Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur högstadielärare i idrott och hälsa arbetar med digitala hjälpmedel i sin undervisning. Studiens fokus inkluderar om lärare anser att digitala hjälpmedel påverkar deras undervisning samt bedömningsprocess. 1. Hur används digitala hjälpmedel i undervisningen? 2. I vilket syfte används digitala hjälpmedel? 3. Vilka fördelar respektive nackdelar kan digitala hjälpmedel ha på undervisningen av idrott och hälsa enligt de tillfrågade högstadielärarna?    4. Hur kan bedömningsprocessen påverkas av digitala hjälpmedel enligt de tillfrågade högstadielärarna?    Metod: Studien som genomförts var en kvalitativ intervjustudie där fem olika högstadielärare som undervisar i idrott och hälsa och använder sig av digitala hjälpmedel i sin undervisning intervjuades. Resultat: Resultaten visade att inkluderingen av digitala hjälpmedel upplevdes kunna ha en positiv påverkan på elevers inlärningsprocess enligt de tillfrågade lärarna. Även bedömningsprocessen ansågs förenklas i och med användning av digitala hjälpmedel, främst genom videoinspelning. / Aim and research questions: The aim of this study was to examine how lower secondary school teachers in physical education work with digital tools in their teaching. The focus of the study includes if teachers believed that digital tools affect their teaching and the assessment process. 1. How are digital tools used in teaching? 2. What is the purpose of using digital tools? 3. What advantages and disadvantages can digital tools in the teaching of physical education have according to the surveyed lower secondary teachers? 4. How can the assessment process be influenced by digital tools according to the surveyed lower secondary teachers? Method: The study was carried out through qualitative interviews in which we interviewed five lower secondary school teachers who teach physical education and health, and use digital tools in their teaching. Results: The results showed that the inclusion of digital tools can have a positive impact on pupils' learning according to the surveyed teachers. Also, the assessment process was experienced to be simplified with the use of digital tools, mainly through video recording.

Aktuell studie är en kvalitativ undersökning vars syfte är att studera hur gymnasieelever tolkar begreppet hälsa, och hur deras reflektion kring begreppet liknar begreppets innebörd för styrdokumenten i ämnet Idrott och Hälsa. Studien har genomförts på en gymnasieskola, med tolv stycken elever från gymnasiets årskurs två, i genomförandet har fokusgruppsintervjuer använts som undersökningsmetod med fyra respondenter fördelat på tre fokusgrupper. Elevernas resonemang har analyserats utifrån Antonovskys (2005) salutogena och patogena perspektiv på hälsa. Resultatet från studien visar att eleverna i studien tolkar begreppet hälsa utifrån tre stycken teman: Social-, psykisk- och fysisk hälsa. Flera av eleverna i studien förtydligade vad de menade med respektive tema. Temat social hälsa där stor vikt lades vid att ha vänner och familj runt omkring sig som spred positiv energi och som de förutsättningslöst kunde prata med allt om. Fysisk hälsa rådde det vissa skiljaktigheter i där någon av eleverna ansåg att sömn och kost var av stor vikt för att känna sig fysiskt i form, medan andra elever ansåg att träning en till flera gånger i veckan var något de var beroende av för att må bra. Psykisk hälsa ansåg eleverna i studien främst var att känna sig nöjd med sig själv och sin aktuella livssituation. Eleverna i studien påpekade framförallt en avsaknad av salutogen hälsoundervisning, där de önskar mer kunskap främst om den psykiska hälsan och en fördjupning kring hälsa i allmänhet. Eleverna i studien upplever att undervisningen i Idrott och Hälsa har ett patogent förhållningsätt.

The purpose of this study was to investigate sports gymnasts' view of elite sports and studies and whether there was a connection between the time they spend on selected special sports and their study results. The focus of the study was based on pupils' perception of school, sports and the combination of the two. The study used quantitative methods in the form of surveys. The sports that were investigated were football, floorball, golf, athletics, riding, handball and ice hockey. A total of 57 high school students from 8 different schools participated. The results were analysed according to the concept of double careers and previous research. In terms of time, students choose to skip studies for matches and training, but nevertheless consider that the school is more important than their sport. The result indicates that students cope with the combination of double careers. Exactly what this is due to is difficult to say without further research. But my result shows that it is quite possible to have double careers without it affecting the study results in high school. What causes students to cope with double careers is probably not due to a specific cause and differs from individual to individual.

