Detta examensarbete ger en kostnadsjämförelse mellan stomsystem utfört i stål samt limträ. På uppdrag av Wästbygg AB har en undersökning gjorts om vilket material som är mest lämplig vid uppförande av en hallbyggnad på 15,000 m2. Med utgångspunkt i Stockholmsområdet, jämförs stommarna med spännvidden 45 meter.Det finns många olika sätt att uppföra stomlösningar, med avseende på utformning och material vilket gör valet av stomme svårt. Beroende på vilka krav man har på stommen kan avgränsningar och beslut tas till vilket material eller stomsystem som lämpar sig bäst för stombygget. Med hjälp av litteraturstudier, intervjuer och diskussioner har ett förslag på konstruktionsdelar, material och utformning tagits fram. Utifrån mängden fackverk/takstolar och pelare som krävs för att utföra stomsystemen görs en kostnadsanalys för materialet och dess transport till arbetsplatsen. Resultatet för kostnaden av respektive material har gjorts genom kontakt med leverantör av materialen. Kostnadsanalysen visar en prisskillnad mellan stommarna på ungefär 1650000 kr till stålets fördel.Materialens egenskaper har sedan jämförts med varandra och en poängsammanställning har framställts som visar vilket material som är till fördel för bygget. De egenskaper som väljs till jämförelsen är de egenskaper som författarna tycker är väsentliga för stombygget. / There are different methods of constructing frame systems. The choice of material has an influence on the final outcome of the frame system. This bachelor’s thesis includes a comparison on frame systems constructed in steel and glulam. Due to an assignment from Wästbygg AB an investigation has been made regarding which of the material is more suitable for an industrial building with an area of 15,000 m2. The building is to be constructed in Stockholm, and frame systems with a span of 45 meter will be compared to each other. The sizing and construction analysis for both frame systems in steel and glulam has been calculated according to Eurocode. Amount of construction parts needed to finish the build is compiled in a list, which is then used to make an appreciated cost summary for the construction. The cost of transportation to the site of the building is included in the cost. Results for the cost of the materials have been made with collaboration with the material suppliers. The cost summary shows that frame system in steel is economically better, with a lower cost of 1 650 000 kr less than glulam. Information about the different materials has been collected by litterateurs, web pages and interviews. The information is then compared to each other and a result by different characteristic qualities has been made. These qualities are then graded depended on how the materials match a sort of quality that is required in a frame system. Some qualities are more important than others, so there is a contention that some qualitys are better for frame system than others, for example if the material has solidity rather than being esthetic. Especially when constructing a large building as this. It is concluded that the choice of material depends on the type of building that is to be constructed.

Industribyggnader är en del av den växande konsumtionen av energi enligt energimyndigheten i Sverige, vilket innebär att det sätts krav på energianvändningen. Därför finns det ett behov av att sänka energibehov och bygga med fokus på hållbarhet. Syftet med denna studie var att undersöka energianpassningar som främjar en ekonomisk hållbarhet. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av en befintlig lastbilsanläggning, där möjliga energianpassningar efterforskades för att förbättra hållbarheten för byggnadens energibehov. De metoderna som användes var flera energi och miljöfokuserade multikriterieanalyser och energiberäkningar. Multikriterieanalyserna gav både ett förbättrat klimatskal och värmekälla, vilket bidrog till ett lägre energikrav för lastbilsanläggningen. Utöver energidirekta lösningar gjordes ytterligare ändringar för att utöka hållbarheten för byggnadens framtid i miljöfrågan, till exempel etablering av grönytefaktor. Slutsatsen för studien var att det är möjligt att bygga en energianpassad lastbilsanläggning, på ett ekonomiskt hållbart sätt. Genom att etablera ett bergvärmesystem och byta till miljömässigt hållbara material i klimatskalet, finns det en återbetalningstid för lastbilsanläggningen som visar på en ekonomisk hållbarhet efter ca 18 år. / Industrial buildings are a part of the growing consumption of energy, according to the Swedish Energy Agency, which imposes demands on energy use. Therefore, there is a demand to reduce energy requirements and build with a focus on sustainability. The purpose of this study was to investigate energy adaptations that promote economic sustainability. The study was conducted as a case study of an existing truck building, where possible energy adjustments were investigated to improve the sustainability of the building's energy demands.The methods used were several energy and environmental-focused multicriteria analyzes and energy calculations. Multicriteria analyzes gave both an improved building envelope and heat source, which contributed to a lower energy requirement for the building. In addition to energy-based solutions, further changes were made to extend the sustainability of the building's future in the environmental issue, such as the establishment of a greenfactor.The conclusion of the study was that it is possible to build an energy-efficient truck building in a economically sustainable way. By establishing a geothermal heating system and switching to environmentally sustainable materials in the building envelope, there is a pay-back time for the truck building which shows an economic sustainability after about 18 years.