No description available.

Bakgrund: Internationellt existerar fortfarande illegala aborter med kvinnans hälsa, och i somliga fall liv, som insats. Inom gynekologisk vård i Sverige arbetar allmänsjuksköterskor vilka vars arbetsuppgifter bland annat består av att vårda kvinnor som genomgår inducerade aborter. Deras arbete vilar på den svenska abortlagens bestämmelser om kvinnans rätt till fri abort samt den övergripande hälso- och sjukvårdslagen. Allmänsjuksköterskor har fått en mer framträdande roll i arbetet med inducerade aborter i takt med den ökade användningen av den medicinskt inducerade aborten. I sitt arbete ställs sjuksköterskorna inför specifika arbetsuppgifter vilka kan tyckas påfrestande. Hälso- och sjukvårdslagen kräver vård på lika villkor och ett mål om god hälsa, detta gäller även sjuksköterskors arbete. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor som genomgår en inducerad abort. Metod: En litteraturöversikt bestående av tio vetenskapliga studier, varav åtta av dessa var av kvalitativ ansats. Litteratursökning utfördes huvudsakligen i vårdvetenskapliga databaser. Dataanalysen genomfördes med textanalys och resulterade i sju centrala teman. Resultat: Resultatet visade att flertalet sjuksköterskor stöttade kvinnans rätt till abort, men trots detta kantades tillvaron av varierande attityder gentemot kvinnan och hennes beslut om abort. Sjuksköterskorna upplevde omvårdnaden som krävande samt förekomst av moraliska dilemman och etisk stress. Att ha ett professionellt förhållningssätt och en icke-dömande attityd var viktiga inslag i arbetet. Sjuksköterskorna efterlyste handledning och utbildning samt ett reflekterande arbetsklimat som ett medel för att uppnå och bevara sin egen hälsa på arbetsplatsen. Diskussion: En tolkning av resultatet utfördes utifrån Hesook Suzie Kims Human Living Concept. Diskussion fördes hur vårdrelationen påverkas av sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med inducerade aborter samt sjuksköterskors behov av reflektion, handledning och utbildning på arbetsplatsen. / Background: From an international perspective women are still subject to illegal abortions, putting their health, and in some cases their life, at risk. In gynecological care in Sweden nurses duties consists, amongst others, of caring for women undergoing induced abortion. Their work is based on the swedish abortion law on women's right to abortion aswell as the health care law. Nurses have been given a more prominent role regarding induced abortions in pace with the increasing use of the medically induced abortion. In this work, the nurses are exposed to specific tasks which can seem demanding. The health care law requires care on equal terms, and a goal of good health, this should also apply to the nurses’ work. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for women undergoing induced abortion. Methods: A literature review consisting of ten scholarly articles, eight of which were of a qualitative approach. Literature searches were primarly conducted in health science databases. Data analysis was performed with text analysis and resulted in seven key themes. Results: The results showed that the majority of nurses supported the woman's right to abortion. Despite this, differing attitudes existed towards the women and their decisions on abortion. The nurses felt that caring was demanding and pointed out the existence of moral dilemmas and ethical stress. A professional approach and a non-judgmental attitude were important elements in the work. The nurses called for supervision and education, and a reflective working climate as a means of achieving and maintaining their own health in the workplace. Discussions: Interpretation of the results was performed using Hesook Suzie Kim's Human Living Concept. Discussion reflected on how the care relationship is affected by the nurses’ experiences of working with induced abortions and nurses’ need of reflection, supervision and training in the workplace.

