Problemformuleringen med fokus på elevers olika förutsättningar till inkludering ligger till grund för denna stuiden. Därmed har syftet med det här examensarbetet varit att studera hur grundlärare i fritidshem arbetar med tydliggörande pedagogik i sin verksamhet. Arbetet har även syftat till att undersöka hur grundlärare i fritidshem ser på tydliggörande pedagogik ur en inkluderingsaspekt, och vilka utmaningar de upplever finns i arbetet med inkludering. Det här examensarbetet är i form av en kvalitativ studie som grundar sig i intervjuer med fyra stycken grundlärare i fritidshem. Frågeställningen som studien har grundat sig i är följande: Hur beskriver grundlärare i fritidshem sitt arbete med tydliggörande pedagogik på fritidshemmet? Hur ser grundlärare i fritidshem på tydliggörande pedagogik i sin verksamhet ur en inkluderingsaspekt? Vilka utmaningar upplever grundlärare i fritidshem i arbetet med inkludering? Den teori som ligger till grund för det här arbetet är det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visade på att det övervägande arbetet inom tydliggörande pedagogik är i form av visuellt stöd. De intervjuade lärarna menar även att genom att ha ett tydliggörande pedagogiskt förhållningssätt kan elever med olika förutsättningar inkluderas. Det framgick även att utmaningarna inom inkluderingsarbetet är många, framförallt framgår bristen av en tydlig definition av inkluderingsbegreppet både i tidigare forskning samt intervjuerna.  Nyckelord: Artefakter, Fritidshem, Inkludering, Tydliggörande pedagogik.

Social inkludering är ett tvetydigt begrepp där forskare och teoretiker tenderar att definiera och mäta det på olika sätt. För att ta ett brett grepp om social inkludering har studien utgått från en allomfattande modell över begreppet av Simplican et al. (2015). Studien ämnar undersöka vilka aspekter av socialinkludering som har tydligast samband med individens livstillfredsställelse och om aspekternas samband skiljer sig åt beroende på kön. Studiens datamaterial är hämtat från European Social Survey somgenomfördes år 2012 med avgränsning av data från svenska respondenter. Materialets urval omfattas av totalt 1847 svaranden i åldrarna 15 - 96 år. För att studera sambanden mellan social inkludering och livstillfredsställelse har multipla linjära regressionsanalyser använts som analysmetod. Resultaten visar att de aspekter av social inkludering som främst påverkar individens livstillfredsställelse berör självförtroende, sociala relationer, inflytande på arbetsplats och upplevd situation kring välfärdstjänster. Även sociodemografiska faktorer visar sig ha samband med individens livstillfredsställelse, såsom ålder, utbildning, levnadsstandard och individens subjektiva hälsa. Resultaten visar också att samboende partnerskap påverkar mäns livstillfredsställelse positivt i högre grad än kvinnors.

Syftet med studien var att undersöka lärarnas uppfattning kring vilka arbetssätt som används för att inkludera elever med autismspektrumtillståndet och vilka resurser som krävs. Genom kvalitativ metod har studien via semistrukturerade intervjuer undersökt hur lärare i fritidshemmet arbetar med inkludering av elever med autism. Studien har utgått från ett riktat urval där fyra legitimerade lärare inom fritidshemmet har blivit intervjuade. Resultatet visade arbetsmetoder som är fungerande för att inkludera elever med autism i fritidshemmet. Ett exempel på en fungerande arbetsmetod med elever inom autism kan vara i form av visuella stöd. Resultatet visade också att det fanns bristande resurser för att inkludera elever med autism. Resultatet visade bristande kompetens bland fritidslärarna i inkluderingsarbetet med autism elever.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar svenska matematiklärare i årskurs 4-6 står inför, när de arbetar med elever med i matematiksvårigheter. Denna studie syftar också till att skapa en ökad förståelse ur matematiklärarens perspektiv. Studien utgår från Lundgrens ramfaktorteori. I denna studie tillämpades kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 6 olika lärare, lärarna är matematiklärare och undervisar i årskurs 4-6. För att analysera svaren från intervjuerna har en tematisk analys tillämpats. I studien var brist på tid att hjälpa elever den orsak som tydligast framhölls av inofrmanterna som en orsak till att matematiksvårigheterna uppstårStudien visade att huvudorsaken till att matematiksvårigheter uppstår, handlar om att lärare inte hinner hjälpa alla elever. Detta är något som grundar sig i att verksamhetens ekonomiska resurser inte räcker till. I analysen av empirin framkom det även att en majoritet av lärarna i studien, inte har de rätta förutsättningarna för att arbeta med elever i med matematiksvårigheter. Men ett sätt att arbeta med dessa elever, trots att de rätta förutsättningarna inte finns är arbete med inkluderande undervisning.

Syftet med studien är undersöka hur förskollärare beskriver att de skapar förutsättningar för att flerspråkiga barn ska inkluderas i förskolans samlingar. Förskollärare i förskolans utbildning möter dagligen barn och vårdnadshavare med skiftande kulturell bakgrund vilket medför höga krav på förskollärarnas interkulturella pedagogiska kompetens. Studien innehåller två frågeställningar: Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att inkludera flerspråkiga barn i samlingar? Hur resonerar förskollärare kring sitt ansvar för barns inkludering i förskolans samlingar, relaterat till läroplanens riktlinjer? I studien ingår sex verksamma förskollärare från sex olika förskolor i två olika kommuner. En kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har använts. I resultatet framgår det att förskollärarna beskriver att de har ett stort ansvar att se till att alla barn känner sig delaktiga och inkluderade i förskolans dagliga samlingar oavsett vilket modersmål barnen har. Förskollärarna anpassar undervisningen i samlingarna genom att använda hjälpverktyg exempelvis bilder och appar och nivåanpassar innehållet efter barnens förutsättningar och behov. Förskollärarna beskriver vidare att flerspråkigheten är en tillgång.

