Sammanfattning Studien undersökte idrotts- och yogaledares upplevelser av utmaningarna med social distansering/fysiskt avstånd under Covid-19 krisen.  Deltagarna i studien var fyra kvinnor och en man som var engagerade som ledare inom idrott eller yoga. Tematisk analys användes och ledde till tre teman oro, rädsla och ovisshet kontra lugn, styrka och beslutsamhet, det andra var mentala och praktiska utmaningar - kommunikation i kristid och det tredje temat var en förenande framtid - globalt och lokalt.               Slutsatserna i studien var att det är svårt att ha en god förberedelse för en helt oväntad kris samtidigt som många av de lärdomar ledarna tagit med sig under den första delen av den pågående krisen kan använda även i tider då det inte är kris. Något gott har kommit ur en dramatisk förändring vilket kommer påverka framtida verksamhet ifråga om digital teknik, utbud men framförallt samarbeten. Vidare studier bör fokusera på hur det engagemang och den kraft som finns i föreningsvärlden kan användas ytterligare för att öka individers välmående och hur kommuner och stat kan säkra överlevnad för de här viktiga föreningarna   Nyckelord: Idrotts- och yogaföreningar, utmaningar, Covid-19, pandemi.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i folkrörelsebegreppet och behandlar idrottsrörelsen som en folkrörelse under ”folkhemmets” första decennier 1945- 1960. Idrottsrörelsen har av Jan Lindroth beskrivits som relativ ideologilös, medan Johnny Wijk menar att idrotten har en tydlig konsensusideologi. Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur den sociala sammansättningen utifrån klass och kön såg ut i styrelsen och bland medlemmarna i Gefle IF och IFK Gävle och om den förändrades något under perioden 1945-1953/1954, dels att undersöka hur Gefle IF och Valbo AIF såg på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare för att besvara om idrotten kan benämnas som ideologilös eller om det fanns en ideologi bakom fostrande av ungdomen och om denna kunde skilja sig åt. Begreppet hegemoni är ett central för denna uppsats. Bakgrunden visar att en mängd förändringar skedde i det svenska samhället under mellankrigstiden och många av dessa var positiva för idrottens fortsatta expansion och popularitet. Uppsatsens källor är föreningarnas medlemsmatriklar/medlemskort, verksamhetsberättelser och olika jubileumsskrifter eller jubileumsdokument. Forskningsläget visar att åtskillig forskning om idrottsrörelsen har bedrivits, varav mycket angränsar till denna uppsats, men Johnny Wijk menar att det finns åtskilligt att fylla på i forskningsväg beträffande idrottens historia efter andra världskriget och Jan Lindroth påvisar att ytterst lite är känt om idrottsrörelsens sociala sammansättning. I metoden som använts i undersökningen av den sociala sammansättningen i Gefle IF och IFK Gävle har ett klassificeringsschema använts som har hämtats från Sven Lundkvist och modifierats dels av Kristina Udd, dels av Andreas Backström. Till den kvalitativa delen av undersökningen som rör Gefle IF:s och Valbo AIF:s syn på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare har jag använt mig av en metod som kan benämnas som en komparativ dokumentanalys. De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är hämtade från Ferdinand Tönnies samhällsteori om Gemeinschaft och Gesellschaft, samt från Antonio Gramscis teori om begreppet hegemoni. Gramsci menar att borgerligheten inte behållit makten i samhället genom ekonomiska resurser eller politik utan genom kontrollen av ideal och idéer som de fört till de övriga klasserna genom exempelvis idrottsrörelsen. Uppsatsen utgår från en hypotes om att den borgerliga hegemonin inte utmanas i Gefle IF, men att den utmanas i IFK Gävle. Detta för att Gefle IF är äldre som förening än IFK Gävle och för att Gefle IF grundades av förmögna människor, medan ungdomar grundade IFK Gävle. Resultatet visar att Gefle IF både år 1945 och 1953 hade anslutna medlemmar från samtliga samhällsklasser, med en dominans av medelklassen i både föreningen och i dess styrelse (i styrelsen fanns inte en enda ledamot från arbetarklassen, men från överklassen). Utifrån en genusaspekt kan det sägas att föreningen hade få kvinnor anslutna, men väl en kvinna i styrelsen år 1953. IFK Gävle hade också anslutna från samtliga samhällsklasser år 1945 och 1953, med arbetarklassen som dominerande klass. Styrelsen domineras år 1945 av medelklassen, men med inslag av överklassen och en från arbetarklassen. År 1954 låg medelklassen på samma nivå i styrelsen som tidigare, men arbetarklassen och studerande hade ökat på bekostnad av överklassen. Beträffande genusaspekten hade föreningen många kvinnor anslutna år 1945, men år 1953 hade de tappat en stor mängd anslutna kvinnor och inte en enda kvinna fanns i styrelsen under undersökningsperioden. Gefle IF och Valbo AIF hade en positiv syn på ungdomen. Bägge föreningarna ansåg att idrottsrörelsens och således deras eget syfte var att fostra ungdomen. Dessutom proklamerade Gefle IF och Valbo AIF att de hade målen och verktygen för att lösa ”ungdomsproblemen” men att de behövde medlen. Det som skilde föreningarna åt var att Gefle IF hade en mer själv påtagen fostransroll och inte samarbetade med någon myndighet eller med kommunen i sitt arbete med ungdomen. Valbo AIF hade dock ett nära och uppskattat samarbete med Valbo kommun. Ideologin bakom fostrandet av ungdomen i Gefle IF kan sägas vara den borgerliga ideologin, medan Valbo AIF hade ”folkhemsideologin” som bakgrund vid fostrandet av ungdomen.