Bakgrund: Abort innebär att graviditeten av olika skäl avbryts. En abort kan vara spontan eller inducerad, och den kan ske antingen medicinskt eller kirurgiskt. Sjuksköterskans roll vid en abort är att stötta kvinnan genom hela processen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans attityder och upplevelser av omvårdnadsarbetet med kvinnor som genomgår en abort samt vilka faktorer som påverkar dessa. Metod: Studien är en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Denna litteraturstudie visade inte på några entydiga attityder hos sjuksköterskan vad gäller abort. Sjuksköterskan kunde känna skuld, depression och skam. Men det fanns även stolthet i arbetet och sjuksköterskan kunde känna sig glad och nöjd över att få hjälpa till att stärka kvinnors rättigheter. Något som tydligt framgick i många artiklar är att en sjuksköterska som arbetar med en kvinna som genomgår en abort måste acceptera kvinnans val och lägga sina egna känslor och åsikter åt sidan. Religion och tradition har ett väldigt stort inflytande på sjuksköterskans attityd och upplevelse av arbetet med kvinnor som genomgår abort. Ytterligare en tydlig aspekt var att ju senare aborten var, desto svårare hade sjuksköterskan att hantera aborten samt fostret efteråt. Diskussion och reflektion tillsammans med andra kollegor var även något som var önskvärt. Det hjälpte då sjuksköterskan att bearbeta arbetet.Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar med abort måste få professionellt stöd och fortlöpande utbildning för att kunna utföra ett bra arbete i att stödja kvinnan som genomgår en sådan känslig upplevelse. / Background: Abortion means that you terminate the pregnancy for various reasons. An abortion can either be spontaneous or induced, and it can either be medical or surgical. The nurse’s role in abortion care is to support the woman during the process. Aim: The aim of this study was to examine the nurse’s attitudes and experiences of the nursing work with women who undergo an abortion and the factors that influence these. Method: This study is a literature review with a descriptive design. The study is based on 13 scientific articles that have been found by the databases Cinahl and PubMed. Results: This study did not show on any clear-cut attitudes of nurses regarding abortion. The nurse could feel guilt, depression and shame. But there was also pride in the work and the nurse could feel happy and pleased to help the women strengthen the women’s rights. Something that clearly could be seen in many articles was that a nurse working with a woman who underwent an abortion must accept the woman’s choice and put their own feelings and opinions aside. Religion and tradition had a very large influence on the nurse’s attitudes and experience of working with women who underwent an abortion. Another distinct aspect was that the later the abortion was, the harder it was for the nurses to deal with the abortion and the fetus afterwards. Discussion and reflection together with other colleagues was also something that was desirable. It helped when the nurse to process the work. Summary: Nurses who work with abortion must receive professional support and ongoing training to do a good job in supporting the women who undergoes such a sensitive experience.

Vattenkvaliteten i svenska yt, - och grundvatten riskerar att försämras i framtiden på grund av klimatförändringar (Svenskt Vatten, 2007). Bland annat förväntas halten organiskt material i vattnet öka, medeltemperaturen stiga samt förekomsten av virus och bakterier i ytvatten öka (Svenskt Vatten, 2011). Förändrade förutsättningar i svenska sjöar har redan upptäckts, bland annat har halten organiskt material ökat i ytvattnet i södra Sverige sedan 1990-talet (Löfgren, Forsius, & Anderson, 2002). Dessutom hade 20 av totalt 33 tillfrågade dricksvattenproducenter sett försämrad råvattenkvalitet i sina verksamheter med avseende på bland annat organiskt material (Svenskt Vatten, 2007). Varje år sker ett antal sjukdomsutbrott relaterat till bristfällig dricksvattenkvalitet i Sverige och i de flesta fall har detta skett på grund av att otillräcklig kontroll av vattenkvaliteten eller att vattenverket inte haft tillräckliga skyddsbarriärer mot mikrobiella föroreningar (Lindberg & Lindqvist, 2005). Bristfällig råvattenkontroll har identifierats som en svag länk i svensk dricksvattenproduktion och kommer att behöva förbättras i framtiden (Statens offentliga utredningar, 2016). Syftet med detta arbete var att visa hur god råvattenkontroll kan användas för att minska risker för försämrad dricksvattenkvalitet samt att ge förslag på innehåll i verksamhetsutövares egenkontrollprogram för förbättrad råvattenkontroll. I huvudsak har råvattenkvaliteten i vattenverket från det inducerade ytvattnet vid Rökebo utvärderats genom att studera provtagningsdata från området. Provtagning i observationsrör i grundvattentäkten har utförts för att undersöka hur avskiljningen av främst organiskt material påverkas av avståndet från ytvattnet. Råvattnet i Rökebo har jämförts med råvattnet i Årsunda och Wifsta för att undersöka om liknande trender återfinns vid dessa eller om vattnets egenskaper är lokalt betingade. Åtta stycken vattenverk har studerats för att utvärdera utsträckningen av råvattenkontrollen vid dessa. Utifrån resultatet av detta arbete framkom att råvattenkvaliteten i Rökebo har försämrats över tid med avseende på bland annat organiskt material, mangan och vattnets turbiditet samt färgtal. Den huvudsakliga avskiljningen av organiskt material i grundvattentäkten sker vid strandkanten, vilken identifierats som en känslig punkt i produktionskedjan. Råvattnets järnhalt minskar vid ökat uttagsflöde och det är möjligt att halten organiskt material har börjat sjunka men längre tidsserier krävs för att kunna säkerhetsställa detta. Råvattnet i Årsunda och Wifstas vattentäkter visar däremot ingen tydlig förändring över tid, vilket tyder på att råvattnets beskaffenhet är områdesspecifik. Vid de studerade vattenverken skiljer sig dessa åt, både i storlek och hur pass omfattande råvattenkontrollen är. Generellt tar de större vattenverken fler råvattenprov än de små men antalet provtagningstillfällen varierar kraftigt. För ett av vattenverken togs inga råvattenprov alls. Råvattenkontroll varierar kraftigt mellan verksamhetsutövare och områden men behöver i många fall förbättras. Som förslag ges här att råvattenprover ska tas med liknande frekvens som dricksvattenprover. Förslag på råvattenkontroll är att verksamhetsutövarna ska utföra en uppströms mikrobiologisk riskanalys för att utvärdera om skyddsbarriärerna är tillräckliga för att undvika eventuell smitta vid vattenverket. Utöver detta bör uppföljning av insamlade data ske i större utsträckning samt att samarbete med tillsynsmyndigheter förbättras. Förslag och exempel på metoder för datautvärdering har getts i rapporten (tidsserieanalyser, PCA-analyser och korrelationsanalyser). Provtagning och övervakning bör ske i vattentäkten, inte bara vid vattenverket. Som ett verktyg för detta förslås att en hydrogeologisk modell upprättas över vattentäkten då denna kan användas bland annat för att identifiera lämpliga provtagningspunkter, utvärdera influensområdets utsträckning och för att ge verksamhetsutövaren bättre insyn över flödessituationen i området.

