Med en bakgrund som jazzimprovisatör och med utgångspunkten att frångå teoretiska koncept är syftet med denna studie att undersöka möjliga användningsområden av improvisation inom musikproduktion och hur det påverkar musiken. Frågeställningarna i studien har lydigt: ”Hur kan jag använda improvisation som verktyg för att producera musik? Hur påverkar det i sin tur resultatet? Vad händer med musiken om jag frångår teoretiska koncept och genreideal och låter gehöret leda vägen?”. För att svara på dessa frågor har jag utforskat olika tillvägagångssätt för att använda improvisation och intuition inom musikproduktion. Detta har resulterat i tre musikaliska verk och två konkreta metoder: användandet av befintliga pianoimprovisationer som utgångspunkt för nytt musikaliskt material och en iterativ process för vidareutveckling av musikaliskt material som tar avstamp i improvisation och impulsivitet. Vidare, har denna studie resulterat i breddad kunskap angående improvisation som koncept.

No description available.

Ungdomar i åldern 15 till 20 år är gruppen med de flest antal misstänkta för brott. Under de senaste åren har kriminaliteten letat sig allt längre ner i åldrarna. Tre psykologiska konstrukt som har kopplats till kriminellt beteende är personlighetsegenskaperna impulsivitet, sensationssökande och riskattityd. Det har visat sig att konstrukten relaterar till varandra men trots det så har dessa aspekter tidigare studerats separat i relation till kriminellt beteende. Denna studie ämnar således undersöka personlighetsegenskaperna parallellt och se vilken som kan predicera kriminellt beteende hos ungdomar i åldern 15–20 år. Data samlades in genom en enkät riktade till ungdomar i Sverige och personlighetsegenskaperna analyserades därefter genom en multipel regressionsanalys. Detta för att kunna predicera kriminellt beteende baserat på deltagarnas värden på skalor som mäter impulsivitet, sensationssökande och riskattityd. I resultatet av den multipla regressionsanalysen framkom att varken sensationssökande eller riskattityd utgjorde signifikanta prediktorer för kriminellt beteende. Däremot identifierades impulsivitet som en signifikant prediktor för kriminellt beteende. För att bidra till en bredare förståelse av orsaken till kriminellt beteende skulle det vara givande för framtida forskning att fortsätta undersöka impulsivitet och dess roll för ungdomar. Att förstå vikten av impulsivitet för kriminellt beteende är relevant för aktörer involverade i brottsförebyggande arbete för att förhindra ungdomars delaktighet i kriminalitet.

Den ökade konkurrenssituationen på klädmarknaden har lett till ett ökat användande av realisationer av företagen inom branschen. Detta då företagen använder realisationer som en strategi för att skapa merförsäljning. En ökad möjlighet för konsumenter att erhålla realisationer från andra håll tvingar företagen till ett aggressivare användande av realisationer för att realisationsstrategin ska vara attraktiv för konsumenterna. En ökad konkurrenssituation på klädmarknaden gör att fler aktörer delar på klädbranschens marknadsandelar. Försäljningen för varje aktör sjunker, vilket leder till att de olika aktörer tvingas sälja mer varor till nedsatta priser. Dessutom har konsumenternas ökade trendmedvetenhet satt press på företagen att inte spara överblivna varor till kommande säsonger vilket även det genererar ett ökat användande av stora och frekventa realisationer. Företagets ökade användande av stora och frekventa realisationer riskerar att generera att konsumenterna ifrågasätter företagets ursprungspriser och istället inväntar företagens framtida realisationer. Detta kan vara problematiskt ur många avseenden. Att konsumenterna undviker att betala originalpris och istället konsumerar på realisationer leder till lägre bruttovinster vilket är problematiskt för företagens vinstmarginaler. Vidare riskerar värdet på företagens varumärken att sjunka då pris signalerar kvalité för vissa konsumenter. För att undersöka hur stora dessa risker är och för att bistå med verktyg för att undvika dessa, utfördes denna studie. Studien undersökte hur denna frågeställning skiljde sig beroende av konsumenternas demografiska profil, grader av impulsivitet, kvalitetsmedvetenhet, modemedvetenhet, prismedvetenhet och varumärkeslojalitet, samt kön och inkomst. Studien genomfördes genom kvantitativ forskningsmetod på Umeåbor tillhörande generationsintervallet Y. Resultatet visar att alla klädkonsumenter är benägna att vänta på framtida realisationer i en betydande grad. Vidare visar resultatet att ju högre konsumentens grad av impulsivitet, kvalitetsmedvetenhet, varumärkeslojalitet och modemedvetenhet är, desto mindre benägna är de att vänta på framtida realisationer. Slutligen visar resultaten att prismedvetna konsumenter, samt män, är mindre benägna att vänta på framtida realisationer än genomsnittet för studien. I studien har en modell för att estimera konsumenters benägenhet att vänta på framtida realisationer presenterats, vilket företag inom klädbranschen kan använda som ett verktyg för att utvärdera deras användande av realisationer och som branschanalytiker kan använda för att estimera hur stor andel försäljning som kommer ske till ursprungspris respektive realisationspris. Slutligen har studien presenterat praktiska samt teoretiska rekommendationer vid användande av realisationer, för företagen och branschen i stort.

