<p>Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förståelse kring hur några flyktingar upplever sin etniska identitet och hur de har anpassat sig till det nya samhället. Vidare har även syftet varit att se ifall studentrollen kan fungera som någon form av social kompensation för en eventuellt bristande etnisk identitet hos dessa flyktingar. </p><p> För att undersöka detta utfördes en kvalitativ studie, bestående av sex djupintervjuer. Dessa ufördes på fem kvinnor och en man på en högskola i södra Sverige, åldern varierade mellan 20-26 år. </p><p> Resultatet visade att tre av intervjupersonerna uppvisade integrerad anpassningsstrategi, dessa personer uppvisade även en stark etnisk identifikation. Resterande tre intervjupersoner uppvisade däremot drag av marginalisering. Dessa individer uppvisade upplevd brist på etnisk tillhörighet och en stark önskan att få känna tillhörighet. </p><p> För två av de tre intervjupersoner med marginaliserad identitet fungerade studentrollen som en tydlig social kompensation för deras upplevda brist på etnisk tillhörighet. Den intervjuperson som ej uppvisade social kompensation genom studentrollen uppvisade ändock social kompensation men i detta fall genom rollen som invandrare.</p>

Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förståelse kring hur några flyktingar upplever sin etniska identitet och hur de har anpassat sig till det nya samhället. Vidare har även syftet varit att se ifall studentrollen kan fungera som någon form av social kompensation för en eventuellt bristande etnisk identitet hos dessa flyktingar. För att undersöka detta utfördes en kvalitativ studie, bestående av sex djupintervjuer. Dessa ufördes på fem kvinnor och en man på en högskola i södra Sverige, åldern varierade mellan 20-26 år. Resultatet visade att tre av intervjupersonerna uppvisade integrerad anpassningsstrategi, dessa personer uppvisade även en stark etnisk identifikation. Resterande tre intervjupersoner uppvisade däremot drag av marginalisering. Dessa individer uppvisade upplevd brist på etnisk tillhörighet och en stark önskan att få känna tillhörighet. För två av de tre intervjupersoner med marginaliserad identitet fungerade studentrollen som en tydlig social kompensation för deras upplevda brist på etnisk tillhörighet. Den intervjuperson som ej uppvisade social kompensation genom studentrollen uppvisade ändock social kompensation men i detta fall genom rollen som invandrare.

Studiens övergripande syfte har varit att undersöka vilka upplevelser personer med utländsk bakgrund har av att leva med inflytandet från flera kulturer, samt hur det påverkar deras syn på den egna etniska identiteten. Mer precist har fokus riktats mot barn till utrikesfödda personer och deras upplevelser av deras etniska identitet. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie har varit interaktionistisk.Studiens syfte mynnade ut i tre frågeställningar som lyder: Hur upplever barn till utrikesfödda personer sin etniska identitet? På vilket sätt har interaktionen med omgivningen bidragit till skapandet av de utrikesfödda barnens etniska identitet? Upplever barn till utrikesfödda personer att deras självupplevda och/eller av omgivningen tillskrivna etniska identitet utgör en börda eller en tillgång i det svenska samhället, exempelvis när de söker arbete? För att besvara frågorna har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts under hela arbetsprocessen. Sex personer med olika kön, bakgrunder och åldrar har intervjuats. Den gemensamma nämnaren för dem har varit att deras föräldrar kommer från ett utomnordiskt land.Studiens resultat visar på att barn till utrikesfödda, i denna studie, idag har en positiv inställning till sin utländska bakgrund. De upplever sig själva tillhöra först och främst en etnisk grupp. Vilken grupp det är varierar då interaktionen med det omgivande samhället har en stor betydelse. Både föräldrarna men också det svenska samhället (med dess maktstrukturer) har en inverkan på dessa individers upplevelse av sin etniska identitet. Det har också framkommit att merparten av de intervjuade inte upplever sin utländska bakgrund som en börda i det svenska samhället, exempelvis vid sökandet av arbete på den svenska arbetsmarknaden.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några internationellt adopterade förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet. Delsyftet är att undersöka om de adopterade intervjupersonernas identitet påverkas av att vara med i en förening för adopterade. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur definierar intervjupersonerna sin etniska tillhörighet? Hur definieras deras etniska tillhörighet av omgivningen? Vilka faktorer har varit viktiga för hur intervjupersonerna förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet? Har adopterades föreningar betydelse för intervjupersonernas identitetsformande? Det empiriska materialet består av sex halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och två män. Hälften av intervjupersonerna är medlemmar i en förening för adopterade. Hur intervjupersonerna definierar sig, speglar inte så mycket i vad de har för relation till sitt ursprung eller om de tillhör en förening. En svensk självidentifikation behöver inte nödvändigtvis innebära ett avståndstagande från den etniska identiteten. Det kan trots allt innebära att intervjupersonen lärt sig ursprungslandets språk och besökt landet samt sökt sina rötter, medan en självdefinition som ”både och” kan resultera i att det inte funnits mycket engagemang i ursprunget. Främlingars definition visar att majoriteten av intervjupersonerna anser att de definieras som utlänningar, vilket ungefär hälften upplever som lite frustrerande. De intervjupersoner som är engagerade i sitt etniska ursprung har också haft föräldrar som intresserat dem för det, och de som inte har så stort intresse av sitt ursprung har inte heller haft föräldrar som intresserat dem för det. Resultaten visar dock också en del undantag.  När det kommer till adoptionsföreningarna är de intervjupersoner som är medlemmar i en förening med av olika anledningar som t.ex. behovet av utbyte med likasinnade, kunskaper i ursprungslandets kultur samt möjligheten att ta del av medlemmarnas åsikter av återreseberättelser till ursprungslandet.

