Det ökade antalet nyanlända elever sätter det svenska utbildningsväsendet på hårda prov. Forskningsläget visar på ett ömsesidigt förhållande mellan inkludering och språkinlärning. Syftet med vår litteraturstudie är att undersöka vad forskning visar om inkludering av nyanlända elever i skolan. Det empiriska materialet består av vetenskapliga artiklar. Studiens resultat visar att det finns både fördelar och nackdelar i förberedelseklass och ordinarie klass. En elev kan vara fysiskt inkluderad i en ordinarie klass, men känna sig exkluderad både socialt och pedagogiskt. På samma sätt kan en elev känna sig socialt och pedagogiskt inkluderad i förberedelseklassen, men uppleva att förberedelseklassen präglas av exkludering i relation till övriga skolan. Vidare visar resultatet att lärarnas attityd, inställning och kompetens är avgörande för att skapa en inkluderande undervisning. Det saknas dock forskning kring hur skolor och lärare kan arbeta för att undervisningen ska bli mer inkluderande, och tillgodose alla elevers behov. För vidare forskning finner vi ett intresse att utforska hur förberedelseklassen bör utformas för att ge nyanlända elever förutsättningarna att bli fysiskt, socialt och pedagogiskt inkluderade vid övergången till ordinarie klass.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskningen har påvisat för samband mellan utomhuspedagogik och elever med diagnosen ADHD. Arbetet har också avsikten att sammanställa sambandet mellan utomhuspedagogik och inkludering för elever med ADHD. En kvalitativ studie av internationell forskning i form av en litteraturstudie har utförts för att besvara arbetets syfte. Litteraturstudien har sin utgångspunkt i utomhuspedagogikens begrepp, varav påverkan av naturmiljön på elever med diagnosen ADHD står i fokus. Litteraturstudiens analys påvisar ett mönster i forskningen på olika positiva effekter hos elever med ADHD där utomhusaktiviteter och naturmiljöer används för att inkludera och öka koncentrationen. I resultatet framkommer det att en majoritet av forskningen påvisar en ökad koncentrationsförmåga till följd av utomhuspedagogik och vistelse i naturmiljöer för elever med ADHD, men även att inkluderingsmöjligheterna kan öka för elever med ADHD. Av studien (resultatet och analysen) går det göra bedömningen att mer forskning behöver göras för att få en helhetsbild av naturmiljöns och utomhuspedagogiken roll som stöd för ökad koncentration hos elever med ADHD och deras möjlighet till att blir inkluderade. Ambitionen med litteraturstudien är att vara teoretisk grund för kommande examensarbete, men ska även vara en möjlighet till djupare kunskap inom ämnesområdet för det framtida läraryrket.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för lärares uppfattningar om deras förutsättningar att arbeta inkluderande med elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Förutsättningar förstås som ett sammansatt begrepp av professionella, kontextuella samt relationella aspekter. De olika delarna av begreppet svarar för lärarens personliga uppfattningar om faktorer såsom utbildning, erfarenheter, skolans styrdokument, utformning av lokaler, tidsrelaterade omständigheter och relation till eleven. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning med ett bekvämlighetsurval där sex stycken gymnasielärare intervjuas. Empirin från de semistrukturerade intervjuerna analyseras genom hermeneutisk meningstolkning. I resultatet framgår hur läraren anser att de inkluderingsambitioner som är formulerade i skolans styrdokument inte till fullo är möjliga att uppnå. Orsakerna till detta anses vara brist på kompetens hos läraren till följd av för få specialpedagogiska inslag i lärarutbildningar och kompetensutvecklingar samt otillräckliga kontextuella resurser såsom avsaknad av personal och för lite tid.

Syftet med arbetet är att ta reda på om det finns det en koppling mellan inkludering och lärande för fem intervjuade IMPRO - elever. Arbetet börjar med att ge en översikt av tidigare forskning kring inkludering och lärande samt skolans påverkan. Det teoretiska ramverket som används i detta arbetet är det sociokulturella. Med hjälp av kvalitativa intervjuer intervjuades fem stycken elever på en medelstor gymnasieskola i södra Sverige. Intervjuerna transkriberades och resultaten från de intervjuade eleverna tematiserades efter vad eleverna valde att ta upp i intervjuerna. Elevernas upplevelser kring deras tid som IMPRO elev på gymnasiet är stommen i detta arbete. De teman som eleverna tog upp och var mest framträdande var: elevernas syn på sin situation och bakgrund, olika anpassningar, lärarens påverkan samt specialpedagogens roll. Dessa olika teman påverkar på olika sätt elevernas upplevelser och resultat. Ett övergripande tema som är återkommande i samtliga teman är inkludering. Inkludering är framträdande dels i samtliga elevers bakgrund på grundskolan på olika sätt men även i deras gymnasiestudier, även här på olika sätt. De olika anpassningar som görs främjar i elevernas fall, oavsett om de är i det ordinarie klassrummet eller inte, inkludering. Eleverna sammanfattar det som att flexibilitet, lärarens upplägg samt läraren som viktiga faktorer för att lyckas med sitt IMPRO ämne.

