I vår bakgrund ger vi en översikt av tidigare forskning om betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla samt hinder och möjligheter för skolutveckling. Studien utgår från hermeneutiken och tar sin teoretiska utgångspunkt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt Vygotskijs socialkonstruktivistiska inlärningsteori. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur skolpolitiker, med möjlighet att påverka skolutveckling på kommunnivå, uppfattar och resonerar kring betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla. Vi valde att göra ett bekvämlighetsurval för vår studie. Totalt intervjuades åtta politiker. Samtliga skolpolitiker har alla uppdrag inom barn och utbildningsnämnder i kommunerna. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i vilken vi valt semistrukturerade intervjuer. Vi utformade en intervjuguide där frågorna bestämdes utifrån vårt syfte och våra problemformuleringar. En fenomenografisk ansats antogs för att belysa de uppfattningar som framkom i resultatet. I resultatet talar  olitikerna om inkludering och en skola för alla utifrån sina personliga uppfattningar. De lyfter fram olika politiska synsätt och värdegrund i arbetet med sitt uppdrag som skolpolitiker. Resultatet av studien visar på att det råder skilda uppfattningar men också framträder vissa likheter kring inkludering och en skola för alla. Intervjusvaren gav oss en antydan om att politikernas kunskaper inom området varierade, från vaga till tydliga uppfattningar och definitioner, kring begreppen och betydelsen av inkludering och en skola för alla.

I den här studien har jag undersökt hur högstadieskolor i Lappland arbetar med elever som har en ADHD-problematik. Studien inkluderar både elever med en ADHD-diagnos och de som har en odiagnostiserad ADHD-liknande problematik. Undersökningen gjordes med hjälp av en enkät som skickades ut till samtliga 31 skolor i Lappland och av vilka 21 svarade. Studien bottnar i ett relationellt perspektiv och inkluderingsprinciper enligt Vygotskijs teorier.   Bland skolorna i Lappland erbjuder man många olika typer av stöd. Alla de olika stödinsatser som gavs som svarsalternativ i enkäten förekom i skolorna och med tanke på denna variation bör det gå att hitta rätt stöd för varje individ. Av dessa stödinsatser är vissa inkluderande där man anpassar miljön och undervisningen i klassrummet för att passa eleverna, medan andra är exkluderande där elever plockas ut och särskiljs med grund av kunskaper och diagnoser.   Det har gjorts flera landsomfattande studier gällande stödinsatser och åtgärdsprogram. Dessa har inbegripit hela mångfalden av elever i behov av stöd och inte bara de med en ADHD-problematik. Trots dessa skillnader är mina resultat mycket lika de tidigare studierna.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). Här visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet är utifrån sju pedagogers erfarenheter och synsätt på inkluderingen av elever med autism. Två av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i två andra verksamheter arbetar utifrån särskilda undervisningsgrupper som är knutna till skolan. Undersökningen fokuserar på pedagogernas erfarenheter av och synsätt på två olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering. Med pedagogisk inkludering menas hur pedagogerna anpassar den rumsliga miljön efter elevens behov och vilka konsekvenser som uppstår i deras val. Det finns två verksamheter som inkluderar elever med ASD i de stora klasserna och tar delvis hjälp av resurspersoner. De har speciella sittplatser, timplaner och är indelade i olika nivågrupperingar. En verksamhet arbetar med en liten undervisningsgrupp av fyra barn som har en egen klassrum som beskrivs som en avskalad miljö med så lite störningar som möjlig runt eleven. Den fjärde verksamheten är en särskild undervisningsgrupp för elever med inlärningssvårigheter och utomstående personer beskriver klassrummen som tråkiga men finns det även tankar kring det. Den sociala inkluderingen handlar däremot om samspelet och kommunikationen mellan eleverna och pedagogen men även med andra elever. Det arbetet ställer pedagogerna inför stora utmaningar och samtal, positiv förstärkning och sociala lekar anses som några av verktygen för att fodra det sociala samspelet. En annan sak som tas upp i studien är hur balansen ska hanteras mellan det sociala arbetet och att nå kunskaperna som är skrivna i läroplanen för grundskolan (Lgr11). Några av verksamheterna beskriver att deras elever med ASD klara kunskapsmålen utan problem medan det finns två fall där elever har stora problem med de kraven som ställs av regeringen.

Studiens syfte är att ta reda på olika sätt som barn inkluderas och exkluderas i den fria leken på förskolan. Leken är viktig eftersom den hjälper barn i deras utveckling och lärande, något som läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) lyfter fram. Vi har gjort 13 observationer på två förskolor för att, ur ett barns perspektiv, försöka se varför barnen exkluderar varandra. Dessa observationer har även legat till grund för att se vilka metoder de använder sig av för att ta sig in i leken. I analysen av observationerna har vi haft Corsaros (1979) 15 tillträdesstrategier som utgångspunkt. I resultatet visade det sig att barn använde sig av många olika strategier för att ta sig in i leken, och i vissa fall använde de sig inte bara av en, utan bildade en serie av olika strategier när den första inte lyckades. Resultatet visade även på att exkludering ofta skedde pågrund av maktpositioner på förskolan och/eller för att barnen försökte skydda sin egen lek då andra barn sågs som hot mot leken. / The study aims to find the different ways in which children are included and excluded in the free play at preschool. Being able to play is important because it helps children in their development and learning, something the Swedish preschool curriculum highlights (Utbildningsdepartementet, 2010). We have done 13 observations on two preschools from a child’s perspective to see why children exclude each other. These observations have also served as a basis to see what methods they use to include themselves in free play. In analyzing the observations, we have used Corsaro’s (1979) 15 access rituals as a basis. The results show that children use many different strategies to include themselves in free play, and in some cases they use not only one, but form a series of different strategies if the first one fails. The results also show that exclusion often occurs because of positions of power in preschool and/or the children try to protect their own play when other children are seen as a threat to the game.