The purpose of this paper is to examine how six students who attend a high school relate to their multilingualism and emphasize how their multilingualism has affected their views of themselves and their identity. The fundamental questions were: How do six students who attend a secondary school relate to their multilingualism? How has students' multilingualism affected their views of themselves and their identity? I did use a qualitative research method in terms of interviews to receive answers for my inquiries. Carla Jonsson (2010) speaks inter alia about “the third space” which concerns adolescents creating a “third room”. Almqvist (2006) believes that adolescents that are exposed to discrimination and prejudices can lead to them turning their backs on society in disappointment. Boyd (1985) has, in his thesis, found that multilingual students communicate with the majority language and with their mother tongue with their parents. Sjöqvist &amp; Lindberg (1996) believe that people gain access to other cultures through their multilingualism which leads to new ways of thinking. The result of my investigation showed that the informants were in favor of their multilingualism and they see it as a benefit. The informants have created their own identity by combining their homeland’s language with the majority language. They see themselves as a resource for the society.

In my BA-thesis I examine how young Gambian students´ creation of identity can be expressed in a learning environment, through image creating. I did my field study in Banjul, the Gambia, by teaching in a school.With this project I wanted to give the students a chance to focus on themselves and feel like active participants of creating their identity. I wanted to find out how Gambian students identity work could be expressed in a learning environment, through image creating and if exploring of identity and identity formation could be an entry to intercultural teaching. I wanted to show that it can be both giving and suitable to let students work with their identities through image creating. Most societies have students with a foreign background and it is important to acknowledge that we all might understand, act and express ourselves in different ways, and none of them are more accurate than the other. To have a positive attitude towards groups, such as school classes, with a versatile cultural background or students with a multiple cultural affiliation, instead of focusing on problems connected to multiculturalism, will not only help the students with their identity creating process by developing a healthy self-image, but also change the attitudes of the social and cultural environment. I hope that this essay can contribute to knowledge and reflection about intercultural teaching and cultural awareness, and I wish that it can be used as an inspiration in teaching – learning situations.In the identity project my students represented themselves in writing, visually through photographic portraits and orally. I have chosen to visualize the result of my study in a book where the portraits and written texts are presented together. Furthermore, in the exhibition I displayed 91 photographs with quotes from the students texts on the back, in a see-through plastic with pockets, that allows the visitor to pick up, have a closer look, turn, read and move around the photographs – an interactive collage.

Syftet med uppsatsen är att reda ut om det finns ett samband mellan religiös åskådning, nationalitet och etnicitet i Bosnien och Hercegovina och hur sex personer från landet påverkas av detta samband. Meningen är att undersöka intervjupersonernas identitet i jämförelse med begreppen religion, nationalitet och etnicitet. För att reda ut detta problem har sex intervjuer gjorts och fokus har varit på deras känslor och åsikter kring deras egen tillhörighet. Den teoretiska bakgrunden till uppsatsen utåtgår från Peter L Bergers socialisationsteori och Gellners definition av begreppet nationalism och etnicitet. Den tredje teorin utgår från socialpsykologen Mead, som förklarar hur människors identitet skapas. Den metod som har valts är kvalitativ med inriktning på intervjuer. Fyra av sex intervjuer har gjort i Bosnien och Hercegovina, Orasje, på bosniska medan de två andra har gjorts på svenska. Bakgrunden till uppsatsen handlar om hur Jugoslavien skapades och hur nationen föll samt det krig som pågick under början av 90-talet. Resultatet i sin tur kommer presentera intervjupersonerna. Deras berättelser om hur de upplevde Jugoslavien, kriget och Bosnien och Hercegovina idag, samt deras åsikter och tankar kring begreppen religion, nationalitet och etnicitet, kommer att presenteras. Utifrån resultatet är det synligt att det finns en korsning mellan religion och nationalitet. Den sista delen av uppsatsen kommer att behandla resultatet i jämförelse med teorin. Teorin kommer här att fungera som ett hjälpmedel för att försöka reda ut om det finns en koppling mellan religiös åskådning, nationalitet, etnicitet samt varför och hur intervjupersonerna tänker som de gör. Analysen besvarar även frågeställningarna utifrån resultatet.

Diss. Linköping : Univ., 2001.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Hur elever beskriver sig själva som lärande individ i matematik, om det finns samband mellan hur elever löser och utvärderar matematikuppgifter samt hur eventuella samband ser ut har undersökt i studien. Åk 8-elevers lösningar av ett antal matematikuppgifter samt fyra elevintervjuer utgör studiens empiri. Utifrån ramverket self-efficacy har matematiklösningarna och intervjusvaren från eleverna analyserats och ett antal kategorier synliggjorts. Resultaten visar vaga samband mellan elevers syn på sin förmåga och hur de lyckas lösa uppgifter i matematik. Efter lösningarna märks att elever omvärderar synen på sin förmåga i enlighet med deras resultat av arbetet. Elever visar osäkerhet kring att delge sina prestationer inför andra i klassrummet då de inte vill riskera att svar och lösningar är felaktiga. Fokus läggs på att producera korrekta svar på såväl frågor som tester och prov vilket även undervisningen tycks efterfråga. Elevers uppfattningar och matematiska identitet påverkas av den undervisningspraktik, samt den sociala kontext de befinner sig i. En syn på en bra matematikelev som flitig, tyst och gör många uppgifter framkommer. Trots osäkerhet kring att eventuellt göra fel så uppskattar och antar eleverna gärna utmaningar i matematik. Detta om syftet med undervisningen de deltar i är att få träna förmågor och att lära framför att prestera och bli bedömda.