past two decades, there has been increased interest in non-technical skills and how they affect patient safety. The number of articles published in the field has increased. Interprofessional education with the concept of CRM has been shown to be an effective way to train non-technical skills and teamwork, but training during ongoing surgery is uncommon.  Purpose: The purpose is to evaluate how the participants experienced the use of non-technical skills in an interprofessional learning activity during ambulatory surgery. Method: This was a cross-sectional study in which the participants (N=239) were asked to answer an evaluation survey following ambulatory surgery, concerning their experience of communication and teamwork. Descriptive statistics and inferential statistics with chi-square, Wilcoxon signed-rank test and Kruskal-Wallis were used to analyse the material.  Results: The use of communication within and between the professions was ranked as very high by the majority of the participants in all the questions in the survey, and control using chi-square showed the results to be statistically significant. The participants experienced an increased understanding of the other professions in the team, and deemed that they had become more effective team members. They were also of the opinion that patients have an advantage when a medical team solves their problems. There were no statistically significant results between the professions. Conclusion: Training can be implemented during ongoing surgery. This is a popular activity with participants, and is vital for their development of non-technical skills. Keywords: Non-technical skills, interprofessional education, CRM, SBAR, closed-loop communication