Detta arbete har som syfte att undersöka hur politiker med skolan som ansvarområde samt skolchefer uppfattar möjligheten att skapa god lärmiljö för elever med utvecklingsstörning i grundskola. Jag har intervjuat sex skolchefer och sex politiker med kvalitativa intervjuer och undersökt hur informanterna ser på möjligheten att elever från särskola får sin utbildning i grundskolan. Jag har även undersökt hur informanterna beskriver arbetet med integrering mellan grundskola och särskola. Resultatet visar att informanterna såg olika på möjligheten för elever från särskola att få sin utbildning i grundskolan. De respondenter som såg det som möjlighet för elever med utvecklingsstörning att få sin utbildning i grundskola, hade annorlunda uppfattningar om skolans mål, elevernas möjligheter till socialt samspel och lärarnas kompetens än de som såg mera hinder. De respondenter som ansåg att det fanns hinder för elever med utvecklingsstörning att få sin utbildning i grundskola, betraktade skolans mål främst i relation till elevers individuella utveckling, de såg svårigheter i socialt samspel och en omöjlighet för lärare att anpassa undervisningen. Respondenterna uppger att kommunerna styrde på olika sätt, antingen genom tydliga politiska mål eller genom ekonomin. Alla informanter ansåg att lärarens kompetens är den viktigaste faktorn för att inkludering ska lyckas. Men även här gick tankarna isär om vad som är möjligt. Några av informanterna såg möjligheterna till kompetensutveckling och att anställa den kompetens som behövs, medan andra såg det som att utmaningarna för lärarna skulle bli för stora ändå. Rektor sågs som den som har ansvar för att kompetensen finns, samt att lärarna får det stöd som behövs. Ingen kommun uppgav ekonomi som en faktor som påverkar om inkludering är önskvärt eller inte. I relation till tidigare forskning om möjligheter för inkludering av elever med utvecklingsstörning, har denna studie om politikers och skolchefers uppfattningar lyft fram flera viktiga aspekter, såsom betydelsen av hur respondenter ser på skolans uppdrag och mål, samt betydelsen av lärares kompetens, stöd till lärare och medveten politisk styrning.

Syftet med studien är att genom fem intervjuer redogöra för förskollärares uppfattningar om barn som uppfattas utagerande samt hur förskollärare beskriver sitt arbete för att bidra till inkludering av alla barn i verksamheten. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är hur förskollärarna beskriver ett "utagerande" barn, hur förskollärarna beskriver sina relationer till barn som uppfattas utagerande respektive resterande barngrupp samt hur förskollärarna beskriver sitt arbetssätt för att inkludera alla barn i verksamheten. Studien är kvalitativ och metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer som har transkriberats och därefter analyserats. Till grund för analysen ligger tidigare forskning och det teoretiska ramverket. Urvalet är fem förskollärare som arbetar i olika förskolor men alla har någon form av erfarenhet av att arbeta med barn som beskrivs utagerande. Studiens resultat visar att förskollärarna har relativt liknande beskrivningar om ett "utagerande" barn. Vi har delat in deras svar i tre olika teman, dessa teman är: barn i konflikt, normer och regler- en svårighet för barn som uppfattas utagerande? samt kommunikation inom arbetslaget. Det beskrivs barn som söker uppmärksamhet och har svårt att uttrycka sina känslor. Förskollärarna beskriver att de försöker ha en så jämlik relation som möjligt till alla barn men det kan i vissa fall vara svårare till barn som upplevs utagerande eftersom de oftast bearbetar samma konflikter om och om igen. Arbetet med att inkludera varje barn i verksamheten sker i de flesta fall genom att ha en positiv inställning till de aktiviteter som görs tillsammans med barnen. Förskollärarna menar att de visar en positiv inställning för barnen genom att prata med glad röst och genuint verka intresserade av det som ska göras.

Denna studie handlar om huruvida inkludering sker för elever på gränsen mellan grundskolan och grundsärskolan, och hur inkluderingen av barn i grundsärskolan sker då den delar lokaler med grundskolan. Studien är gjord genom intervjuer med personal på två olika högstadie-grundsärskolor som delar lokaler med grundskolan. Resultaten analyseras med hjälp av Goffmans teori om stigmatisering och Beckers stämplingsteori. Elever i gråzonen mellan grundsärskola och grundskola är ett område som det är lite forskat på och resultaten om hur inkludering ska åstadkommas är oklara. Ingen av informanterna i denna studie anser att skolan är anpassad för alla elever. De allra flesta av eleverna som är placerade i dessa två grundsärskolor trivs och känner sig inkluderade och utmanade i studierna. Det är gråzonseleverna som har svårast att hitta sin plats. Det har att göra med stigmat som omger eleverna i grundsärskolan, det är svårt för elever i gråzonen att identifiera sig med den gruppen av elever. De är stämplade som avvikare och de flesta av eleverna i grundskolan saknar kunskap om dessa elevers situation. Det sker även ytterst lite samarbete mellan skolformerna och informanterna är ofta överens om att det går att göra mer i inkluderingsarbetet där emellan. Det som fungerar bäst är då det finns en liten grupp på grundskolan dit högpresterande elever i grundsärskolan och lågpresterande elever i grundskolan kan mötas och läsa vissa ämnen tillsammans. Det behövs även fler arenor där grundsärskoleeleverna kan blandas med eleverna från grundskolan. En viktig förklaring till att det inte sker är att lärarna i grundskolan har fullt upp med undervisning av de elever som tillhör dem, och även att de saknar kunskap om vad eleverna från grundsärskolan har för pedagogiska behov. Dessa elever i gråzonen har lätt för att hamna mellan stolarna och inkluderingsarbetet behöver stärkas på flera olika sätt.

