Grupparbete, eller kooperativt lärande (cooperative learning), är ett återkommande ämne i den internationella pedagogiska debatten. Många studier har gjorts om huruvida grupparbete är effektivare ur inlärningssynpunkt än traditionell undervisning eller individuellt arbete, men resultaten är inte alltid entydiga. Mycket kritik har förts fram vad gäller effektiviteten av grupparbete som undervisningsmetod, främst för högpresterande elever. Finns det ett samband mellan elevers prestationsnivå och deras attityd till grupparbete? För att klarlägga detta har vi genomfört en enkätundersökning omfattande 77 elever i årskurs 9 på en skola i södra Sverige. Eleverna delades in i tre olika grupper beroende på prestationsnivå och relationen mellan prestationsnivå och syn på grupparbete belystes. Vi genomförde uppföljande intervjuer med 9 av de elever som besvarade enkäten, tre elever ur varje prestationsgrupp.  Resultaten visar att högpresterande elever är mer kritiska till grupparbete, och således föredrar att arbeta enskilt, än medel- och lågpresterande elever. Vidare visar resultaten att elever som föredrar individuellt arbete gör så för att de anser att de lär sig mer på det sättet. För elever som föredrar att arbeta i grupp är det däremot den sociala aspekten som är viktigast i valet av arbetssätt. De väljer att arbeta i grupp för att det är roligare. Med tanke på styrdokumentens ambitioner om en skola för alla, där syftet torde vara att den enskilde individen skall mötas på de villkor som är bäst för denne, bör vi kanske i större utsträckning fundera över varför vi som lärare väljer grupparbete som undervisningsmetod och hur vi väljer att organisera och bedöma grupparbete.

<p>Grupparbete, eller kooperativt lärande (cooperative learning), är ett återkommande ämne i den internationella pedagogiska debatten. Många studier har gjorts om huruvida grupparbete är effektivare ur inlärningssynpunkt än traditionell undervisning eller individuellt arbete, men resultaten är inte alltid entydiga. Mycket kritik har förts fram vad gäller effektiviteten av grupparbete som undervisningsmetod, främst för högpresterande elever.</p><p>Finns det ett samband mellan elevers prestationsnivå och deras attityd till grupparbete? För att klarlägga detta har vi genomfört en enkätundersökning omfattande 77 elever i årskurs 9 på en skola i södra Sverige. Eleverna delades in i tre olika grupper beroende på prestationsnivå och relationen mellan prestationsnivå och syn på grupparbete belystes. Vi genomförde uppföljande intervjuer med 9 av de elever som besvarade enkäten, tre elever ur varje prestationsgrupp.</p><p> Resultaten visar att högpresterande elever är mer kritiska till grupparbete, och således föredrar att arbeta enskilt, än medel- och lågpresterande elever. Vidare visar resultaten att elever som föredrar individuellt arbete gör så för att de anser att de lär sig mer på det sättet. För elever som föredrar att arbeta i grupp är det däremot den sociala aspekten som är viktigast i valet av arbetssätt. De väljer att arbeta i grupp för att det är roligare.</p><p>Med tanke på styrdokumentens ambitioner om en skola för alla, där syftet torde vara att den enskilde individen skall mötas på de villkor som är bäst för denne, bör vi kanske i större utsträckning fundera över varför vi som lärare väljer grupparbete som undervisningsmetod och hur vi väljer att organisera och bedöma grupparbete.</p><p> </p>

No description available.

Denna uppsats handlar om det individuella bemötandet på fritidshem och om hur fritidspedagogen individanpassade sig vid bemötandet av elever. Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem menar att personalen ska anpassa sitt bemötande efter varje barns förutsättningar och behov. Fritidspedagogen arbetar i stora barngrupper och med elever som har olika förutsättningar vilket ställer krav på fritidspedagogen.   Syftet med denna studie är att få en inblick i hur fritidspedagogens individuella bemötande ser ut på fritidshemmen, ta del av fritidspedagogernas uppfattning om begreppet bemötande samt att se om de tar del de aktuella styrdokumenten. Detta gör vi genom att intervjua fyra fritidspedagoger och observera dem i sitt arbete.   Resultaten av intervjuerna med fritidspedagogerna visade att de förespråkade ett individuellt bemötande och att det var viktigt för att barn skulle känna sig sedda och lyssnade på. Inte minst ansåg de att ett individuellt bemötande gynnade både det sociala samspelet och utvecklingen hos barnen. Resultaten visade även att ett individuellt bemötande finns i arbetet med gruppen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av objektiv och subjektiv klasstillhörighet i upplevelsen av individuellt miljöansvar och deltagande i politisk konsumtion, samt om det finns skillnader mellan betydelsen av den objektiva och subjektiva klasstillhörigheten. Den teoretiska utgångspunkten för individuellt miljöansvar och politisk konsumtion är Ulrich Becks teorier om risksamhälle, modernisering och individualisering. Pierre Bourdieus kapitalteori definierar objektiv klasstillhörighet, medan subjektiv klasstillhörighet behandlas utifrån ett kognitivt perspektiv som bland annat innefattar yrkestillhörighet. Ansatsen är kvantitativ och deduktiv. Datamaterialet som används är ”Hållbart medborgarskap”, som samlades in av Michele Micheletti vid Stockholms Universitet genom ett riksrepresentativt OSU år 2009 och innefattar 3000 individer mellan 18 och 78 år. Sambanden undersöks med multivariat linjär regressionsanalys. Resultaten visar inte generaliserbara samband mellan objektiv klasstillhörighet eller subjektiv klasstillhörighet och upplevelse av individuellt miljöansvar, men mellan kulturellt kapital som beståndsdel av objektiv klasstillhörighet och upplevelsen av individuellt miljöansvar kan det. Betydelsen av objektiv klasstillhörighet eller subjektiv klasstillhörighet för deltagande i politisk konsumtion kan inte stärkas genom generaliserbara samband, men sambanden mellan kulturellt och socialt kapital som beståndsdelar av objektiv klasstillhörighet och deltagande i politisk konsumtion kan det. Samtliga resultat går i linje med hypoteserna, att högre objektiv respektive subjektiv klasstillhörighet indikerar en starkare upplevelse av individuellt miljöansvar samt att individen i större utsträckning deltar i politisk konsumtion.