This study was commissioned by the Västerbotten sports federation, who called for an overview of the policies that the municipalities in Västerbotten work after in the field of sport. The study aimed to identify sports policy programs or documents that have been produced by the municipalities, and how they work with them. Furthermore, the study highlights the municipality’s politicians reasoning about sport and recreation-sector, and how their sport policy-work was practiced. The data collection was based on seven interviews and document-collections from the 15 municipalities. The result shows that no municipalities have drawn up a sport policy program, and the lack of common goals, guidelines and a clear vision of the sport and recreation-sector were big. The overall process consisted of running the handling of cases involving the sports industry. Municipalities work with sport and recreational questions dealt largely with preserving the existing level and maintaining the sporting activities already in place.

I Sverige ökar antalet människor med långvarigt stillasittande och många motionerar inte tillräckligt för att kompensera för sin fysiskt inaktiva vardag. Det finns ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande. Beteendet fysisk aktivitet påverkas av den byggda miljöns utformning, därmed är fysisk planering mycket viktig för folkhälsan. Det finns många element i staden som är viktig för folkhälsan, däribland idrotts- och motionsanläggningar, som är miljöer som direkt är inriktade på fysisk aktivitet. För att människor ska vara fysiskt aktiva är det viktigt med att det finns ett bra utbud av olika anläggningar samt att anläggningarna har god närhet, tillgänglighet och användbarhet. Boende i Järfälla kommun har generellt sett ett dåligt utbud av idrotts- och motionsanläggningar att välja bland som är gratis, men bra om anläggningar med avgift inbegrips, särskilt i kommundelen Jakobsberg. Närheten till olika typer av idrotts- och motionsanläggningar är god i nästintill hela kommunen, med undantag för Stäket. För att främja en mer jämställd och högre användning av anläggningar i Järfälla, bör inventeringar av gång och cykelvägars tillgänglighet samt idrotts- och motionsanläggningars användbarhet utföras. Kommunala anläggningar som det endast finns en eller ett fåtal av samt regionala anläggningar bör planeras så att de kan nås enkelt med kollektivtrafik. För få en mer jämställd anläggningsstruktur bör mer information om idrott och motion i Järfälla införskaffas för att ta välmotiverade beslut. Hänsyn bör tas till mindre idrotter som har svårare att skapa opinion och få sin vilja igenom samt till allmänhetens intressen då många tränar utan att vara medlem i någon idrottsförening. Utöver anläggningsstrukturen finns det andra strukturer; Riksidrottsförbundet och kommunernas bidragssystem till ungdomsidrotten och sociala normer, som påverkar män och kvinnors förutsättningar till fysisk aktivitet. / The number of people with a sedentary lifestyle in Sweden is increasing and a large share does not exercise enough to compensate for their physically inactive lifestyle. There is a clear connection between physical activity and health and well-being. The behaviour physical activity is affected by the surrounding urban environment and therefore, urban planning have an impact on the public health. There are several components which the city consists of that has a great influence on the public health. One of those components is sport and exercise facilities which are directly focused on physical activity. The usage of these facilities depend on the variety and on proximity, accessibility and usability. Residents in the municipality of Järfälla have generally a bad variety of free sports and exercise facilities, but good variety of facilities that not necessarily are free, especially in Jakobsberg. The proximity to different kinds of sport and exercise facilities is good in close to the hole part of the municipality, except Stäket. In order to support a higher and more equal usage of the facilities, an inventory of the accessibility of the pedestrian and bike infrastructure and of the usability of sport and exercise facilities should be made. Facilities owned by the municipality which there are a limited number of and regional facilities, should be located so the users can get there easily with public transportation. In order to obtain a more equal infrastructure of sport and exercise facilities, more data about exercise habits in Järfälla needs to be gathered, making decision-making easier. Consideration should be taken to sports that are small in number of members and thereby does not have the same influence and also to the fact that a majority of the residents are not a member in any sports club. Lastly, there are further elements to consider than the facilities; the subsidy to sport clubs needs to be reconsidered and the social norms that affects the prerequisites for men and women to be physically active.

2014 var året då de Olympiska Spelen för första gången någonsin inte sändes i en public service-kanal. När Viasat och MTG (Modern Times Group) köpte rättigheterna till ett av världens största idrottsevenemang lyftes diskussionen om TV-rättigheter även hos gemene man. När priset för rättigheter stiger tvingas SVT att fundera över hur mycket exempelvis ett OS egentligen är värt. Hur och om går det att motivera att en publikt finansierad aktör lägger stora summor på en idrottsrättighet som kanske inte tilltalar den breda massan de finns till för att behaga. Klarar SVT av att upprätthålla det kravet om fler rättigheter försvinner från kanalen och public service? Hur påverkas SVT av aktörer så som Viasats möjlighet att spendera stora pengar på idrottsrättigheter? Vad blir konsekvenserna för SVT när de med all säkerhet inte kommer äga sändningsrättigheterna för de kommande fyra olympiska spelen?