The aim of this essay is to get knowledge and to evaluate if the media student has equal or evenbetter knowledge of information technology (IT) than his/her teacher. Today the student of IToften has knowledge of hard ware and soft ware sometimes even unknown to the teacher. Themain reason for this might be that IT hitherto has played no prominent part at the institutes ofteacher education. Continuing further education of IT for teachers is also eligible as IT still is arather new subject on the time table.To adopt an empiric approach to the problem I have used trough interviewing and questions bothteachers and students at two upper secondary schools in the province of Värmland. The schoolsare called “A” and “B” in my investigation.Does the teacher have enough knowledge to give the student relevant knowledge concerninghard ware as well as soft ware to handle the computer and to utilize its possibilities? How can theteacher act to comply with the students’ claims and demands?IT-knowledge can be expressed in a complicated way but I have limited my investigation to therole of the teacher and how he/she manages to teach and instruct concerning a selected numberof soft ware and how the students evaluate their own knowledge compared to that of the teacher.My investigation shows that the teachers consider their knowledge relevant for their task asinstructors and teachers. This especially distinguished school “A” where the combination of onesenior teacher and two more recently examined teatchers have the most recent and updatedknowledge. The senior teacher renews all the time while his younger colleagues have updatedand new knowledge from their studies.The teachers of school “B” are more submissive regarding their own knowledge as well as thatof their students. Six teachers were interviewed and three of them considered the studentssometimes to be more competent than themselves. Those teachers also rely on the ITdepartementof the school, their colleagues and the students and their self instructions.My investigation shows that five part of the teachers consider their IT-knowledge relevant fortheir task as an instructor, while four part of the teachers consider the student’s knowledge oftenand sometimes to be superior to their own. / Många ungdomar har idag datorprogramkunskaper, som lärare saknar. Tillgången till datorer isåväl skol- som i hemmiljö är bidragande orsaker till det men också att de växt upp med IT somett naturligt inslag är av betydelse. Det kan också bero på att IT-utbildning inte fått någon centralplats i lärarutbildningen, och att många lärare som undervisar inom medieämnen, inte fortbildarsig kontinuerligtMitt syfte med denna uppsats är att skaffa kunskap och utvärdera om den undervisande lärarensdatorkunskaper inom Medieprogrammet och ämnet Mediekunskap räcker för att möta dagensmediekunniga elever.För att få ett empiriskt perspektiv på problemet har jag i min undersökning intervjuat och ställtfrågor via enkäter till medielärare på två gymnasieskolor i Värmland. Eleverna har besvaratenkäter. Skolorna benämner jag som A och B i undersökningen.Finns det motiv för att fundera över om lärarnas programkunskaper är tillräckliga, för att geeleven relevant kunskap i att lära sig hantera programmen de undervisas i? Om de inte är det, hurskaffar läraren då kunskap för att tillmötesgå elevernas färdigheter?IT-kunnande kan uttryckas komplext men i undersökningen har jag begränsat mig till att få svarpå hur lärarna behärskar att undervisa i ett antal utvalda programvaror samt få svar på hur deraselever skattar sina egna och lärarnas programkunskaper. Eleverna fungerar som en kontrollgruppi min undersökning.Min analys visar på att fem av de nio lärarna anser sig ha de kunskaper som krävs förundervisningen i sina ämnen. Särskilt gäller det för skola A, där kombinationen en äldre och tvåyngre lärare har mer aktuella IT-kunskaper. Den äldre förnyar dem och lär nytt kontinuerligt ochde yngre har aktuell lärarutbildning med sig i sitt bagage.Skola B-lärarna är mer ödmjuka till sina egna såväl som till elevernas IT-kunskaper. Av de sexintervjuade lärarna där ansåg hälften av dem, att eleverna ofta eller då och då är duktigare än vadde själva är. Och räcker inte den egna IT-kunskapen till förlitar man sig till skolans ITavdelning,kolleger samt genom att eleverna hjälper varandra eller klarar sig själva.Genom min undersökning framkommer att den övervägande delen av lärarna har ITkompetensenmen dock anser fyra av lärarna i skola B att någon eller några är bättre än vad desjälva är att hantera och förstå datorprogrammen.

