Syftet med studien är främst att undersöka organisationen och individualiseringen av matematikundervisningen på gymnasieprogrammet individuellt alternativ (IMA). En enkätundersökning genomfördes där respondenterna utgjordes av 168 matematiklärare på programmet. Studien visar att det finns flera skillnader i hur IMA organiseras på olika skolor, men enskilt arbete är en ofta förekommande arbetsform på skolorna i studien. Beträffande individualisering så varierar det också mellan de olika skolorna, men hastighetsindividualisering i form av arbete i egen takt är vanligt. Organisatoriska faktorer som gruppstorlek och antal undervisningstimmar har inget tydligt samband med andelen godkända elever på skolorna i studien. En god relation mellan läraren och eleven i undervisningen är en faktor som kan ha större betydelse. Relationen behövs även för att kunna individualisera på ett lämpligt sätt.

Alla elever i grundskolan når inte behörighet att påbörja studier inom de nationella gymnasieprogrammen utan går vidare till introduktionsprogrammen. Obehöriga elever inom introduktionsprogrammen är den målgrupp som verkligen behöver studie- och yrkesvägledning eftersom de ofta har stora stödbehov. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur eleverna inom introduktionsprogrammet individuellt alternativ (IMA) upplever sin studietid inom programmet samt deras erfarenheter, upplevelser och behov av studie- och yrkesvägledning inom sitt program. Metoden för att uppnå syftet är kvalitativa intervjuer med fem elever inom IMA. Den teoretiska utgångspunkten är Careership. Respondenterna i denna studie uttrycker att deras motivation till att gå i skolan har ökat under studietiden inom IMA. De har inte några större erfarenheter av den vida studie- och yrkesvägledningen, men däremot av den snäva vägledningen. Respondenterna har inte fått möjlighet att utveckla sin valkompetens. De är nöjda med den vägledning som de har fått inom sitt program. Elever inom IMA befinner sig i en brytpunkt och i en period av rutin som möjliggör en positiv förändring för dem. Ett tydligt ansvarstagande för studie- och yrkesvägledningen inom IMA kan på längre sikt minska både individers utanförskap samt samhällets kostnader för de individer som inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Framtida forskning skulle kunna vara en större longitudinell studie som undersöker hur studie- och yrkesvägledning kan göra skillnad för elever inom IMA och hur studie- och yrkesvägledning kan påverka de stora samhällskostnader som alla unga utan fullständig utbildning innebär.