Jag själv heter Alice, jag är ciskvinna och mitt pronomen är hon. Snart är jag legitimerad musiklärareoch utbildad sångpedagog. Jag har valt att skriva om sångpedagogers inkluderande arbetssätt ur etttransperspektiv. Jag tar mig inget tolkningsföreträde utan vill snarare vidga vyer och belysaproblematik. Den största anledningen till att jag vill skriva den här uppsatsen är att synliggöratranspersoners upplevelser utifrån bemötande och inkludering av sångpedagoger undersånglektioner. Jag vill lyfta transpersoners historier, upplevelser, berättelser för att poängtera viktenav en inkluderande sångundervisning och skapa medvetenhet hos sångpedagoger där yttre faktorerinte ska behöva vara avgörande eller beslutsfattande kring vilken sorts röst en person har och villutveckla. Jag strävar efter en fördomsfri undervisning där boxen bör sakna väggar och där röstenkan få vara precis vad den är och ingenting annat.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur rektorer och förskollärare arbetar med att främja delaktighet för barn med autismspektrumtillstånd. Frågeställningarna som besvaras behandlar hur socialt samspel främjas, hur resurser nyttjas och hur fysiska lärmiljöer anpassas. Empiri insamlades genom semistrukturerade intervjuer med tre förskolelärare och fyra rektorer. En tematisk analys gjordes av empirin och resultatet analyserades med utgångspunkt i sex delaktighetsaspekter: tillhörighet, tillgänglighet, samhandling, erkännande, autonomi och engagemang. Ett särskilt fokus sätts på sådant som kan uppfattas som stödjande respektive hindrande utifrån relationella och sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att förutsättningarna att uppleva tillhörighet i barngrupper varierar. Förskolors miljöer och arbetssätt anpassas för att förbättra tillgängligheten och möjliggöra för samhandling men tvivel uttrycks beträffande huruvida barn med grav autism upplever engagemang i förskolan. Vid några enheter uppges huvudansvaret för barn med AST överlämnas på personal med lägre kompetens, något som kan ses som ett tecken på bristande erkännande. Informanterna får stöd från specialpedagoger och habiliteringen men ekonomi uppges vara ett hinder för att anställa personal med specialpedagogisk kompetens. Avskärmande lösningar förekommer, något som bidrar till att autonomi kan upplevas som den mest problematiska delaktighetsaspekten Slutligen nämns att interventionsprogram som IBT förekommer i förskolorna, något som informanterna uttrycker motstridiga känslor inför. Några centrala slutsatser är att det föreligger behov av kartläggning, yrkesöverskridande samarbeten och en översikt av hur resurser nyttjas i förhållande till olika aspekter av barns delaktighet.

The aim with this paper is to examine the political background of the schools comission to integrate pupils with special needs in the public school. These following questions are examined: What political documents are the elementary? Which ones are juridically binding for the schools? What are the experiences for  parents of children with special needs in the school? The method used for this paper is mainly litterature-studies. The four documents which are examined are: skollagen, Läroplanen 94, FN:s barnkonvention och Salamancadeklarationen. The theoretical frame for this paper is political documents, curriculums and how schools concretize the special education. The perspective will be the pupils exposition what they are forced to do by the authorities. Focus is on the process when the pupil is judged by authorities to examine if the pupil is entitled to special education.

Sammanfattning Studien handlar om hur lärare inkluderar nyanlända elever i klassrummet. Hur lärarna anser är bästa sättet för inkludering av nyanlända elever. För att ta reda på detta intervjuades fyra lärare som har eller har haft nyanlända elever i sina klassrum. Syfte Syftet med studien är att erhålla kunskap om lärarnas inkluderingspraktik gällande nyanlända elever. Frågeställningarna i studien är 1) Hur arbetar lärarna för att inkludera de nyanlända eleverna? 2) Hur anpassar lärarnas sitt språk för att inkludera nyanlända elever? 3) Vilken relation har lärarna gentemot de nyanlända eleverna? Metod Studien har använt sig av en kvalitativ metod med intervju som redskap. Studien bygger på intervjuer från fyra lärare som arbetar på en och samma skola, fast i olika arbetslag. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan utifrån ett analysprotokoll som skapades utifrån teorin praktikarkitektur. Resultat Resultatet visar att lärare beskriver studiehandledare som viktiga att ha tillgång till när man inkluderar nyanlända elever. Andra viktiga sätt att inkludera nyanlända elever är digitala verktyg, bildstöd och translanguaging. En annan viktig sak som visar sig i resultatet är att lärarna förenklar språket och upprepar ord och meningar för de nyanlända eleverna. Resultatet visar att de nyanländas relation till lärarna anses vara viktigt. Relationen till andra elever i klassen anses också vara viktig.

No description available.

No description available.

AbstractSyftet med min kvalitativa studie var att undersöka svårigheter och möjligheter som en engelsklärare kan möta vid inkludering av nyanlända elever i ordinarie engelskundervisning inom grundskolan senare år. Två engelsklärare och en specialpedagog som ofta besöker engelska lektioner har deltagit och svarat på intervjufrågorna. Analysen är baserad på teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Jag har kommit fram till att lärarna som jag har intervjuat saknar kompetens om att undervisa nyanlända elever och ingen av de lärarna som jag har intervjuat har gått någon utbildning om att undervisa nyanlända. Studiens resultat visar även att lärarna som har deltagit i min studie har stort engagemang och försöker att anpassa undervisningen till alla elevers förutsättningar och behov dock är alla tre också överens om att det är en stor utmaning såsom klasserna är oftast mycket heterogena och man måste nå både eleverna som kan lite eller inte alls engelska samt de eleverna som behärska det engelska språket på en mycket hög nivå. Att jobba med nyanlända elever som kommer till Sverige under sina sista skolår och kan lite eller inte alls engelska är en av de största utmaningar. Vidare poängteras vikten av nyanlända elevens skolbakgrund i sitt ursprungsland samt familjens socioekonomiska situation. Samtidigt belyser lärarna om de möjligheter som finns när man har nyanlända elever i ordinarie engelskundervisning. De nyanlända elever som har använt engelska som kommunikationsspråk i sitt ursprungsland är trygga med att använda engelska på lektioner som i sin tur påverkar de andra eleverna på ett positivt sätt. Lärarna belyser även möjligheterna som finns i heterogena klassrum där elever med olika bakgrund och erfarenheter mötts.