Detta är en studie med kvalitativ ansats och hermeneutisk vetenskapstradition med semistrukturerade intervjuer som metod. Syftet med studien är att belysa jämställdhetsarbetet inom några svenska skolor, hur det praktiseras respektive hur lärare upplever jämställdhetsarbetet. Huvudresultaten indikerar att det förekommer ett medvetet pedagogiskt arbete beträffande jämställdhet. Detta sker i form av ett ämnesövergripande jämställdhetsarbete såsom; aktiva insatser inom undervisning av grundämnen i val av material, litteratur eller föreställningar som erbjuds eleverna, individanpassat pedagogiskt arbete eller genom att aktivt blanda flickor och pojkar så att de undervisas och utvecklas tillsammans. Vidare huvudresultat framgår i form av ett inkonsekvent pedagogiskt arbete, där lärare istället separerar flickor och pojkar åt, bemöter elever olika i form av stereotypisering och hanterar konflikter olika. Beträffande lärares upplevelser kring jämställdhetsarbetet i skolan framgår att lärare anser ett medvetet språkbruk, ett individanpassat arbete respektive elevernas föräldrar som förutsättningar för jämställdhetsarbetet samtidigt som läroplanen och de styrdokumenten som reglerar skolverksamheten beskrivs som svåra att tyda och arbeta utifrån beträffande jämställdhet. Fortsättningsvis har två nya fynd inom detta forskningsområde identifierats. Det ena berör skillnader i resultatet beträffande lärares bemötande av elever i jämförelse med Skolinspektionens kvalitetsgranskning utförd 2017. Det andra fyndet belyser skillnader inom denna studies resultat i förhållande till den internationella forskningen. Resultaten inom föreliggande studie påvisar att pojkar dominerar lärares diskussioner om jämställdhet och konflikthantering samtidigt som flickor dominerar lärares diskussioner om jämställdhet och konflikthantering inom de internationella resultaten. En slutsats är att det krävs en kontinuitet och tydlighet i form av ett mer konsekvent och systematiskt pedagogiskt arbete med jämställdhet inom skolan.

Som musiklärarstudent mötte jag olika elever med utländsk bakgrund som hade olika svårigheter i musikämnet. Detta fick mig att vilja undersöka hur musiklärare anpassar undervisningen för dessa elever, när jag sökte efter information online fann jag mycket lite, och ansåg att det därför var extra intressant att undersöka just detta. Syftet med uppsatsen är förutom att undersöka hur musiklärare anpassar undervisningen, även vilka metoder de använder och vilken roll resurser, elevgrupper och läroplanen har i anpassning för eleverna. I bakgrunds- och teoretisk bakgrunds-kapitlen presenteras litteratur i form av olika inlärningsperspektiv och forskning om inkludering. Studien bygger på två semistrukturerade intervjuer med lärare från olika skolor. I resultatet framkommer att samarbete med andra lärare, musikämnets resurser samt elevernas egna musiksmak är viktiga i arbetet med inkludering. De metoder lärarna använde påverkades av elevgruppens storlek, hur många rum de hade tillgång till samt hur mycket tid de hade till sitt förfogande. I övrigt framkom också att lärarna såg kunskapskraven i musikämnet som delvis eurocentriska och att det var stort fokus på kunskapskraven samt administrativt arbete i lärarrollen.

Studien är en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka grundskollärares upplevelser av att arbeta med kooperativt lärande som arbetssätt. Till studien har elva verksamma grundskollärare som undervisar i årskurs 1–5 medverkat. Syftet med studien är att ta reda på lärarnas användning, kunskaper och erfarenheter om kooperativt lärande mot ämnet svenska. Insamlingen av underlag till studien har skett genom intervjuer. Det teoretiska ramverk för studien är den sociokulturella teorin där transkriberingarna har behandlats utifrån en tematisk analys.  Resultatet visar att lärarna använder arbetssättet i varierande grad. Om en skola satsar på kooperativt lärande har det en betydelse för hur stora kunskaper informanterna besitter. Lärarna upplever vissa utmaningar att använda kooperativt lärande i ämnet svenska. Generellt upplever informanterna att kooperativt lärande är ett gynnsamt arbetssätt. Informanterna var eniga om att arbetssättet skapar en delaktighet hos eleverna som blir aktiva oavsett kunskapsnivå.

Detta är en kvalitativ studie kring hur förskollärare ser på barns sociala relationer och behov av kamrater, samt hur de arbetar med de sociala relationerna och barnens kamratskap. Hundeides tolkning av det sociokulturella perspektivet är studiens teoretiska utgångspunkt. Teorin betonar därför hur förskollärarnas perspektiv på barnen och deras utveckling formar dessa ramar och därmed även deras sätt att arbeta. Två vanliga perspektiv på barns utveckling som Hundeide betonar är det utvecklingspsykologiska och det sociokulturella. I resultatet kunde vi se att flertalet av förskollärarna arbetar mer utifrån det utvecklingspsykologiska perspektivet, men vi ser även en strävan hos förskollärarna att arbeta utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi belyser olika konsekvenser av de olika perspektiven, och försöker avslutningsvis förstå hur det kommer sig att det utvecklingspsykologiska perspektivet blir mer dominant på bekostnad av det sociokulturella. Med utgångspunkt i Hundeides teori tolkar vi det som att det kan bero på allt för begränsande förutsättningar för förskollärarnas arbete för att kunna arbeta sociokulturellt fullt ut.