Den här uppsatsen behandlar och jämför användandet av geografiska informationssystem (GIS) i några utvalda förvaltningar i Borlänge kommun. Anledningen till detta ämnesval är att uppsatsförfattaren och Stadsbyggnadskontoret i Borlänge kommun delar samma uppfattning om intresset för att undersöka vilka skillnader det råder inom de utvalda förvaltningarna. Studien som gjorts är en pilotstudie då det inte gjorts någon liknande studie tidigare i kommunen. Grunden för undersökningen har baserats av en enkätundersökning, med kompletterande intervjuer samt en stor samling litteratur. Det den här undersökningen syftar till att visa är att utvecklingen av ny teknik, däribland GIS, har medfört att allt fler organisationer formas om av införandet av den nya tekniken. Den nya tekniken sätter en del krav på att lära sig att hantera de nya verktygen och hur dessa ser ut, samt vilka problem som kan komma att uppstå tas även upp i uppsatsen. Tillämpningsområdena för användandet av GIS är många och därmed har spridningen av tidigare kartografiskt material ökat och börjat användas inom ett flertal olika sektorer. Syftet med den här uppsatsen är att ge svar på de frågor som berör användandet av GIS i Borlänge kommun samt att även peka på vad dessa skillnader kan bero på.

<p>Den här uppsatsen behandlar och jämför användandet av geografiska informationssystem (GIS) i några utvalda förvaltningar i Borlänge kommun. Anledningen till detta ämnesval är att uppsatsförfattaren och Stadsbyggnadskontoret i Borlänge kommun delar samma uppfattning om intresset för att undersöka vilka skillnader det råder inom de utvalda förvaltningarna. Studien som gjorts är en pilotstudie då det inte gjorts någon liknande studie tidigare i kommunen. Grunden för undersökningen har baserats av en enkätundersökning, med kompletterande intervjuer samt en stor samling litteratur. Det den här undersökningen syftar till att visa är att utvecklingen av ny teknik, däribland GIS, har medfört att allt fler organisationer formas om av införandet av den nya tekniken. Den nya tekniken sätter en del krav på att lära sig att hantera de nya verktygen och hur dessa ser ut, samt vilka problem som kan komma att uppstå tas även upp i uppsatsen. Tillämpningsområdena för användandet av GIS är många och därmed har spridningen av tidigare kartografiskt material ökat och börjat användas inom ett flertal olika sektorer. Syftet med den här uppsatsen är att ge svar på de frågor som berör användandet av GIS i Borlänge kommun samt att även peka på vad dessa skillnader kan bero på.</p>

Lagerhantering är en kritisk komponent inom försörjningskedjan som bidrar med noggrannhetenav lagernivåer samt flödet av in- och utkommande beställningar och leveranser. På senare år harlagerhantering blivit allt viktigare på grund av den ökade komplexiteten inom försörjningskedjanoch behovet av noggranna samt effektiva flöden. Mindre avdelningar och företag hinner inteanpassa sig till den ökade komplexiteten av moderna lagerhanteringssystem på grund av att deexisterande systemen, vilket är begränsade och saknar utbyggbarhet och integrering.Studien utforskar användningen inom lagerhanteringssystem och hur etablerade riktlinjer inomHuman-Computer Interaction kan bidra till användningen. Undersökningen analyserar ett aktuelltlagersystem, dess konsekvenser mot verksamheten och hur det går att omfatta designprinciper föratt bättre förstå och åtgärda de bakomliggande faktorerna. Studien ger vidare insikt om riktlinjernainom lagerhanteringssystem, om hur de kan effektivisera användningen och ökaarbetsproduktiviteten vilket slutligen gynnar verksamheten. Studiens undersökning omfattar enavdelning på företaget Atea, Atea Helpdesk, som upplever stora problem med deras nuvarandelagersystem och hur de värderar dess användbarhet samt utveckling.

An important question in determining species composition in a lake is what species has had the chance to reach the lake in the first place. The aim of this study was to examine natural stream connectivity limitations for whitefish (Coregonus lavaretus) between lakes, and to contribute to the development and evaluation of GIS-based methods to answer this question. 497 lakes with identified downstream source lakes, were classified as naturally colonized or introduced whitefish populations, reflecting the possibilities for whitefish to reach the lake naturally. Data of maximum stream slope and stream length between each lake pair was generated by Stefan Blumentrath, NINA. Maximum stream slope was measured on two different resolutions of stream length for comparison, one on slope over 10 m and one over 150m. A subset of lakes was manually examined in geographic information systems and compared to maps and aerial photos to evaluate the data and compare the results with the full dataset. False slope maximums were corrected and streams with much human alteration around a possible natural slope maximum was removed from the small dataset. The two datasets were analyzed using logistic regression models. Akaikes information criterion (AIC) showed that the optimal model, for both datasets, was the one using only slope maximum as predictor, and slope over 150m gave better results than 10m. A k50-coefficient, the value of a predictor that results in 50% probability of colonization, was introduced as an approximate of when the predictor forms a connectivity hinder. The k50-corefficient was estimated to 2,08±0,22° (±standard error) for slope over 150m for the big dataset and 2,58±0,20 for the small. Weaknesses in the data were distinguished and improvements for future fish connectivity studies are suggested.

No description available.

No description available.