Utbildning ar nagot som ar och har varit ett hogaktuellt amne inom den svenska samhallsdebatten under en lang tid. Snabba forandringar i samhallet och i arbetslivet under de senaste decennierna har bidragit till att aven intresset for arbetsplatslarade okat kraftigt, vilket gjort att pedagogiken fatt en allt viktigare roll i arbetslivet. Syftet med denna studie ar att undersoka om det finns nagot samband mellan fyra komponenter som definierar ledarskapsstilen transformativt ledarskap: Idealized Influence, Inspirational Motivation, Intellectual Stimulation och Individualized Consideration, och se om det finns något samband mellan dessa fyra komponenter och informellt larande. Studien antar en kvantitativ ansats dar en tvarsnittsdesign har anvants. Via hypotesprovning har det, med hjalp av Pearsons r, testas om det finns ett samband mellan transformativt ledarskap och det informella larandet. 243 stycken enkater sandes ut till fyra olika organisationer inom livsmedels-, rekryterings- och telecombranchen varav 114 respondenter svarade. Studiens resultat visar pa att det finns ett signifikant samband mellan det transformativa ledarskapet och informellt larande / <p>Godkännande datum: 2017-06-05</p> / Arbetsplatslärande, Informellt lärande, Ledarskap, Transformativt ledarskap.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur hög personalomsättning påverkar förutsättningarna för organisatoriskt lärande genom att undersöka hur det informella lärandet på individ- och gruppnivå påverkas av att medarbetare ofta byts ut. För att uppnå syfte och frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär med sex medarbetare från en statlig myndighet. Empirin har analyserats utifrån Crossan, Lane och Whites (1999) teori om organisatoriskt lärande genom 4I-processen. Resultatet visar på att hög personalomsättning på individnivå bidrar till nya insikter och ny kunskap bland medarbetare genom att nyanställda ifrågasätter befintliga arbetssätt. Det visar sig även att nyanställda kan tillföra praktisk kunskap men att arbetsuppgifterna oftast är för specifika för att de ska ha möjlighet att förse medarbetarna med ny kunskap. Hög personalomsättning orsakar också merarbete för de befintliga medarbetarna, vilket kan begränsa lärandet. På gruppnivå visar det sig vara av vikt att dela med sig av kunskap till nyanställda för att integrera dem i arbetet. Däremot orsakar hög personalomsättning svårigheter vad gäller gruppens utveckling, vilket medför en begränsning av det informella lärandet eftersom förtroendet mellan kollegor försvinner samt att kunskap går förlorad när medarbetare säger upp sig.

Not by the by the book – Learning by vibing: Informal learning between equals. Today’s Sweden can in several aspects be considered to bear potential of acting as a cultural melting pot. Different cultural expressions and meetings are uttered in diverse societal settings. Musical meetings as such can frequently be observed in public arenas such as culture houses, public recreational spots and -centres. This study intends to explore the informal learning process obtained in a staged multicultural musical meeting between persons from diverse ethnic and cultural settings. The study includes three musicians with seemingly different cultural and musical backgrounds, who were brought together on three occasions to create an original piece of music. Methodologically the study uses individual opening interviews with each participant, followed by observations through the three sessions. Through the participants joint creative process in assembling an original piece of music, the study finds that the learning process is characterized by implicit, informal learning between the participants. However, the participants also display elements of mutual explicit learning throughout the process.

Jag läste uppgiften som ett nutida ABF-hus dit man kan komma för att lära sig allt från odling, metallslöjd och yoga till omvårdnad, drama och konst. Jag tycker också att platsen har ett intressant strategiskt läge nära Sundbybergs station med mycket goda kommunikationer och precis i den punkt där bostäder möter, shoppinggator och industriområdet Solna business park. Här finns alltså alla möjligheter för nya spännande möten och utbyten. För att ta tillvara denna möjlighet så har jag skapat ett torgrum med kopplingar till de olika vägarna som kommer mest naturligt från de olika områdena. Detta för att jag framför allt tycker att det saknas platser av lugn och avslappning i området. Ett parkliknande torg skulle då kunna fylla denna lucka då platsen är väldigt tyst och lugn, har delvis mycket goda solförhållanden och programmet för CFIL innehåller inomhus- och utomhusodling. En win-win alltså. Programmet innehåller också ett café men man skulle lika gärna kunna ta med sig egen lunch att äta på platsen. / This project is about a centre for informal learning, CFIL in Sundbybergs kommun. I read the task as a contemporary ABF-house where people can come to learn everything from cultivation, metalwork and yoga to nursing, drama and art. I also think that the place has an interesting strategic position close to Sundbyberg station with very good transport links and just at the point where the housing meets, shopping streets and the industrial area Solna Business Park. So, those are all possibilities for exciting new encounters and exchanges. To take advantage of this opportunity, I have created a torgrum with links to the different paths that come most naturally from the different areas. This is because I find that there is a lack of places of peace and relaxation in the area. A park-like square would then be able to fill this gap since the property is very quiet and calm has partly very good sun conditions and the program for CFIL includes indoor and outdoor cultivation. A win-win, that is. The program also includes a cafe but you might as well bring your own lunch to eat on the spot.