Målet med projektet var att beskriva de biogeokemiska processer som påverkar grundvattenkvaliteten i Tranås nya vattentäkt. Grundvattenbildningen på platsen sker framför allt genom inducerad infiltration av vatten från sjön Sommen. I syfte att avskilja järn och mangan pumpas grundvattnet upp, syresätts och injekteras sedan i brunnar för att skapa en oxiderande grundvattenmiljö. Metoden kallas Vyredox. Med en 15 månader lång provtagningsserie och automatiskt registrerade processvärden och driftdata från anläggningen som underlag görs i rapporten bedömningar om trender, säsongsmässiga variationer och samband mellan driftsituation och kvalitet på utgående vatten. Dessutom görs en provtagning på flera platser runt anläggningen för att undersöka rumsliga variationer av grundvattnets sammansättning. Den statistiska metoden principalkomponentanalys har använts i syfte att utreda vattnets ursprung. Arbetet resulterade i en beskrivning av vattenkvalitetens utveckling under vattentäktens första år i drift, och en diskussion om framtida scenarion. En slutsats är att en form av mark/vatten-kemisk jämvikt uppstår i akviferen ungefär 6 månader efter det att den nya anläggningen började köras. En annan slutsats är att manganhalten kommer minska i framtiden. Provtagningen visar att utgående råvatten i högre grad än vad som förutspåtts innehåller vatten med annat ursprung än sjön. Samband mellan driftsituation och vattenkvalitet förtydligas och resultaten pekar mot att det utgående vattnets sammansättning påverkas av de förändrade flödesvägar och avsänkningar kring uttagsbrunnarna som uppstår vid olika driftfall.

No description available.