Studien undersökte förskollärares beskrivningar av hur de arbetar med barn som har koncentrationssvårigheter och på vilket sätt förskollärare skapar delaktighet för barn i de vardagliga aktiviteterna. För att kunna besvara syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes med tre yrkesverksamma förskollärare från två olika förskolor inom samma kommun. Resultatet visade att det dominerande arbetet med barn som har koncentrationssvårigheter är förberedelser innan eller efter en aktivitet. Förskollärarna använder sig även av olika kommunikationsformer om barnen har svårigheter med det verbala språket. Resultatet visade att förskollärarna anser att barn som har koncentrationssvårigheter har svårt med socialt samspel. För att skapa en god delaktighet i gruppen visade studien att arbete med barnkonventionen, pedagogisk dokumentation och mindre grupper är fördelaktigt.

Den här studien handlar om hur förskollärare och specialpedagoger arbetar för att bemöta och inkludera barn i koncentrationssvårigheter i förskola och förskoleklass. Undersökningen bestod av en kvalitativ intervju där Teresa intervjuade fyra förskollärare och två specialpedagoger i förskoleklass och Moa tre förskollärare och två specialpedagoger med inriktning mot förskolan. Teoretiska utgångspunkter som studien utgick från grundades i ett sociokulturellt perspektiv med fokus på bemötande, samt ett specialpedagogiskt perspektiv som diskuterades utifrån ett relationellt perspektiv. Centrala begrepp som lyftes under samma rubrik var den proximala utvecklingszonen, scaffolding, inkludering, tydliggörande pedagogik samt lågaffektivt bemötande. Resultatet presenterades utifrån olika delstudier som sedan jämfördes i diskussionen. Studiens huvudsakliga resultat visade att bemötandet handlade om att se och möta varje enskilt barn, att utgå från barnens intressen samt göra anpassningar utifrån dem. Detta bemötande lyfter respondenterna även som ett arbetssätt för att arbeta inkluderande. Vi tolkade att förskollärare och specialpedagoger i såväl förskola som förskoleklass hade liknande svar på hur en ska bemöta och inkludera barn i koncentrationssvårigheter. Det förekom däremot skillnader i hur anpassningar gjordes i vardera skolformen. Resultatet tolkades som att det upplevdes lättare att arbeta inkluderande i förskolan. Enligt vår uppfattning har förskolan inte lika begränsade ramar som skolan, som har en annan uppbyggnad och struktur. Samtliga respondenter lyfte tydliggörande pedagogik som betydelsefulla strategier för barn i koncentrationssvårigheter. Det innebär bland annat att ge tydliga instruktioner, förbereda vad som kommer hända under dagen och vad som förväntas av barnet i olika situationer. Ytterligare strategier som förskollärare i förskoleklass beskrev att de använde var konkreta hjälpmedel, exempelvis hörselkåpor, time timer och bänkskivor för att ge stöd åt alla barn i undervisningen.

Studien syftar till att undersöka hur förskolans fysiska miljö kan bidra till inkluderingutifrån en förskollärares perspektiv. Studien bygger på förskollärarnas uppfattningar omsin kompetens och andra faktorer som påverkar vad de anser menas med eninkluderande fysisk förskolemiljö samt utformningen av den inkluderande fysiskamiljön på förskolan. Metoderna som användes för datainsamling var intervju ochmiljöobservation. Den sistnämnda genomfördes genom fotografering av de fysiskaförskolemiljöer där de intervjuade förskollärarna arbetade. Av resultatet framkommeratt av de sex förskollärarna som intervjuats så anser de att inkluderande fysiskförskolemiljö är viktigt. De framhåller att arbetet med detta är ett ständigt pågåendearbete inom förskolans verksamhet. De ser sin kompetens att skapa en inkluderandefysisk förskolemiljö som god. Men hälften av förskollärarna anser att denna kompetenskommer från deras arbetslivserfarenhet, från deras kollegor eller från egna initiativ tillatt lära. De framhåller att sådan kompetens inte kommer från derasförskollärarutbildning.