No description available.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka anledningar till varför ungdomar mellan 16 19 år slutar att idrotta och vilka konsekvenser detta kan medföra. De två modellerna som studien utgår ifrån är Push/pull/anti-push/ anti-pull modellen (Fernandez, Stephan och Forqereau, 2005) och Holistic athletic career model (Wylleman, Reints & De Knop, 2013). Kvalitativa intervjuer med retrospektiva frågor användes på elva ungdomar från ett idrottsgymnasium i sydvästra Sverige. Resultaten visade på att de vanligaste anledningarna till varför ungdomar valde att avsluta sina idrotter var på grund av skador, tidsbrist, sociala problem utanför idrotten, sociala problem inom idrotten och idrottskulturen. Resultatet visade även på att de mest förekommande konsekvenserna av det idrottsliga avhoppet rörde de psykosociala- och idrottsliga sfärerna. Nästintill alla uppgav att de tappat kompisar från idrotten i och med avhoppet, många angav dessutom att de hade förändrat sitt motionerande. Ytterligare en konsekvens var att eleverna uppgav att de efter avhoppet hade mer tid åt skolan och att de var mer fokuserade när de väl var i skolan, vissa påpekade även att detta givit de bättre betyg. / The purpose of present study was to investigate the reasons why adolescents in the age between 16-19 years dropout from sport and what consequences this may entail. Retrospective interviews were made on eleven adolescents from a sportgymnasium in Southwest Sweden. The two models used in the study were Push/pull/anti-push/anti-pull framework (Fernandez, Stephan & Fouquereau, 2006) and the holistic athletic career model (Wylleman, Reints & De Knop, 2013). The results showed that the most common dropout reasons were injuries, lack of time, social problems outside the sport, social problems inside the sport and the sport culture. The results also showed that the most frequent consequences for dropping out from sport were mainly concerning psychosocial- and sports factors. Almost all participants described that they lost friends from the sport as a result of the dropout, many also indicated that they had changed their type of exercise after the dropout. The participants reported that after the dropout they had more time for school and they were more focused once they were in school, some even pointed out that they got better grades.

The study was initiated by Swedish Tennis Syd in collaboration with Halmstad University with the intention to examine the existing tennis talent development environments for 13-16 years of age players. The purpose of the study was to (1) examine the retrospective experiences of the talent de- velopment environments among players who already passed the focal age, (2) examine the retro- spective and concurrent experiences of the talent development environments among tennis coaches, and (3) examine the concurrent experience of the talent development environments among parents whose kids were active in tennis in the focal age. The study involved 14 participants whom had connection to tennis clubs within Swedish Tennis Syd’s working region. Data were collected through three focus groups interviews consisting of players, coaches, and parents. Eight major themes emerged from the data analysis: atmosphere in the clubs, organization of the training groups, amount of training, quality of the training, access to expert assistance, amount of competi- tion, combination of school and tennis, and, parental involvement. Each theme was analyzed within the group and across the three groups. The results revealed perceptions of the clubs environments and future recommendation to improve the talent development environments for tennis players of 13-16 years old. / Studien initierades av Svensk Tennis Syd i samarbete med Högskolan i Halmstad med avsikt att undersöka befintliga talang utvecklingsmiljöer i tennis för spelare i åldern 13-16 år. Syftet med stu- dien var att (1) undersöka retrospektiva upplevelser av talang utvecklingsmiljöer bland spelare som redan passerat fokus åldern, (2) undersöka retrospektiva och rådande upplevelser av talang utveckl- ingsmiljöer bland tennis tränare, och (3) undersöka rådande upplevelser av talang utvecklingsmil- jöer bland föräldrar vars barn är aktiva i tennis inom fokus åldern. Studien bestod av 14 deltagare som hade koppling till tennisklubbar inom Svensk Tennis Syds arbetsområde. Data samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer som bestod av spelare, tränare och föräldrar. Åtta huvudteman framkom i data analysen: klubbatmosfär, organisation av träningsgrupper, träningsmängd, kvali- teten på träning, tillgång till experthjälp, tävlingsmängd, kombination av skola och tennis, och för- äldrainvolvering. Varje tema analyserades inom gruppen och mellan de tre grupperna. Resultaten visade på uppfattningar om klubbmiljöer och framtida rekommendationer för förbättringar av talang utvecklingsmiljöer för tennisspelare i åldrarna 13-16 år.