Det här arbetet handlar om elevers läs-och skrivsvårigheter i dagens skola och hur skolan och läraren/specialläraren kan förebygga, åtgärda och underlätta för eleverna. Vi intervjuade tre lärare och tre speciallärare i olika åldrar, både män och kvinnor. Resultatet visar att läs-och skrivsvårigheter är ett svårdefinierat begrepp även bland verksamma lärare. Men det visade också att det finns aktivt arbete ute på skolorna för att förebygga läs-och skrivsvårigheter och att man så tidigt som möjligt kan upptäcka eventuella svårigheter hos eleverna. Då läs-och skrivsvårigheter är ett aktivt samtalsämne i skolorna gör detta att det sker ett gediget arbete både i ett förebyggande syfte men det finns också ett utvecklande arbete för de elever där svårigheten redan har upptäckts. Vidare framkommer att läraren behöver ett engagerande och motiverande förhållningssätt för att det ska uppstå ett positivt klassrumsklimat där det skapas lust att lära. Som lärare ska man se alla elever och utgå från deras individuella behov vilket man bör göra för alla, med eller utan läs-och skrivsvårigheter. Elever med läs-och skrivsvårigheter har idag bra förutsättningar för att lyckas med sin läsning och skrivning om de har en lärare som tror på deras förmåga och skapar rätt förutsättningar för att lyckas.

Detta arbete omfattar en studie angående ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen på ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt på centret är ett rum avsätt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum på bästa sätt kan bidra till flexibilitet och användbarhet genom rumsliga element.   En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus på visioner, hinder och förutsättningar.   Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsättningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar låda som går att använda som sittplats, en plats till förvaring, samt går att sätta ihop till önskade moduler. Detta medför flexibilitet och variation i miljön då rummet snabbt går att förändra efter behov.

No description available.

En skola för alla är ett begrepp som är väl känt inom skolans värld. Salamancadeklarationen, FNs barnkonvention och styrdokumenten påvisar vikten av att skolan ska vara en plats där alla barn vistas på lika villkor och får en likvärdig utbildning, oavsett förutsättningar och behov. Syftet med undersökningen är att studera hur pedagoger arbetar för att uppnå visionen om En skola för alla. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande som tar stöd i pedagogernas tolkningar av läroplanen för grundskolan, Lgr 11 (Skolverket, 2011). Med hjälp av semistrukturerade surveyintervjuer har syfte och frågeställningar besvarats samt vidare bearbetats och diskuterats. Studien visar att skolorna är medvetna om det övergripande målet att uppnå En skola för alla. Det finns skilda uppfattningar kring begreppet inkludering och dess innebörd. En skola för alla har likartad betydelse för samtliga pedagoger. Däremot arbetar skolorna på skilda sätt för att inkludera alla elever i verksamheten och uppnå En skola för alla. Undersökningen tyder på att pedagogerna har olika visioner om hur arbetet ska läggas upp för att tillgodose alla elevers behov.

Min studies syfte är att undersöka hur två skolor har anpassat sig både på ett organisatoriskt plan och i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen utgår ifrån varje elevs förutsättningar och behov. Styrdokumenten föreskriver klart och tydligt att all utbildning ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov i ett inkluderande perspektiv. Frågan är hur man gör det? För att svara på studiens syfte så har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med rektor och en lärare på en kommunal skola och på en friskola. Jag valde att inte använda mig av förskrivna frågor ställda till respondenterna utan använde mig av frågeområden istället. De frågeområden som användes var hur skolan hade anpassat sig organisatoriskt samt i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen anpassats utefter varje elevs individuella förutsättningar och behov. Respondenternas svar har sedan ställts i förhållande till David Skidmores två perspektiv, inkluderingsdiskursen och avvikelsediskursen. Resultaten visar att båda skolorna har drag av båda Skidmores perspektiv, inkluderingsdiskursen och avvikelsediskursen i sitt arbete runt eleverna. Den kommunala skolan lutar lite mer åt Skidmores inkluderingsdiskurs än vad friskolan gör och den största skillnaden i arbetssätt emellan de två skolorna kan ses i det pedagogiska utvecklingsarbetet av lärarnas kompetens. Under intervjuerna framkom det att trots den gedigna forskning som finns runt de negativa konsekvenserna av kompensatoriska åtgärder i skolan både för individen och samhället så använder sig båda skolorna av dessa.

Vårt syfte med studien är att ta reda på hur dagens verksamma lärare arbetar för att inkludera barn med läs- och skrivsvårigheter i klassrummet. Vi valde att fokusera på hur lärare i skolans tidigare år väljer att arbeta samt vilket arbetssätt de anser gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter. För att nå vårt syfte har vi först tagit del av tidigare forskning och offentliga handlingar. Vidare valde vi att genomföra tio intervjuer med verksamma lärare. På så sätt kunde vi jämföra forskningen med hur verkligheten ser ut. Vi kom fram till att många lärare har kunskap om vad barn med läs- och skrivsvårigheter behöver för att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Trots det var det få lärare som nämnde arbetssätt som gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter enligt forskning. Vi kom också fram till att en del lärare känner sig otillräckliga med att finnas där som stöd för varje enskilt barn då de uttryckte att barngrupperna är för stora. Efter att vi utfört denna studie har vi kommit till insikt med hur viktigt det är att erbjuda ett mångsidigt arbetssätt för nå ut till barn samt hur viktigt det är att ge barn med läs- och skrivsvårigheter stöd tidigt i åldrarna.