Examensarbetets tema är Centrum för informellt lärande och handlar om ett kulturhus som jag har valt att kalla för Kulturvalen. Projektets fokuset ligger på inegration mellan nyanlända och boende i området. Här kan man välja aktiviteter eller skapa egna, i mötena mellan aktiviteterna sker det spontana och informella lärandet. Sundbyberg har en jämn blandning av bostäder och kontorslokaler men däremot ingen självklar plats för integration tillsammans med utövande av kulturverksamhet. Bebyggelsen är indelad i ett rutnät och består till stor del av lamellhus, med gavlarna mot tågspåret som på så sätt delar stadsrummet i två olika områden. Hela området präglas av en höjdskillnad som sträcker sig norrut och tecknar tydligt upp en suterräng längst Tallgatan som löper parallellt längst tomten. Idag domineras tomten av Kronans tegelbyggnad som skugglägger gården bakom, därfört blev det viktigt att arbeta med ljusinsläpp ovanifrån samt att jobba med platsens lutning. Dessa två parametrar har varit huvudfokus under gestaltningen och har genererat en halvcirkel av det gamla parkeringshusets fotavtryck. Ytan utanför har blivit en tillhörande gård som fungerar som entré från närliggande gator. Även fast aktiviteterna sker på specifika platser så råder en öppenhet och transparens i Kulturvalen och det är i mötena mellan aktiviteterna som programmets olika funktioner vävs in i varandra och där mycket av det informella utbytet av erfarenheter kan ske. Siktlinjer genom byggnaden blev viktigt för att möjliggöra denna integration mellan olika situationer. / The thesis theme is the Centre for informal learning and is about a culture that I have chosen to call the Cultural elections. The project's focus is on inegration between newcomers and residents in the area. Here you can choose activities or create your own, in the meetings between the activities take place spontaneous and informal learning. Sundbyberg has an even mix of residential and office premises, but no obvious place for integration with the pursuit of cultural activities. The settlement is divided into a grid, and consists largely of the slab, with the ends toward tågspåret thus share the urban space in two different areas. The whole area is characterized by a difference in height which extends north and signs clearly a suterräng at Pine Street which runs parallel at the site. Today the site is dominated by the krona brick building that shadow adds yard behind, därfört it was important to work with natural light from above, and to work with the site's closure. These two parameters have been the main focus during the design and has generated a semicircle of the old house's parking footprint. The area outside has become an associated farm that serves as the entrance from the nearby streets. Although the activities take place at specific locations so there is openness and transparency in the Culture choices and it's in the meetings between the activities of the program's various functions are woven into each other and where much of the informal exchange of experiences can be. Lines of sight through the building became important to enable this integration between different situations.

Syftet med studien är att öka förståelsen för hur anställda på en folkhögskola upplever att distansarbete påverkar arbetsplatslärandet. Med utgångspunkt i att människan är relationell och att lärande sker i samspel med andra frågar vi hur upplever anställda på en folkhögskola att arbetsplatslärandet har påverkats av distansarbete? Studien är av kvalitativ och hermeneutisk ansats med ett fenomenologiskt perspektiv för att få en förståelse för informanternas upplevelser av fenomenet. Det utformade instrumentet bestod av semistrukturerade intervjuer och genomfördes på sex anställda. Resultatet visade att de anställda upplever att relationen till sin närmaste kollega har förstärkts under de nya förutsättningarna medan gemenskapen på arbetsplatsen i helhet har försämrats. De spontana träffarna mellan kollegor upplevs ha uteblivit och möjligheterna till lärande har därmed förändrats. Informanterna upplever att lärandet främst sker i samspel med sina närmaste kollegor.

Denna kvalitativa studie syftar till att utveckla kunskap om relationen mellan självständigt arbete, kollegialitet och informellt lärande på mindre vårdenheter. Det gjordes genom forskningsfrågorna: “Hur upplever medarbetarna att de utvecklas genom informellt lärande?” och “Hur arbetar medarbetare för att utvecklas kollegialt i arbetet?”. Undersökningen har gjorts genom sju semistrukturerade intervjuer med informanter olika vårdenheter inom samma organisation. Samtliga informanter är behandlingspedagoger utan chefsansvar. Analysen av det empiriska materialet har gjorts med en deduktiv tematisk analys med utgångspunkten i vårt teoretiska ramverk: Communities of Practice (Wenger, 1998). Resultatet visade att medarbetare på mindre vårdenheter utvecklas kollegialt genom informellt lärande. Grunden för det informella lärandet är kollegialt samspel och att organisationen kan implementera verktyg som stödjer det. Det kollegiala samspelet är delvis en naturlig process som sker mellan medarbetare men även något som kan uppmuntras och förstärkas, genom att organisationen implementerar olika kommunikationsverktyg och strategier. För att nå ett informellt lärande är det viktigt med en balans mellan att det informella lärandet är något som medarbetarna själva kontrollerar och organisationens struktur och verktyg som främjar det.

Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur anställda upplever arbetsplatslärande på sin arbetsplats och vilken betydelse de ger informellt och formellt sätt att lära för det egna lärandet. Tidigare forskning visar att det informella lärandet är av störst betydelse för arbetsplatslärandet medan formella sätt att lära är av mindre betydelse. Ansatsen i studien var kvalitativ och data samlades in via halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades nio personer från en organisatorisk enhet i en stor statlig myndighet. Insamlade data resulterade i 50 sidor transkriberad utskrift som sedan strukturerades genom kodning och kategorisering. Resultatet av studien visade liksom tidigare forskning att det informella lärandet var av störst betydelse för arbetsplatslärandet. Lära av kollegor, problemlösning och självlärande var vanliga och betydelsefulla sätt att lära. Formellt lärande som utbildning var också av betydelse framförallt om den anställde hade ett behov av utbildningen och såg nytta med den i sitt jobb. Studien visade att informella sätt att lära även har betydelse vid formella sätt, till exempel att resonera med en kollega efter genomförd utbildning. Förslag som intervjupersonerna framförde för att förbättra arbetsplatslärandet var att skapa bättre förutsättningar för nyanställda att komma in i jobbet och ta hand om dem ännu bättre. Även att effektivisera möten, bli bättre på feedback och bättre ta vara på erfarenhet framfördes. / <p>2019-08-19</p>

Denna studie undersöker nyanställdas upplevelse av sin introduktionsprocess på distans. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med åtta nyanställda från olika arbetsgivare. De områden som utforskas är introduktionens struktur, socialisationsprocessen samt villkor för lärande. Resultatet visar att nyanställda framför allt värdesätter relationsskapande i början av sin anställning. Samtidigt uppstår det utmaningar i relationsbyggandet då en övervägande del av arbetet skett från hemmet. Även om digitala arbetsmöten är frekventa finns en önskan om mer vardaglig kontakt med kollegor. Det digitala arbetssättet tycks medföra svårigheter i socialisationen av de nyanställda, som i sin tur kan bidra till en sämre förståelse för organisationen i sin helhet. Dessutom kan ett hinder för informellt lärande urskiljas till följd av en avsaknad av spontana interaktioner mellan de nyanställda och andra inom organisationen. / This study examines new employees' experience of their remote onboarding process. The study takes a qualitative approach with semi-structured interviews with eight new employees from different employers. The areas that are explored are the structure of the introduction, the socialization process and conditions for learning. The results show that new employees above all value relationship building at the beginning of their employment. At the same time, challenges arise in relationship building as a predominant part of the work has taken place remotely. Although digital work meetings are frequent, more everyday contact with colleagues is desired. The digital way of working seems to lead to difficulties in the socialization of the new employees, which in turn can contribute to a poorer understanding of the organization as a whole. Furthermore, an obstacle to informal learning can be discerned due to a lack of spontaneous interactions between the new employees and others within the organization.

Studien undersökte hur förutsättningar för lärande utformas inom ramen för arbetsplatsbaserat lärande inom film-/tv-mediabranschen. Dessa lärandemiljöer som undersöks från utbildningsanordnares perspektiv representerar olika typer svenska yrkesutbildningar vilka gemensamt har som mål att utbilda filmarbetare. På dessa utbildningar inkluderas moment av arbetsplatsbaserat lärande parallellt med utbildningsmoment förlagda på skolan. Studien använde sig av en kvalitativ metodansats och dess material har samlats in genom 8 semistrukturerade intervjuer med utbildningsanordnare. Resultatet har analyserats med hjälp av Wengers (1998) teori om Communities of Practice, perspektiv på formellt och informellt lärande (Malloch, 2010; Schugurensky, 2000; Olofsson, 2017) samt Ellströms (1992) kvalifikations-begrepp. Studiens resultat visar att det finns goda förutsättningar för lärande på arbetsplatsen för branschen i fråga, om tid och resurser finns. Dessa pedagogiska byggstenar som är arbetsplatsbaserat lärande är något som branschen tycker är ovärderliga. Huruvida står branschen inför stora utmaningar att tillsammans med utbildningsväsendet utforma ett anpassat "skoliferat" lärande ute på filminspelningar. Detta när uppfattningar om vad formella och informella utbildningsmoment kan innehålla skiljer sig. Målen med utbildningarna uppnås av en god tidig planering, möjligheter till kontinuerlig kommunikation mellan student, utbildningsanordnare och handledare samt olika former av uppföljningar som en möjlighet till reflektion. Framkommer gör också att de som skall agera handledare för eleverna inte behöver vara några pedagoger och därför finns det en utmaning att hitta tid och engagemang för att tydliggöra handledarnas ansvar och roll i utbildningsleden. Studien tittar på en bransch som är föremål för vidare forskning när det kommer planeringen och innehållet av arbetsplatsbaserat lärande inom yrkesutbildningar. Samt att, det vidare måste kunna finnas en accelererande flexibilitet i att kunna anpassa utbildningsmomentet efter världens syn på lärande parallellt med branschens önskemål.