Bakgrund: Hjärtstopp drabbar ca 10 000 svenskar per år, överlevnaden är fortfarande låg med bara några procent som skrivs ut från sjukhus levande. En relativt ny behandlingsform är att kyla ner patienterna till 32-34 °C i 24 timmar, för att minimera de neurologiska skador som uppstår vid syrebrist i hjärnan. Syfte: Det främsta syftet var att beskriva vilka fysiologiska förändringar som sker i kroppen under inducerad hypotermibehandling och hur intensivvårdssjuksköterskan bör ställa sig till dem. Det sekundära syftet var att undersöka om de områden som framkommer i litteratur granskningen finns beskrivna i de behandlingsriktlinjer som används på Centralintensiven på ett universitetssjukhus i Sverige. Metod: Metoden var en litteraturstudie där 28 vetenskapliga primärpublikationer granskades. Resultat: Resultatet visade fyra områden i omvårdnaden av patientgruppen som är av stor utmaning för intensivvårdssjuksköterskan och fem områden som är av måttlig utmaning. De mest utmanande områdena var att hålla patienten på måltemperatur, att inte låta patienten kylas för kallt eller låter patienten stiga för högt i temperatur under behandlingstiden. Blodtrycks reglering med hjälp av inotropi och vasopressorer kommer att kräva en observant sjuksköterska. Blodsocker nivåerna skiftar både åt det högre och åt det lägre håller under hypotermibehandlingen, med störst risk för hypoglykemi under uppvärmningsfasen. De behandlingsriktlinjer som används på centralintensiven baserar sig på vissa sedvanliga rutiner för avdelningen som inte finns beskrivna i riktlinjerna. Slutsats: Omvårdnaden av hypotermibehandlade patienter är komplex och behöver ett kompetent och observant vårdteam. För att vårda patientgruppen krävs förutom behandlingsriktlinjer, liknade det granskade dokumentet, tydliga rutiner och riktlinjer för vård av intensivvårdspatienter med sviktande vitala funktioner. / Background: Every year 10 000 Swedish people suffer from cardiac arrest and the prognosis is still very poor with only a few procent that survive hospital discharge. A relatively new treatment is therapeutic or induced hypothermia that lowers the body’s core temperature to 32-34 °C for 24 hours in order to minimize the neurologic damage that occur from cerebral hypoxia. Aim: The primary aim was to describe the different physiological changes in the body during therapeutic hypothermia and how the intensive care nurse should relate to them. The secondary aim of the study was to investigate if the different areas that are identified in the literature review is presented in the local treatment protocol used at the CICU at a university hospital in Sweden. The treatment protocol used at CICU is based on normal routines witch is not described in the protocol. Method: Literature review of 28 scientific articles. Result: There were five nursing areas of hard challenge and four nursing areas of moderat challenge. Among the hardest was to keep the patient at target temperature and not allow them to drop to low or rise to high during the treatment. Blood pressure management with inotropic and vasopressor agents requires an alert nurse. Blood glucose levels may change during treatment and the risk for hypoglycaemia is highest during rewarming. Conclusion: The nursing care of therapeutic hypothermia treated patients is complex and requires a competent and alert care team. To care for this group of patients it’s required, in addition to the reviewed treatment protocol, clear procedure rutines and guidelines for the care of ICU patients with failing vital functions.

upprepade aborter. I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde svårigheter i att hantera sina känslor i arbetet med aborter. En av de svårare situationerna var då kvinnor kom in för sena eller upprepade aborter. Sjuksköterskorna erkände att de i vissa fall hade svårt att acceptera kvinnornas val till abort utan att döma men ansåg att de dolde detta i sitt arbete. För att bearbeta sina känslor förklarade de att de behövde samtalsstöd. Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar med inducerad abort utsätts för emotionella påfrestningar som påverkar dem både privat och i deras arbete. Det behövs forskning som utreder hur man kan förbereda sjuksköterskorna på detta arbete och hur man på bästa sätt hjälper dem bearbeta de känslor som uppstår.

<p>Varje år drabbas 15 000 svenskar av prehospitalt hjärtstopp. Vid ett flertal sjukhus i Sverige har inducerad hypotermi visat sig vara ett bra behandlingsalternativ för att minimera neurologiska handikapp. Studier som bedrivits i Europa och Australien tyder på att ett snabbt omhändertagande med nedkylning av patient till 33-34°C under 12-24 timmar visat på förbättrad överlevnad och livskvalitet för patienten. Sjuksköterskans omvårdnad vid behandlingen är viktig. Syftet var att beskriva den specifika omvårdnaden av patienter vid inducerad hypotermibehandling efter prehospitalt hjärtstopp. Metoden var en litteraturstudie där 6 vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten av artiklarna visar att själva omhändertagandet varierade, beträffande övervakning av medvetandenivå, temperaturmätning, blodprovstagningar och profylax. Det gick inte att utläsa om behandlingstiden, 12 eller 24 timmar, påverkade hur omvårdnaden utfördes. Det finns inga gemensamma direktiv om hur sjuksköterskan bäst kan ta hand om patienter vid inducerad hypotermibehandling. Ytterligare forskning krävs då det som hittills främst studerats varit av medicinsk karaktär. Vidare forskning där sjuksköterskans omvårdnad fokuseras på är angelägen.</p>