SANTRAUKA Darbo autorius Irma Kačinienė Darbo tema: E-mokymo/si sampratos ir plėtotės galimybių tyrimas LŽŪU pedagogų bendruomenėje Darbo rengimo vieta: Lietuvos žemės ūkio universitetas, Profesinės pedagogikos ir psichologijos katedra, Akademija, 2008. Darbo apimtis: 56 lapai Darbe yra: 5 lentelės, 25 paveikslai, 2 priedai Literatūros šaltiniai: 35 Tyrimo objektas: LŽŪU pedagogų bendruomenės narių samprata apie e-mokymą/si ir jo plėtotę universitete Tyrimo metodai: 1) Mokslinės literatūros ir dokumentų analizė; 2) LŽŪU pedagogų anketinė apklausa; 3) kiekybinė (procentinis duomenų vertinimas, koreliacinių ryšių nustatymas) ir kokybinė (sisteminimas, klasifikavimas) duomenų analizė Tyrimo tikslas: Ištirti LŽŪU pedagogų bendruomenės narių sampratą apie e mokymą/si ir įvertinti e-mokymo/si plėtros strategijos pagrįstumą universitete. Tyrimo rezultatai: Tyrimo rezultatai patvirtino hipotezę, jog LŽŪU pedagogų bendruomenės nariai nėra tinkamai pasirengę taikyti e-mokymo pedagogines technologijas. Dauguma respondentų žino pagrindinius e- mokymo ir nuotolinio mokymo metodų principus, bet tik nedidelė dalis iš jų yra praktiškai ruošę e-mokymo medžiagą. Tyrimas taip pat parodė, jog pedagogai nėra abejingi moderniems mokymo metodams: turėdami didesnį institucijos paskatinimą bei geresnį metodinį pasiruošimą, jie aktyvintų šias veiklas. Ypač tai linkę daryti jaunesni ir žemesnes pareigas užimantys dėstytojai. Šiuo metu esančią nuotolinio mokymo situaciją universitete pedagogai... [toliau žr. visą tekstą] / Author: Irma Kačinienė Subject: Research of E-learning/ e-teaching Notion and Development Possibilities in LŽUU Pedagogic Community Location: Lithuanian University of Agriculture, Department of Vocational Pedagogy and Psychology, Akademija, 2008. Coverage: 56 pages Volume: 5 tables, 26 pictures, 2 annexes References: 35 literature sources Research object: LŽŪU pedagogue community members’ understanding of e-learning/ teaching and its development Research methods: 1) Analysis of scientific literature and documents; 2) Questionnaire survey of LŽŪU pedagogues; 3) Quantitative (percentage data evaluation, establishment of correlative connections) and qualitative (systemizing, classification) analysis of the data. Research purpose: To research the LŽŪU pedagogue community members’ understanding of e-learning/ teaching and to evaluate the reasoning of e-learning/ teaching development strategy at the university. Research results: Research results confirmed the hypothesis that members of LŽŪU pedagogues’ community are not properly prepared to apply e-teaching pedagogical technologies. Most of the respondents know the main principles of e-teaching and remote teaching methods, but only small part of them were practically engaged in preparation of e-teaching material. The research also revealed that pedagogues are not uninterested in the modern teaching methods: in case of motivation from the institution and better methodical preparation they would be engaged more actively in these... [to full text]

Elektroninis mokymas(is) pradiniame ugdyme turi didžiulį potencialą, todėl būtina įvertinti jo teikiamas galimybes. Tikslinga sukurti ir plėtoti modernią, kokybišką ir patrauklią virtualią erdvę, kurioje el.mokymas(is) atitiktų naujovišką pedagogiką bei derėtų su naujomis skaitmeninėmis technologijomis. / E-learning in primary education has huge potential, thus it is necessary to assess it. It is appropriate to establish and develop a modern, high quality and attractive virtual space of primary education, where e-learning would go side by side with innovative pedagogy and new technologies.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur verksamma lärare använder IKT, informations- och kommunikationsteknik, i sin matematikundervisning. I studien undersöks hur lärare arbetar med IKT, varför lärare arbetar med IKT samt vilka IKT- verktyg som lärare väljer att arbeta med. Studiens empiriska material har samlat in genom en enkätundersökning där 30 verksamma lärare har deltagit. Resultatet är att verksamma lärare arbetar med IKT i sin matematikundervisning på liknande sätt men utifrån de förutsättningar som finns gällande tillgången på IKT-verktyg i verksamheten. Resultatet visar även att många lärare väljer att använda IKT i sin matematikundervisning eftersom deras elever har ett intresse för IKT och att arbete IKT blir motivationshöjande för eleverna. En avgörande faktor för hur IKT används i matematikundervisning är lärares digitala kompetens. Lärares digitala kompetens problematiseras genomgående i studien och är även en del av den vidare forskning som föreslås i slutet av studien.