<p>Uppsatsen behandlar till synes omoraliska handlingar vars bidrag till det totala utfallet tycks vara försumligt, eller rent av obefintligt.</p>

No description available.

Titel: Motivation – och uppfattningar kring bonussystemet i ett företag  Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: David Frisk &amp; Oskar Thurén Handledare: Ann Wetterlind-Dörner Datum: 2012 – januari Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ett medelstort tjänsteföretags bonussystem och effekterna av det. Vi vill också se om det finns skillnader i åsikter och upplevelser från medarbetarnas och ledarnas sida kring deras bonussystem och den motivationseffekt som följer. Utgångspunkten för uppsatsen var att få en bild av ett bonussystems påverkan på de anställda i ett företag.   Metod: Vi har genomfört sammanlagt 9 stycken kvalitativa semi-strukturerade intervjuer inom ett och samma företag. Intervjuerna har skett med medarbetare och ledare och frågorna till dem har i grunden samma men har anpassats till grupperna. Svaren har därefter sammanställts, analyserats kontra varandra och med hjälp av innehållet i den teoretiska referensramen. Företaget har bett om total diskretion och därför nämns inte företaget eller personer vid namn.    Resultat &amp; slutsats: Undersökningen visar på tydliga skillnader mellan medarbetarnas och ledarnas uppfattningar kring bonussystemets motivationskraft. Flera tecken på bristande kommunikation har också registrerats i undersökningen. Företagets nuvarande bonussystem har en relativt liten effekt på medarbetarnas motivation. Förslag till fortsatt forskning: Företaget, som undersökts, är mitt i en reformering av sitt bonussystem. Den mest intressanta fortsatta forskningen skulle vara att undersöka hur det nya bonussystemet påverkar medarbetarnas arbetsmotivation.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen kan, av företagsledare inom svenska tjänsteproducerande medelstora företag, ses som en riktlinje och/eller tänkeställare kring sina egna uppfattningar av medarbetarnas motivationsnivå av ett belöningssystem.   Nyckelord: Motivation, medarbetare, ledare, bonussystem, individuellt, kollektivt. / Title: Motivation - and perceptions regarding the bonus system in a company. Level: Bachelor thesis in business economy  Author: David Frisk &amp; Oskar Thurén   Supervisor: Ann Wetterlind-Dörner   Date: 2012 – January   Aim: The purpose of this paper is to examine a medium-sized service-company's bonus system and the effects of it. We also want to see if there are differences of opinions and experiences of staff and leaders regarding their bonuses and incentive effects that come with it. The starting point of the essay was to get a picture of a bonus system's impact on the employees of a company.   Method: We have made a total of nine qualitative semi-structured interviews within one company. The interviews took place with employees and managers and the questions to them are basically the same but have been adapted to the groups. The answers have been compiled, analyzed against each other and against the theory. The company has asked for total discretion and therefore we have not mention the company or individuals by name.Formulärets nederkant   Result &amp; Conclusions:  Clear differences in perceptions between employees and managers have been found. Several signs of lack of communication have also been registered in the survey. The company's current bonus system has a relatively small effect on employee motivation.   Suggestions for future research: The company investigated is in the midst of a reform of their reward schemes. The most interesting research could this be that in due time, examine the new systems effects on the staff.   Contribution of the thesis: The essay can be viewed by managers in Swedish, medium-sized service-company’s as a guide and / or eye opener about their own perceptions of employees' motivation levels of a reward system.   Key words: Motivation, employees, managers, bonus, individually, collectively.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka lärda handlingsstrategier som motståndskraft mot stressorer som kan uppstå i en specifik arbetsmiljö. Frågor som ställdes utifrån syftet var: Vilka handlingsstrategier utvecklar arbetstagare för att hantera de stressorer som kan uppstå i en arbetsmiljö? Hur kan handlingsstrategierna förstås i relation till en teoretisk modell kring parametrarna krav-kontroll-stöd? Är handlingsstrategierna ett uttryck för ett sociokulturellt lärande? I studien användes en kvalitativ metodansats med semi-strukturerade intervjuer där frågor utifrån krav-kontroll-stöd modellen ställdes till fem arbetstagare inom ett anonymt företag i södra Sverige. Teorier som användes i studien var teori om arbetsmiljö och hälsa, sociokulturellt perspektiv, lärande i organisationskultur samt krav-kontroll-stöd-modellen. De handlingsstrategier som analyserades fram och tematiserats gruppvis i resultatet var följande: (1) Flexibilitet, självgående och hög arbetsmoral, (2) Optimism och humor, (3) Socialt stöd och gemenskap samt (4) Acceptans och paus. Slutsatsen visade snarlika handlingsstrategier arbetstagarna anammat ur organisationskulturen och använder sig av utifrån tolkningen. Handlingsstrategierna i relation med krav-kontroll-stöd modellen ger även en lärande arbetssituation vilket är gynnsamt för upprätthållande av välbefinnandet. Handlingsstrategierna kan vidare ses som ett uttryck för sociokulturellt lärande då arbetstagarna lär sig i kulturen och i interaktion med andra.

Uppsatsen behandlar till synes omoraliska handlingar vars bidrag till det totala utfallet tycks vara försumligt, eller rent av obefintligt.