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som kännetecknar goda idrottsliga utvecklingsmiljöer enligt specialidrottslärarna på landets triathlongymnasier. Fahlström, Glemne och Linnér (2016) och deras beskrivning av goda idrottsliga utvecklingsmiljöer användes som teoretiskt ramverk och insamlingen av empiri gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med samtliga fyra specialidrottslärare på landets triathlongymnasier. Ljudfilerna från intervjuerna transkriberades, kodades, tematiserades och analyserades. Resultatet i denna studie diskuteras utifrån områdena ”organisation, kultur och materiella resurser”, ”sociala faktorer” och ”coachernas idrottsliga och pedagogiska kompetens” som presenteras i Fahlström, Glemne och Linnér (2016). En ytterligare faktor som framkommer i resultatet i denna studie är stadsstorlekens inverkan på tillgängligheten av faciliteter och där med stadsstorlekens inverkan på idrottsmiljön i skolan. Som slutsats framhåller denna studie det holistiska perspektivet kring de sociala faktorerna som centralt för att eleverna ska ha goda förutsättningarna för att utvecklas inom idrotten i skolmiljön och uppnå målen för ämnet specialidrott. Även specialidrottslärarnas inverkan på samtliga faktorer kring en god idrottslig utvecklingsmiljö på triathlongymnasierna lyfts som särskilt betydande.

Syftet i föreliggande studie var att undersöka studentidrottares upplevelser av att ha en dubbel karriär och vilka krav, barriärer och resurser de upplever samt hur de hanterar kraven. Urvalet var åtta studentidrottare fördelat på sju kvinnor och en man, i åldrarna 20-35. Föreliggande studie hade en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer, där intervjuguiden och den efterkommande tematiska analysen av resultatet grundades i Karriärövergångsmodellen (Stambulova, 2003) och ett holistiskt perspektiv utifrån Holistiska idrottsliga karrirärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019). Analysen resulterade i fyra huvudteman med tillhörande underteman och subteman. Det var studentidrottarnas upplevda krav, barriärer, resurser samt studentidrottarnas effektiva hantering. Resultatet redogör för att studentidrottarna upplever både interna och externa krav där ett konstant fokus ligger på höga prestationer vilket uppfattas som påfrestande. Interna barriärer samt de externa barriärerna, vilken delats upp i begränsad tid och Covid-19 pandemins negativa konsekvenser, samspelar i förhållande till de upplevda resurserna. De interna tillgångarna utgörs av målmedvetenhet, erfarenhet av kombinationen studier och idrott samt två identiteter istället för en. De externa tillgångarna utgörs av ekonomiskt stöd, ökad flexibilitet med distansstudier och att dra nytta av andra studenter. Den upplevda hanteringen innehåller i sin tur tre olika strategier som på olika sätt används av studentidrottarna för att mäkta med deras dubbla karriärer. Den problemfokuserade hanteringen innebar noggrann planering för att få ihop livspusslet där den emotionsfokuserade hanteringen handlade om psykisk och fysisk återhämtning, men även undvikande hantering var en del av upplevelsen. / The purpose of the study was to investigate student-athletes' experiences of having a dual career and what demands, barriers and resources they experience and how they manage the demands. The selection was eight student athletes divided into seven women and one man, aged 20-35. The present study had a qualitative design with semi-structured interviews, where the interview guide and the subsequent thematic analysis of the results were based on the Career Transition Model (Stambulova, 2003) and a holistic perspective based on the Holistic athletic career model (Wylleman, 2019). The analysis resulted in four main themes with associated sub-themes and sub-themes. It was the student-athletes' perceived demands, barriers, resources and the student-athletes' effective coping. The results show that the student-athletes experience both internal and external demands where there is a constant focus on high performance, which is perceived as stressful. Internal barriers as well as the external barriers, which are divided into limited time and negative consequences of the Covid-19 pandemic, interact in relation to the perceived resources. The internal assets consist of purposefulness, experience of the combination of studies and sports, and two identities instead of one. The external assets consists of financial support, increased flexibility with distance studies and benefiting from other students. The perceived coping, in turn, contains three different strategies that are used in different ways by the student-athletes to cope with their dual careers. The problem-focused coping involved careful planning to piece together the life puzzle, where the emotion-focused coping dealt with mental and physical recovery, where also avoidant coping was part of the experience.