Sammanfattning/AbstractLudvigsson, Evelina och Tillenius, Kristina (2020). Differentierad matematikundervisning =matematikundervisning för alla? Speciallärarprogrammet, Matematikutveckling, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien utvecklar kunskapen kring differentierad undervisning i matematik och hur eleveruppfattar den undervisning läraren planerat och designat. Studien lyfter fram tre komponenterför differentierad undervisning; lärares förhållningssätt, relationen mellan lärare och eleversamt didaktiska verktyg, utifrån elev och lärarperspektiv.Syfte och frågeställningarSyftet är att skapa kunskap om lärares syn på differentierad undervisning i matematik samt hurelever i matematiksvårigheter uppfattar klassrumsundervisningen. Studien vill även synliggöralärares och elevers uppfattningar om hur differentierad undervisning i matematik kan bidra tillatt elever i matematiksvårigheter ges goda möjligheter till lärande i klassrumsundervisning. Hur resonerar lärarna kring planering och design av differentieradmatematikundervisning för att skapa goda möjligheter för elever imatematiksvårigheter? Hur resonerar och beskriver elever i matematiksvårigheter sina erfarenheter ochupplevelser av klassrumsundervisning i relation till det egna behovet? På vilket sätt förhåller sig elevens bild av klassrumsundervisningen till hur lärarenplanerat och designat lektionen?TeoriFör att analysera och förstå det empiriska resultatet utgår studien från ett sociokulturelltperspektiv på lärande och kommunikation. Sociokulturella teorier och tidigare forskning kringdifferentierad undervisning visar hur lärande sker i samspel mellan människor. För att drivatänkandet och handlingen framåt använder människan medierande redskap. Dessa redskap kanutgöras av stödjande faktorer såsom relationer till andra människor och i form av materiellaredskap och stödstrukturer.4MetodStudien bygger på en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med inspirationav en fenomenologisk ansats. Två lärare från två olika skolor har intervjuats inför och efter enlektion. För att synliggöra elevens bild av undervisningen har även åtta elever intervjuats. Isamband med intervjuerna har även observationer genomförts. Dessa syftade till att utgörabakgrund inför efterintervjuerna.ResultatStudien pekar på tre villkor för att möjliggöra differentierad matematikundervisning: lärarensförhållningssätt, relationen mellan lärare och elever samt didaktiska verktyg.Lärarna belyser att deras intentioner med undervisningen är att alla elever ska kunna varamed i undervisningen och delta utifrån sina förutsättningar och behov. Lärarna ser framföralltelevgruppen som en viktig stödstruktur för elever i matematiksvårigheter.Övervägande del av eleverna upplever att gemensamma aktiviteter och grupplärandestödjer deras matematikinlärning, gör att matematiken blir roligare samt skapar en trygghet ilärandet. Materialet påvisar inte elevers medvetenhet om övriga stödstrukturer som lärarnabeskriver. Studien påvisar även en åtskillnad i hur lärare och elever beskriver vad som bedömssom viktigt i matematikundervisningen.Lärare och elever skildrar gemensamt differentiering avseende omfång och nivå vidindividuella matematikuppgifter som en viktig faktor i differentieringsarbetet.Studien ger bilden av att de intervjuade lärarna inte utgår från teoretiska eller praktiskamodeller för den differentierade undervisningen att vila på.Specialpedagogiska implikationerDen här studien vill rikta fokus mot hur en undervisning kan planeras och designas för attomfatta alla elever i klassrummet. Specialpedagogik handlar i hög utsträckning om att arbetafrämjande genom att förebygga att elever hamnar i svårigheter och om att tillgängliggöraundervisningen. Föreliggande studie utgår därmed från att en varierad och bred undervisningminskar behovet av anpassningar och särskilt stöd på individnivå. Speciallärarens uppdrag kaninnefatta organisatoriska frågor, handledning och elevstöd utifrån en differentieradundervisning i matematik.Specialläraren kan fungera som kvalificerad samtalspartner utifrån studiens tre villkor fördifferentierad matematikundervisning för att elever i matematiksvårigheter ska ges goda5möjlighet till lärande. Resultatet kan bidra till hur specialläraren tillsammans med arbetslagetkan reflektera kring stödjande strukturer i undervisningen.

Den här studien är baserad på barnlitteratur i förskolan med funktionsvariation i bild och text samt intervjuer med verksamma pedagoger om deras syn på detta. Det insamlade materialet från studien gjordes på två förskolor i södra Sverige. Vi har fokuserat på det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att det förekommer funktionsvariationer i barnlitteraturen men det finns fortfarande en stor brist gällande kunskapen kring ämnet. Resultaten från pedagogintervjuerna visade vikten av att arbeta med funktionsvariationer i förskolan med barnen och att literacy ska genomsyra hela verksamheten men att det behöver förbättras ytterligare. Någonting som blev ännu tydligare efter studiens gång, var att hur viktigt det är att som pedagog arbeta med de mänskliga rättigheter och att i samtal med barnen lyfta innebörden av en likvärdig förskola och vad det faktiskt innebär för dem själva.

No description available.