<p>I denna uppsats redovisas en studie av några lärares uppfattning och resonemang kring sitt arbete med att motivera elever. Studiens syfte är att ta reda på hur fem idrottslärare anser att de motiverar elever i grundskolans högre åldrar till ökad delaktighet i ämnet idrott och hälsa. Som datainsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer utförts med fem utbildade lärare inom ämnet idrott och hälsa. För att nå studiens syfte har det enbart varit av intresse att veta hur lärarna resonerar kring arbetet med att motivera elever. Övriga faktorer såsom ålder, kön och arbetslivserfarenhet har inte beaktats. Därmed utarbetades lämpliga frågor för att finna svar på studiens frågeställning. Intervjuerna spelades in varefter de transkriberades. Därmed kunde datamaterialet analyseras och återspeglas i de teoretiska utgångspunkter som använts som grund för studien. Resultatet av studien visar på att det finns olika sätt att resonera kring arbetssättet att motivera elever. De intervjuade lärarna resonerar kring motivation som något positivt. I resultatet kan ses att det finns både likheter och olikheter i hur lärarna resonerar kring hur de arbetar med att motivera elever i de högre åldrarna till delaktighet i ämnet idrott och hälsa. Det som kan utläsas är att lärarna samtalar mycket med eleverna, de försöker att på ett positivt och uppmuntrande sätt prata med eleven, i vardagsspråk kallat att peppa. De tar också upp att skapa ett klimat i klassen som blir en tillåtande miljö som i sin tur leder till att eleverna vågar försöka och därmed ökar sina chanser att lära sig. Övriga svar som getts är att skapa en välkomnande miljö till lektionerna och även berätta för eleverna att det inte är exempelvis bäst på fotboll som ger högst betyg utan i stället motivera vad som förväntas av dem.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att genom en fallstudie undersöka några idrottslärares uppfattning om de nationella målen i simundervisning samt deras uppfattning om betydelsen av elevers simkunnighet vid betygsättningen i år 9. Vi har intervjuat sex idrottslärare som jobbar på olika skolor runt om i Stockholm och Södermanland under olika förutsättningar. Tyngden på frågorna har vi lagt på simning. Resultat visar att synen på momentet simning bland lärarna är lika viktig men att betygsättningen skiljer sig drastiskt. Alla informanter säger att de bedriver utbildningen utifrån skolverkets kriterier och mål. Men deras tolkningar och betygssättning visar att så är inte fallet. Vikten av simkunnighet för betygsättningen visar på stor skillnad trotts att det finns direktiv från skolverket. Deras tankar och förklaringar kring detta sätts i stor fokus i detta arbete.</p>

<p>Syftet med examensarbetet var att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa arbetar för ett livslångt lärande med hjälp av den fysiska aktiviteten. Undersökningen var av kvalitativ karaktär och metoden för datainsamling var djupintervju. Sju intervjuer genomfördes, där tre intervjupersoner jobbade på en praktisk/estetisk skola och fyra på en idrottsinriktad/teoretisk skola. Lärarna i Idrott och hälsa försöker få alla elever att bli intresserade och hitta sin form av fysisk aktivitet. Detta gör de genom att ha många olika aktiviteter. Läroplanens mål om att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet följs i stor utsträckning av lärarna i undersökningen. Emellertid är det som krävs för en fullgod undervisning material och ekonomi, men framförallt mer tid för ämnet. De elever som är inaktiva kommer förmodligen att fortsätta vara detta om lektionsinnehållet förblir likadant som det är idag.</p>

<p>Examensarbetet är en kvantitativ undersökning om vad</p><p>niondeklassare på två grundskolor i en västsvensk kommun anser</p><p>om bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa. Valet</p><p>utav niondeklassare beror på att de har erfarenhet från att tidigare</p><p>ha blivit bedömda och betygsatt. Syftet med det här examensarbetet</p><p>är att undersöka vad eleverna i niondeklass har för syn på</p><p>bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa.</p><p>Kunskaperna om betygskriterierna och kursmålen i ämnet Idrott</p><p>och hälsa är dåliga. Niondeklassarna är positiva till bedömningen</p><p>och betygsättningen i ämnet. Fler elever skulle inte delta i ämnet</p><p>om man inte blev bedömd. Eleverna i år nio anser sig rättvist</p><p>bedömda och betygsatt i ämnet i skolan.</p><p>Ett armat undersökningsområde kan vara att titta närmare på varför</p><p>kunskaperna om betygskriterier och kursmål är så dåliga.</p>