<p>Mellan 30 000 till 40 000 inducerade aborter per år har i Sverige genomförts de senaste åren. Detta innebär att en stor del av sjukvårdens patienter har genomgått eller kommit i kontakt med en abort i sitt liv. Det är därför viktigt att allmänsjuksköterskan har god kunskap om hur en inducerad abort kan påverka kvinnan och hennes omvärld. Allmänsjuksköterskans roll i abortprocessen har också ökat. Därmed genomfördes en litteraturstudie på både kvalitativa och kvantitativa artiklar med syftet att belysa hur kvinnans subjektiva hälsa påverkas, över längre tid, som följd av inducerad abort. Resultatet visar att många kvinnor upplever den inducerade aborten som en livshändelse som får till följd ett spektrum av känslor av både positiv och negativ art så som lättnad, inre mognad, säkerhet i sitt beslut men också sorg, skam, skuld och ensamhet. Att integrera denna livshändelse ses vara en balansgång och en process som återkommer och som påverkar kvinnans möjlighet att skapa sundhet, friskhet och välbefinnande i sitt liv. Dels visar resultatet känslor och tankar som berör henne inombords. Vidare ser hon påverkan som relateras till hennes relationer och slutligen visar sig objektiva tecken på hälsa och ohälsa när hon och andra ser henne utifrån. Mer forskning behövs på fler kvinnor över längre tid efter ingreppet och på mannens hälsa efter partners inducerade abort.</p>

Mellan 30 000 till 40 000 inducerade aborter per år har i Sverige genomförts de senaste åren. Detta innebär att en stor del av sjukvårdens patienter har genomgått eller kommit i kontakt med en abort i sitt liv. Det är därför viktigt att allmänsjuksköterskan har god kunskap om hur en inducerad abort kan påverka kvinnan och hennes omvärld. Allmänsjuksköterskans roll i abortprocessen har också ökat. Därmed genomfördes en litteraturstudie på både kvalitativa och kvantitativa artiklar med syftet att belysa hur kvinnans subjektiva hälsa påverkas, över längre tid, som följd av inducerad abort. Resultatet visar att många kvinnor upplever den inducerade aborten som en livshändelse som får till följd ett spektrum av känslor av både positiv och negativ art så som lättnad, inre mognad, säkerhet i sitt beslut men också sorg, skam, skuld och ensamhet. Att integrera denna livshändelse ses vara en balansgång och en process som återkommer och som påverkar kvinnans möjlighet att skapa sundhet, friskhet och välbefinnande i sitt liv. Dels visar resultatet känslor och tankar som berör henne inombords. Vidare ser hon påverkan som relateras till hennes relationer och slutligen visar sig objektiva tecken på hälsa och ohälsa när hon och andra ser henne utifrån. Mer forskning behövs på fler kvinnor över längre tid efter ingreppet och på mannens hälsa efter partners inducerade abort.

Varje år drabbas 15 000 svenskar av prehospitalt hjärtstopp. Vid ett flertal sjukhus i Sverige har inducerad hypotermi visat sig vara ett bra behandlingsalternativ för att minimera neurologiska handikapp. Studier som bedrivits i Europa och Australien tyder på att ett snabbt omhändertagande med nedkylning av patient till 33-34°C under 12-24 timmar visat på förbättrad överlevnad och livskvalitet för patienten. Sjuksköterskans omvårdnad vid behandlingen är viktig. Syftet var att beskriva den specifika omvårdnaden av patienter vid inducerad hypotermibehandling efter prehospitalt hjärtstopp. Metoden var en litteraturstudie där 6 vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten av artiklarna visar att själva omhändertagandet varierade, beträffande övervakning av medvetandenivå, temperaturmätning, blodprovstagningar och profylax. Det gick inte att utläsa om behandlingstiden, 12 eller 24 timmar, påverkade hur omvårdnaden utfördes. Det finns inga gemensamma direktiv om hur sjuksköterskan bäst kan ta hand om patienter vid inducerad hypotermibehandling. Ytterligare forskning krävs då det som hittills främst studerats varit av medicinsk karaktär. Vidare forskning där sjuksköterskans omvårdnad fokuseras på är angelägen.