Syftet med examensarbetet är att få ökad vetskap om vad elever och lärare har för erfarenheter och inställningar till informations- och kommunikationsteknik, IKT, i skolan samt hur elever upplever att de lär genom IKT. För att uppnå syftet har vi utgått från följande problemställningar: Vad har elever och lärare för erfarenheter av Smart – board och dator i skolan? Vad har elever och lärare för inställning till Smart – board och dator i skolan? Hur upplever elever att de lär genom Smart – board och dator?Vi har utfört en kvalitativ undersökning på en skola i skolår 4. Vi har intervjuat elever och lärare samt utfört observationer. I arbetet tas olika teoretikers syn på barns utveckling och lärande upp. Tidigare forskning visar på att IKT har en positiv inverkan på bland annat elevers motivation och engagemang i skolarbetet. Internationell forskning tyder på att elever upplever IKT som ett bra verktyg i skolan dock har det en liten påverkan på läs- och skrivinlärning. Studien visar att elever och lärare har ett intresse och en positiv inställning till IKT. Eleverna upplever att de lär då de använder IKT och vill få möjlighet till mer IKT – baserad undervisning i skolan.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare som arbetar med barn och elever i åldrarna 1-10 inom olika verksamheter, beskriver att de integrerar surfplattan i matematikundervisningen. Vi utgick från följande frågeställningar: Vilket syfte har lärarna när de arbetar med surfplattan i matematikundervisningen? Hur beskriver lärarna att de använder sig av surfplattan i matematikundervisningen? Vilka möjligheter och hinder finns det med surfplattan i matematikundervisningen? För att besvara våra frågeställningar valde vi att göra en kvalitativ studie, där det sammanlagt ingår sex intervjuer som utförts i Sverige och Spanien. De intervjuade är lärare som arbetar med barn och elever i åldrarna 1-10 år inom olika verksamheter. Resultatet visar att även om surfplattan är ett nytt verktyg inom skolans värld, är samtliga intervjuade lärare positiva till användningen av den i matematikundervisningen. Det anses vara lättare att locka barnen till matematik med surfplattan då lärandet blir roligt och lustfyllt. Främst använder sig lärarna av surfplattan som ett kompletterande verktyg till matematikundervisningen. Dessutom går det att variera de applikationer som används för att passa lektionens syfte och barnens olika inlärningsförmågor. Nackdelarna med arbetssättet handlar främst om osäkerhet samt brist av erfarenhet bland lärarna vid integreringen av surfplattan i matematikundervisningen. Dessutom kan tekniska problem, som exempelvis att applikationerna inte kan användas med en viss modell av surfplatta, vara ett hinder.

No description available.

De digitala verktygen blir allt vanligare i svenska skolor. Mångakommuner i Sverige har satsat på en-till-en-projekt som innebär att varje elev får en egendator eller lärplatta. Därför är en undersökning om lärare och elevers erfarenheter av digitalaverktygs användning i skolan befogad.Syftet med denna studie är att undersöka lärare och elevers erfarenhet av att arbeta meddigitala verktyg i matematikundervisningen med fokus på iPad.I studien används kvalitativ undersökningsmetod av två olika former. Lärare har intervjuatsenskilt medan deras elever har intervjuats i fokusgrupp. De enskilda intervjuerna har varitsemistrukturerade och vid fokusgruppsintervjuerna har ett stimuli-material i form avpåståenden använts.Resultatet av studien visar att både lärare och elever har övervägande positiva erfarenheter avanvändningen av digitala verktyg i matematikundervisningen. iPaden kan fungera både somett kunskapsskapande verktyg genom att eleverna kan titta på instruerande videor och att dekan spela olika spel som tränar matematikkunskaperna. Lärare kan frigöra mer tid till sinpedagogiska planering genom att iPaden står för en del rättningsarbete. iPaden kan också varaen distraktion vid vissa tillfällen då eleverna ägnar lektionstiden åt sociala medier eller spelar.Både lärare och elever anser att detta kan vara ett problem dock anser både lärare och eleveratt det finns fler fördelar än nackdelar med iPaden. Lärarna anser överlag att deras kunskaperom hur iPaden kan användas i undervisningen är goda men alla önskar merkompetensutveckling.

InledningSurfplattor och datorer har blivit en stor del av barn och ungdomars liv, samt blir det allt en större del av arbetssätten i skolan. I den matematik som lärs ut i skolan idag skall bidra till elevernas förståelse för olika matematiska problem samt förbereda de för att aktivt kunna delta i samhället. På fritidshemmet där det informella lärandet äger rum kan eleverna motiveras till ett fortsatt lärande i matematikämnet med hjälp av IKT då det sker på ett mer friare val.Syfte Syftet med denna studie är att beskriva elevers upplevelser av användandet av surfplattor och applikationer i matematikämnet på fritidshemmet.MetodMetoden i studien är en kvalitativ i form av fokusgruppsintervjuer. Urvalet i studien är 13 elever i årskurs 2.ResultatResultatet som framkom i studien visar att eleverna som deltog fick en positiv upplevelse av att använda sig av digitala verktyg och applikationer i matematikämnet. Men trots att de tyckte det var roligt ansåg dem att läroboken var ett bättre sätt att lära sig matematik. De flesta elever som deltog i studien ville fortsätta med digitala verktyg och applikationer medans några hellre ville använda sig av läroboken.

<p>Godkännandedatum: 2015-11-19</p>