<p>Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosam livsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senaste utvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckte ämnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott och hälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för att inte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som eleverna framför till sina lärare som de som eleverna inte framför har undersökts. Andra frågeställningar har varit: vilka förändringar eleverna önskar för att delta i undervisningen samt hur elevernas skäl att inte delta påverkas av den rådande samhällsdiskursen om allt fler inaktiva och/eller överviktiga barn. Tre intervjuer med totalt fem intervjupersoner har genomförts och analyserats med en hermeneutisk ansats. Resultaten visade att de bevekelsegrunder eleverna anger för sina lärare inte är de samma som de verkliga. Eleverna som intervjuats har en negativ inställning till ämnet idrott och hälsa. De upplever att de ingenting lär sig och de är rädda att göra bort sig och misslyckas. Några tycker inte att de kommer så bra överens med läraren och några tycker inte att de lever upp till de kroppsideal som förmedlas via massmedia. Ingen av eleverna duschar i de duschutrymmen som anvisas. De förändringar som eleverna efterfrågar är enskilda duschutrymmen, större valmöjligheter samt mer lek och mindre traditionella bollsporter.</p>

<p>Hälsa är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och det talas mycket om hälsofrågor i olika sammanhang. Hälsa i skolan har sedan Lpf 94 infördes givits ett större utrymme och då framförallt i ämnet idrott och hälsa, medan idrottsämnet tidigare var ett rent fysiskt ämne som fokuserade på prestationen. För att uppnå hälsa krävs enligt läroplanen ett fysiskt, psykiskt och socialt välmående. Studiens syfte är att studera hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet uppmärksammar hälso- och livsstilsfrågor i sin undervisning. Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod där sex verksamma idrottslärare i varierande ålder och kön har intervjuats. Resultaten från intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk vetenskapsansats och analyserats med hjälp av Aaron Antonovskys hälsoteori – KASAM. Vad som framkom under studien var att lärarna hade svårt att definiera begreppet hälsa, men det visade sig att den fysiska delen av hälsan var den dominerande i undervisningen. De hälso- och livsstilsfrågor som främst uppmärksammas är kost och fysisk aktivitet. För att nå ut till eleverna med hälsoundervisningen försöker lärarna väva in teori i den praktiska undervisningen, detta för att eleverna ska förstå sambandet mellan teorin och praktiken. Hälsans främsta betydelse för ämnet och eleverna enligt lärarna är samhällets utveckling mot allt mer stillasittande och ohälsosamma livsstilar.</p>

<p>Motivationsarbete är viktigt i skolans värld, särskilt i Idrott och hälsa, då många elever aldrig</p><p>är fysiskt aktiva på fritiden, enligt litteraturen. Elevers inställning till fysisk aktivitet är en</p><p>viktig grundsten till motivationen att delta i Idrott och hälsa. Syftet med examensarbetet var</p><p>att få djupare kunskap om lärares erfarenheter av att bemöta omotiverade elever till ett aktivt</p><p>deltagande i ämnet Idrott och hälsa. Syftet har även varit att belysa lärarnas erfarenheter av att</p><p>stärka elever med dålig självtillit samt hur de förhåller sig till elevernas olika intressen och</p><p>behov.</p><p>Metoden som använts var kvalitativa intervjuer där fem stycken lärare i Idrott och hälsa, på</p><p>grundskolans senare del, intervjuats enskilt. Lärares erfarenheter från sin undervisning visade</p><p>att samtal, kontakt och tillit till eleverna är det som är viktigast då det gäller att motivera</p><p>elever eller öka deras självförtroende i undervisningen. Tvång i undervisningen är inte någon</p><p>lösning, utan istället låta eleverna göra någonting annat. För de elever som behöver stärka</p><p>självkänslan är det av vikt att låta dem hamna i situationer som de känner att de klarar av.</p><p>Olika stationer i undervisningen kan underlätta för att bemöta elevernas olika intressen i</p><p>undervisningen. En ökning av motivationen skulle även kunna uppnås om eleverna själva får</p><p>erfarenhet av de positiva effekter fysisk aktivitet för med sig. Entusiasm, tålamod och</p><p>förstärkning av olika slag är viktigt för att stärka och motivera elever. Resurser i form av mer</p><p>undervisningstid, extra lärare samt mindre elevgrupper skulle behövas i ämnet.</p>