SAMMANFATTNING Abort kan vara spontan, eller inducerad som innebär att en abort framkallas. Aborten kan ske antingen medicinskt eller kirurgiskt. Förr i tiden var abort straffbart i Sverige och kunde innebära döden för den som utförde aborten. Den nuvarande svenska abortlagen som trädde i kraft år 1975, ger kvinnan rätt att bestämma fram till vecka 18 + 0. Därefter krävs ett tillstånd från Socialstyrelsen. I Sverige skedde år 2015 ca 38 000 aborter hos kvinnor i åldrarna 15–44. Det flesta aborter sker före graviditetsvecka 12 och kallas då tidig abort. Efter vecka 12 räknas aborten som sen. En oönskad graviditet är globalt sett ett hotande tillstånd för kvinnors hälsa och liv, då aborten utförs illegalt under osäkra förhållanden och av outbildad personal. En halv miljon kvinnor dör varje år i världen i samband med graviditet och förlossning och där hälften dör av konsekvenser efter illegal abort. Det kan finnas många skäl till att en kvinna väljer att genomföra en abort. Några skäl kan vara problem i relationen, försämrad ekonomi, ålder och karriären. Även när det finns missbildningar hos fostret kan det vara en anledning till avbrytande av graviditeten. Oftast handlar det om att kvinnan vill ha ett planerat föräldraskap och beslutet är oftast taget redan vid konstaterad graviditet. Även om kvinnan är säker på sitt beslut kan detta resultera i blandade känslor som lättnad och skuld. Under aborten så ska barnmorskan vara öppen för kvinnans behov och se till att kvinnans önskemål tillgodoses. Barnmorskan ska ha en humanistisk människosyn där kvinnans autonomi, integritet och värdighet respekteras.   Syftet med denna studie var att belysa hur barnmorskor och sjuksköterskor upplever att ge vård till kvinnor som genomgått sen inducerad abort. En allmän litteraturöversikt genomfördes som metod, med 15 vetenskapliga artiklar som grund vilka besvarade studiens syfte. Dessa artiklar var <10 år gamla, peer-reviewed och hade fått tillstånd från etiska kommittéer. Datainsamling genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet genererade två stora teman, Upplevelser och erfarenheter i samband med abort och Behov. Barnmorskorna/sjuksköterskorna upplevde det som emotionellt påfrestande att arbeta med abort men upplevde ändå att de gjorde något bra för kvinnan. Detta kunde leda till inre konflikter hos barnmorskan/sjuksköterskan. I arbetet var de professionella och uteslöt egna värderingar. Barnmorskorna/sjuksköterskorna med längre arbetslivserfarenhet fann det enklare att arbeta med abort men stötte ändå på emotionella hinder. I resultatet framkom även att kvinnors abortbeslut stöttades men att abortpersonal fann missnöje i att kvinnor gjorde upprepade aborter. Den svåraste aspekten var hanteringen av fostren och det var framförallt när fostren visade livstecken. Det var lättare att hantera aborten om fostret hade en missbildning som inte var förenat med liv.  Som slutsats i denna studie framgår att barnmorskorna/sjuksköterskorna upplever i de flesta fall en tung känslomässig börda vid vårdandet av kvinnor som genomgått sen inducerad abort. Trots detta uppgav barnmorskorna/sjuksköterskorna att de kände sig stolta och såg det som ett bidrag för samhället och kvinnan. Barnmorskan bör vara flexibel, lyhörd och se abort som en del av sin profession. Ett stort behov av att prata öppet om sitt arbete med kollegor, bekanta och familjen var ett betydande fynd men även att mer forskning behovs för att tillhandahålla en god och säker abortvård.