Kognitiv kontroll är förmågan att flexibelt anpassa sitt beteende till en eller flera specifika inre motiverande handlingar. Kognitiv kontroll möjliggör denna fokusering för de krav som informationsprocessen kräver. Kognitiv kontroll samt självreglering handlar bland annat om en så kallad top-down informationsprocess i ett globalt neuralt nätverk som pågår i den mänskliga hjärnan. Vi människor utövar denna kognitiva kontroll varje dag i vårat vardagliga liv utan vidare reflektioner. Detta sker genom flera informationsprocesser samtidigt och det är därför svårt att finna en enhetlig integrerad förklaring till de underliggande neurala mekanismerna. Syftet med arbetet är att förklara vad kognitiv kontroll, självreglering och impulsivitet innebär. Kopplingen mellan dessa två kognitiva kapaciteter föreskrivs i denna uppsats gällande de neurala mekanismerna och även kopplingen mellan kognitiv kontroll och självreglering i form av prestationer av både kontrollerade experiment och det vardagliga livet. Medan impulsivitet kopplat till kognitiv kontroll och självreglering är konsekvensen av när de neurala och kognitiva processerna brister i någon mening. Studier relaterat till kognitiv kontroll, inhibering och impulsbeteende använder sig bland annat av functional magnetic resonance imaging (fMRI) för att studera och undersöka detta kognitiva fenomen. Idag beskrivs impulsivitet samt bristande kontroll möjligen som ett maladaptivt beteende med hjälp av bland annat fMRI. Ytterligare fMRI studier har även visat på att kognitiv kontroll samt bristande kognitiv kontroll möjligen kan handla om en minskad eller ökad aktivering i nucleus accumbens, insulan och anterior cingulate cortex (ACC). Forskare inom ämnet har försökt att grundligt undersöka detta neurala nätverk genom flera olika perspektiv och därav presenterar uppsatsen några olika exempel av dessa ingångar för att möjliggöra ett brett perspektiv av denna komplexa mentala kapacitet. Resultaten inom ämnet visar än idag på en komplex multifaciterad natur av de underliggande neurala korrelaten.

<p>Att finna korrelat till våld har länge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida våldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nät korrelerar med tidigare registrerad våldskriminalitet hos två grupper: personer inom kriminalvårdens frivård respektive rättspsykiatrins öppenvård. Signifikanta korrelationer återfanns mellan den tidigare våldsbrottsligheten och två av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nät. Inga signifikanta korrelationer återfanns mellan våldskriminalitet och substansbruk. De båda grupperna skilde sig åt i fråga om hur korrelationerna fördelade sig, såtillvida att för frivårdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nät med våldskriminaliteten. Resultatet visar att framför allt bristande tillgång på social interaktion och bristande eftertanke har samband med våldsbrottslighet hos personer lagförda för våldsbrott och att dessa faktorer är av intresse för att predicera framtida våld.</p>