Introduktion: I Sverige utförs cirka 38000 inducerade aborter årligen, många trots att kvinnan använt preventivmedel. I omvårdnaden vid inducerad abort är det viktigt att sjuksköterskan tillgodoser kvinnans emotionella såväl som fysiska behov och att bemötandet präglas av förståelse för kvinnans situation. Syfte: att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå inducerad abort. Metod: en litteraturstudie som utförts enligt Polit och Becks (2016) flödesschema på nio steg, där sökorden Abortion induced, Women* och Experience* användes för att söka artiklar i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. De sju utvalda artiklarna som ligger till grund för litteraturstudiens resultat genomgick en kvalitetsgranskning med hjälp av Polit och Becks (2016) “Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” innan en induktiv databearbetning och analys gjordes. Resultat: utifrån studiens syfte framkom fyra teman; Att inte känna sig förberedd, Att lida fysiskt och emotionellt, Att vara i behov av stöd och Att hitta en mening och försöka gå vidare. Slutsats: Att genomgå inducerad abort upplevdes av kvinnorna som fysiskt och emotionellt påfrestande. Flera önskade att de hade blivit bättre förberedd av vårdpersonalen på vad som väntade. De flesta kvinnor hade behov av att få stöd under och efter abortprocessen men flera uttryckte att det var svårt att prata om aborten med andra. Efter aborten hade kvinnorna olika sätt att gå vidare på och för vissa var detta svårare än för andra.

Bakgrund: Kvinnor har genomgått inducerad abort i alla tider över hela världen. Säkra aborter räddar liv och är en viktig del av den reproduktiva och sexuella hälsan. Trots att abortlagstiftningen i Sverige har blivit liberal med tiden finns det fortfarande attityder gentemot inducerad abort som gör det till ett tabubelagt och kontroversiellt ämne, både i Sverige och internationellt. Syfte: Att belysa svensktalande kvinnors upplevelser av att genomgå inducerad abort. Metod: En kvalitativ bloggstudie med induktiv ansats och analys av narratives. Nio bloggar med totalt 12 inlägg och 31 kommentarer inkluderades i studien. Resultat: Upplevelserna var varierande och resulterade i tre huvudteman; den emotionella aborten, den fysiska aborten samt stöd och bemötande. Dessa teman fick totalt sju subteman. Konklusion: Det finns en stor variation i kvinnors upplevelser av inducerad abort. Kvinnorna upplever känslor som sorg och skam samt lättnad och glädje. De beskriver såväl smärta som smärtfrihet och komplikationer såväl som komplikationsfrihet. De upplever att de får ett gott stöd och bemötande från både vårdpersonal och anhöriga samt brist på såväl information som stöd från vårdpersonal och anhöriga.

<p>Bakgrund: Ordet abort kommer från det latinska ordet aboriri som betyder att förgås eller att gå ned. Ungefär hälften av alla kvinnor i Sverige gör någon gång en abort. Enligt den svenska abortlagen har kvinnan ett fritt val till abort och måste själv komma fram till det bästa beslutet. I denna process förtjänar hon stöd och respekt, oavsett hur hon valt att hantera sitt moderskap. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser samt behov av omvårdnad vid inducerad abort. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades och som granskades. Resultat: Resultatet visade att de vanligaste orsakerna till att kvinnor genomförde en inducerad abort var på grund av ekonomiska skäl, en ostabil relation och arbetsförhållanden. Kvinnors upplevelser vid inducerad abort var att de kände både positiva och negativa känslor. De positiva var bland annat; lättnad, ökad självkänsla och personlig mognad. De negativa känslorna var bland andra; skuld, oro och nedstämdhet. När det gällde behovet av stöd från vårdpersonalen kände de att personalen var stöttande och informativa men även att de kunde vara kalla och ignorerande. Slutsats: Det behövs mer forskning inom området, behov av stöd till kvinnor som genomgår en inducerad abort, för att vårdpersonalen ska kunna bemöta kvinnorna på bästa möjliga sätt.</p>

Bakgrund: Ordet abort kommer från det latinska ordet aboriri som betyder att förgås eller att gå ned. Ungefär hälften av alla kvinnor i Sverige gör någon gång en abort. Enligt den svenska abortlagen har kvinnan ett fritt val till abort och måste själv komma fram till det bästa beslutet. I denna process förtjänar hon stöd och respekt, oavsett hur hon valt att hantera sitt moderskap. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser samt behov av omvårdnad vid inducerad abort. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades och som granskades. Resultat: Resultatet visade att de vanligaste orsakerna till att kvinnor genomförde en inducerad abort var på grund av ekonomiska skäl, en ostabil relation och arbetsförhållanden. Kvinnors upplevelser vid inducerad abort var att de kände både positiva och negativa känslor. De positiva var bland annat; lättnad, ökad självkänsla och personlig mognad. De negativa känslorna var bland andra; skuld, oro och nedstämdhet. När det gällde behovet av stöd från vårdpersonalen kände de att personalen var stöttande och informativa men även att de kunde vara kalla och ignorerande. Slutsats: Det behövs mer forskning inom området, behov av stöd till kvinnor som genomgår en inducerad abort, för att vårdpersonalen ska kunna bemöta kvinnorna på bästa möjliga sätt.