Background: In Sweden and Norway, several thousand abortions are performed each year, which means that many women come into contact with abortion care. Undergoing an abortion can be both mentally and physically stressful for the woman, both the process of making a decision, going through the abortion, and the period after. Aim: The purpose of the literature review was to investigate women's experience of undergoing an abortion. Method: A descriptive literature review based on 11 original articles with qualitative studies. All studies were carried out in Sweden or Norway. Main results: The literature study showed that women's experiences varied. Many women were satisfied with the care and felt that the health care staff supported the women in the process, despite this there were also many who were dissatisfied as women did not feel helped or seen. The information given in connection with the abortion was mostly perceived as insufficient, and the pain relief during the abortion itself as well. The treatment during the abortion could be seen as both cold and distant, and it was common for the women to feel overlooked. Opinions were divided regarding home abortions, with many satisfied with the treatment they received from health professionals during the abortion, while others did not appreciate the way the abortion was performed, largely because they did not know where to turn with questions. The help they received after the abortion was often perceived as insufficient, and many wanted follow-up after the abortion, but were not offered any time for a return visit. Conclusion: Women's experiences of abortion are different and highly individual. It mainly depends on where they received care and which healthcare staff they came into contact with, but also depending on the reasons why they choose to have an abortion. For example, it can be due to unwanted pregnancy, birth defects or socio-economic factors. The choice to have an abortion can affect women differently. Many feel satisfied with their choice, and feel that it was necessary, while the choice can still have negative consequences both physically and psychologically. Keywords: Experience, induced abortion, nursing, qualitative study, encounter / Bakgrund: I Sverige och Norge görs det flera tusen aborter varje år, vilket gör att många kvinnor kommer i kontakt med abortvården. Att genomgå en abort kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande för kvinnan, både processen att ta ett beslut, gå igenom aborten, och perioden efter.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka kvinnors upplevelse av att genomgå en abort. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 11 originalartiklar med kvalitativa studier. Alla studier var genomförda i Sverige eller Norge.  Huvudresultat: Litteraturstudien visade att kvinnors upplevelser varierade. Många kvinnor var nöjda med vården och upplevde att hälso- och sjukvårdspersonalen stöttade kvinnorna i processen, trots detta fanns det även många som var missnöjda då kvinnor inte kände sig hjälpta eller sedda. Den information som gavs i samband med aborten upplevdes för det mesta otillräcklig, och smärtlindringen under själva aborten likaså. Bemötandet under aborten kunde ses som både kallt och avståndstagande, och det var vanligt att kvinnorna kände sig förbisedda. Det fanns delade meningar angående hemaborter, där många var nöjda med bemötandet de fick från hälso- och sjukvårdspersonal under aborten, medan andra inte uppskattade sättet att göra abort på, mycket för att de inte visste var de skulle vända sig med frågor. Hjälpen de fick efter aborten uppfattades många gånger som otillräcklig, och många ville ha uppföljning efter aborten, men blev inte erbjuden någon tid för återbesök.  Slutsats: Kvinnors upplevelser vid abort är olika och högst individuella. Det beror främst på var de fått vård och vilken hälso- och sjukvårdspersonal de kommit i kontakt med, men även beroende på anledningarna till varför de väljer att göra abort. Det kan till exempel bero på oönskad graviditet, fosterskador eller socioekonomiska faktorer. Valet att göra abort kan sedan påverka kvinnor olika mycket. Många känner sig nöjda med sitt val, och känner att det var nödvändigt, medan valet fortfarande kan medföra negativa följder både fysiskt och psykiskt.  Nyckelord: Bemötande, inducerad abort, kvalitativ studie, omvårdnad, upplevelse

Introduktion: Abort är ett ingrepp som kan vara mycket påfrestande för kvinnorna som genomgår den men också för sjuksköterskorna som vårdar kvinnorna. Sjuksköterskor spelar en viktig roll i omvårdnaden men kan även de uppleva motgångar i sitt arbete då egna erfarenheter och åsikter hamnar i konflikt med yrkesrollen.Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att vårda kvinnor vid en inducerad abort.Metod: Litteraturstudie som är uppbyggd efter Henricssons (2017) granskningsprocess. Databassökningarna är genomförda i Cinahl och PsychInfo. Kvalitetsgranskningen följde Forsberg och Wengströms (2015) granskningsmall och efter den återstod sju relevanta artiklar som användes i resultatet.Resultat: Resultaten bygger på sju kvalitativa artiklar och redovisas i två huvudteman, det personliga jaget och det professionella jaget. Sammanfattning: Litteraturstudiens resultat påvisade att abortvård är ett ämne vilket sjuksköterskor har olika erfarenheter av. Faktorer som bidrog till sjuksköterskornas erfarenhet var kampen mellan deras personliga och professionella åsikter och värderingar. Dessa kunde delas in i underteman som religion och kultur, etiska värderingar, inre konflikter, behov av kunskap om abort samt stöd inom arbetslaget.

Background: In Sweden, about 35 450 induced abortions were performed in 2022. An abortion can be performed either medical or surgical. The medical abortions consist of 96% of all abortions. The reasons for choosing abortion may involve factors such as financial situation, the woman's age, or her partner relationship. Undergoing an abortion can be emotionally challenging, and a nurse's role entails providing person-centered care and support. Aim: The purpose of the study was to examine women's experiences of undergoing an abortion and to explore their experiences of information and support in connection to the procedure. Method: A descriptive literature review based on nine original articles with qualitative methods.  Main results: The results revealed fears before and during the abortion procedure as well as concerns about the future. Women's experiences were complex and abortion raised existential questions. The women experienced internal and external stigma, including fear of judgment if their abortion choice became known. Information about the abortion was unsatisfactory for many and the attitude of healthcare professionals played a significant role in how the women perceived the support. The presence of healthcare personnel created a sense of security. Conclusion: This study highlights the complexity of emotions experienced by women in connection to abortion. Therefore, it is crucial for healthcare professionals to comprehend and engage with these experiences and emotions. This can facilitate better support and improve interactions, ultimately leading to the enhancement of women's autonomy and result in more patient-centered care.