Syftet med studien är att undersöka och analysera konceptet Fotbollsutvecklare i förening utifrån ledares perspektiv inom ett antal föreningar. Genom att studera ledares perspektiv och erfarenheter av rollen undersöks individens påverkan på organisationens olika delar och dess bidrag till den goda idrottsliga utvecklingsmiljön. Studiens empiriska underlag består av sex kvalitativa intervjuer från tre olika föreningar där resultatet har analyserats utifrån teoretiska perspektiv som anspelar på och förklarar utvecklingsmiljöns påverkbara faktorer samt hur coachen verkar i ett sammanhang och hur det påverkar dennes metoder. Därtill har resonemang förts kring viktiga komponenter hos en god idrottslig miljö och en god ledarutvecklare. Studiens resultat visar att fotbollsutvecklarens arbete har en positiv påverkan på organisationens röda tråd, dess ledare, utövarens familj och spelaren själv. För att fotbollsutvecklaren ska generera positiva resultat krävs det att dennes personlighet präglas av engagemang, driv, vilja och stort kunnande. / The purpose with this study is to examine and analyze the concept Football developers from the perspective of leaders within several associations. By studying the leader’s perspective and experiences of the role, the individual’s influence on the various parts of the organization and its contribution to the good sporting development environment are examined. The study’s empirical basis consists of six qualitative interviews from three different associations, the results of which have been analyzed based on theoretical perspectives that allude to and explain the influenceable factors of the development environment as well as how the coach works in a context and how it affects his methods. In addition, reasoning has been carried out around important components of a good sporting environment and a good leader developer. The result of the study show that the football developer’s work has a positive impact on the organization’s common thread, its leaders, the practitioner’s family, and the player himself. For the football developer to generate positive results, it is necessary that his personality is characterized by commitment, drive, will and drive, and great knowledge.

The purpose of the study was to examine coaches’ experiences of working with RIU (Riksidrottsuniversitet)-dual career (DC) athletes with foci on the coaches’ DC awareness, perceived challenges, resources, and strategies. The authors of this study conducted 9 interviews, including both men and women, ranging from 23 to 54 years of age (M=33.33, SD=10.20). Through combining the holistic athletic career model (Wylleman, 2019) and the athletic career transition model (Stambulova, 2003), semistructured interview guides were designed and applied by the authors. The results showed a lack of awareness regarding what the RIU concept entailed for the coaches, and their greatest challenge was to help their athletes remain focused on their practice. The coaches expressed that the most important resources were the coaches’ own professional support network, as well as the athletes’ support network, which would aid the coaches in their work. The coaches had difficulties with articulating what strategies they utilized when helping their student-athletes, though they could still explain situations in which that they had acted in certain ways to help ease the demands for the DC-athlete. These strategies were “planning together with the athlete” and “adjusting schedules in line with the student-athletes demands”. The results of the study highlight the need for a better communication between the coaches and the schools, in terms of optimizing the environment for the student-athletes. / Syftet med studien var att undersöka tränares upplevelser av att arbeta med studentidrottare, med fokus på deras upplevda utmaningar, resurser och strategier. Författarna till uppsatsen genomförde nio intervjuer, vilket inkluderade både män och kvinnor från 23 till 54 års ålder (M = 33,33, SD = 10,20). Genom att kombinera Holistiska karriärutvecklingmodellen (Wylleman, 2019) och Karriärövergångsmodellen (Stambulova, 2003) designades semistrukturerade intervjuguider av författarna. Resultaten visade brist på insikt i RIU (Riksidrottsuniversitet) konceptet från tränarna och deras största utmaning var att hjälpa idrottare att behålla sitt fokus under träningarna. Tränarna uttryckte att den viktigaste resursen var tränarnas egna professionella stödnätverk, tillsammans med idrottarnas egna stödnätverk, vilket bidrog till att tränarna kunde behålla fokus på sin egen uppgift. Tränarna hade svårigheter att formulera de strategier som de använde sig av när de hjälpte sina studentidrottare. Dock, kunde de fortfarande förklara situationer när de hade agerat på särskilda sätt för att hjälpa underlätta kraven för studentidrottaren. Dessa strategier var “planering tillsammans med idrottaren” och “anpassa scheman i enlighet med studentidrottarens krav”. Resultaten av uppsatsen önskar belysa att det behövs en bättre kommunikation mellan tränaren och skolorna för att kunna optimera miljön för studentidrottare.