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om och förståelse för barn med DAMP för att kunna bemöta dem med genomtänkta strategier i en klassrumssituation. Uppsatsen är uppdelad i en teoridel och i en metoddel. I teoridelen har jag tagit del av olika författares kunskap på området som jag försöker strukturera upp och sammanfatta på ett överskådligt sätt. Jag har bland annat läst böcker av Duvner, Gillberg och Kadesjö. Efter genomförd litteraturgenomgång vidgar jag perspektivet (metoddelen) genom att intervjua personer som lever med DAMP-problematiken i vardagen. I min diskussion länkar jag samman teori och verklighet, dvs de utsagor som blev resultaten från intervjuerna. Utifrån denna helhetsbild försöker jag skissa fram olika pedagogiska strategier som kan fungera som redskap för mig som lärare i arbetet med DAMP-barn.

Att finna korrelat till våld har länge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida våldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nät korrelerar med tidigare registrerad våldskriminalitet hos två grupper: personer inom kriminalvårdens frivård respektive rättspsykiatrins öppenvård. Signifikanta korrelationer återfanns mellan den tidigare våldsbrottsligheten och två av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nät. Inga signifikanta korrelationer återfanns mellan våldskriminalitet och substansbruk. De båda grupperna skilde sig åt i fråga om hur korrelationerna fördelade sig, såtillvida att för frivårdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nät med våldskriminaliteten. Resultatet visar att framför allt bristande tillgång på social interaktion och bristande eftertanke har samband med våldsbrottslighet hos personer lagförda för våldsbrott och att dessa faktorer är av intresse för att predicera framtida våld.

<p>Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om och förståelse för barn med DAMP för att kunna bemöta dem med genomtänkta strategier i en klassrumssituation. </p><p>Uppsatsen är uppdelad i en teoridel och i en metoddel. I teoridelen har jag tagit del av olika författares kunskap på området som jag försöker strukturera upp och sammanfatta på ett överskådligt sätt. Jag har bland annat läst böcker av Duvner, Gillberg och Kadesjö. Efter genomförd litteraturgenomgång vidgar jag perspektivet (metoddelen) genom att intervjua personer som lever med DAMP-problematiken i vardagen. I min diskussion länkar jag samman teori och verklighet, dvs de utsagor som blev resultaten från intervjuerna. Utifrån denna helhetsbild försöker jag skissa fram olika pedagogiska strategier som kan fungera som redskap för mig som lärare i arbetet med DAMP-barn.</p>

Mobbning drabbar 60 000st barn i Sverige varje år och är ett problem i skolan. Mobbare har inte bara problem i skolan utan löper också större risk till att begå våldsbrott i vuxen ålder än personer som inte mobbar andra. Syftet med denna studie är att belysa om faktorerna impulsivitet, våldsbenägenhet och föräldrabarnkommunikation kan ha samband med att en person blir en mobbare samt att ta reda på om det finns några skillnader mellan killar och tjejer i dessa eventuella samband. En kvantitativ studie är gjord med datamaterial från LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence) våg 3 där 1324 ungdomar i åldrarna 13–17 år ingår. Resultatet påvisar att det genom självrapporterat och självskattat beteende finns ett positivt statistiskt signifikant samband mellan att mobba andra, våldsbenägenhet samt föräldrabarnkommunikation i form av föräldrars frågande och ett negativt statistiskt signifikant samband mellan att mobba andra och föräldrabarnkommunikation i form av föräldrars vetskap och barns berättande / Bullying affects 60,000 children in Sweden every year and is a problem in school.Not only do bullies have problems at school but also runs a greater risk of committingviolent crimes at an adult age than people who do not bully others. The purpose ofthis study is to highlight whether impulsivity, violence and parenting communicationcan have relationships with bullying and to find out if there are any differencesbetween boys and girls. A quantitative study was made based on data from LoRDIA(Longitudinal Research on Development in Adolescence) wave 3, where 1324 youngpeople aged 13-17 were included. The result shows that based on self-reported andself-assessed behavior there is a positive statistically significant relationship betweenbullying others, violent behavior and parenting communication in the form ofparental solicitation, and a negative statistically significant relationship betweenbullying others and parenting communication in the form of parental knowledge andchild disclosure.