Syftet med undersökningen har varit att belysa specialpedagogernas utrymme att utöva sin profession och forma sin yrkesidentitet. Tidigare undersökningar har visat att yrkesgruppen har svårt att hävda sitt uppdrag och möjligheter att utöva yrket enligt de intentioner som finns i examensordningen. Det får i sin tur konsekvenser för hur framgångsrika specialpedagogerna blir i sin yrkesutövning. Eftersom tidigare studier visar att rektor är viktig för yrkets möjligheter att utöva sina befogenheter men också att rektorerna är en grupp ser yrket som otydligt har arbetsgivarna syn på uppdraget varit i fokus. Det har skett genom att använda platsannonser som data och med diskursanalys som metod analyserat hur platsannonserna beskriver uppdraget. För att identifiera hur texter bygger på andra texter och skapa en verklighet har platsannonserna jämförts med varandra i ett historiskt perspektiv relaterade till examensordningarna. Som ett raster i undersökningen har begreppet inkludering använts. Resultatet visar att platsannonsernas texter till delvis bygger på varandra och att arbetsgivarna, med en fördröjning i tid, i stor utsträckning följer examensordningarna. Det innebär att specialpedagogerna i stor utsträckning får utrymme att utöva sin professionalitet och forma en yrkesidentitet. Orsakerna till specialpedagogernas upplevda svårigheter att utöva sin profession bör undersökas i andra sammanhang.

No description available.

Sammanfattning/Abstract Brink, Linda och Nilsson Anna (2022). Lärmiljöernas betydelse för inkludering. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Det finns en brist på en gemensam definition av begreppet inkludering vilket leder till att det också ser väldigt olika ut hur man arbetar med inkludering (Kendall, 2019). Studien avser att lyfta olika professioners uppfattning om inkluderande lärmiljöer och förväntas bidra med att få syn på hur teorier kan omsättas i praktik.    Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att få kunskap om hur lärarpersonal arbetar med att främja en skola för alla utifrån ett inkluderingsperspektiv. Tre frågeställningar har skapats för att besvara syftet:   1.      Vilka uppfattningar har lärarpersonal och rektor om inkludering? 2.      Hur skapar lärarpersonal inkluderande lärmiljöer? 3.      Vilka framgångsfaktorer och hämmande faktorer blir synliga i arbetet med inkludering?   Teori Vår studie utgår från systemteori och ett systemteoretiskt perspektiv eftersom vi anser att det är en teori som bidrar till att se hur olika delar i en skola kan påverka varandra och då få syn på helheten i arbetet med inkludering. Vi har även valt det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet för att få syn på hur lärarpersonal tolkar begreppet inkludering.   Metod För att kunna beskriva och analysera lärarpersonal och rektorns syn på inkludering och inkluderade lärmiljöer har vi valt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Utifrån studiens syfte har kvalitativ ansats valts för att lyfta fram de intervjuades erfarenheter och upplevelser för att tolka resultatet. Detta för att synliggöra mönster och variationer i informanternas upplevelser av inkludering. Fenomenologiska inslag har valts för att fånga essensen i informanternas upplevelser. I analysprocessen urskildes olika beskrivande teman och begrepp för att besvara studiens syfte och frågeställningar.   Resultat Resultatet visar på att en gemensam syn på inkludering är delaktighet och ett gemensamt lärande. Det framkommer att det finns förutsättningarna för att uppnå ett gemensamt lärande men att det ses som en svårighet i praktiken. Det är rektorns syn på inkludering som ger de förutsättningar som krävs för en lyckad inkludering. Resultatet visar att det är genom samsyn som lärarpersonalen skapar tillgängliga lärmiljöer som gynnar elevens lärande och bidrar till en gemenskap.    Specialpedagogiska implikationer I studien blir det tydligt att specialpedagogens handledande roll är av stor betydelse för arbetet med inkludering. Genom observationer i klassrummet bidrar specialpedagogen till att tillsammans med läraren hitta rätt anpassningar för eleven. Det blir också tydligt att specialpedagogen har många olika funktioner och är en länk mellan organisation och arbetet i verksamheten.

Abstract Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar för att inkludera barn med språkstörning i leken. För att få svar på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade fem personer, tre förskollärare och två specialpedagoger som har erfarenhet av att arbeta inkluderande i förskolan, vissa mer än andra. Vi har utgått från sociokulturell teori i hela vår studie och använt oss av tidigare forskning från vetenskapliga artiklar. I våra intervjuer kom vi fram till att beroende på vilken utbildning man hade, samt år erfarenhet i förskolan fanns det olika strategier för att arbeta inkluderande för barn med språkstörning i förskolan. Vi fick reda på att det finns en stor vilja men som begränsas av brist på resurser och tid. Somliga ansåg att inkludera barn med språkstörning i leken kan vara svårt och att dessa barn ofta leker andra lekar än barn utan språkstörning. Huvudfokuset i den valda teorin och i våra intervjuer var att det är av stor vikt att pedagogen är närvarande i leken och finnas som en hjälpande hand.

ABSTRACT Background There are both psychosocial and physical aspects that strengthen thefeeling of exclusion for students with food hypersensitivity, which in turn can affectlearning negatively. Students have the right to receive the support they need in school todevelop knowledge, regardless of needs and conditions. Objective The aim of the study was to examine how students with food hypersensitivityexperienced inclusion in home and consumer studies. Method Qualitative interviews were conducted with five students who had currentexperience of teaching in Home and Consumer Studies and were in need of special dietsdue to food hypersensitivity in some form. The interviews were analyzed using contentanalysis. The frame factor theory and the accessibility model were used as a startingpoint for the analysis. Results The first feeling described by all students was positive, later difficulties alsoemerged. They felt to some extent included in the subject but wanted more commitmentfrom the teachers and that alternative foods always should be available. Conclusion The students had at occasions been excluded from the teaching due to theirfood hypersensitivity. It could be due to the lack of alternatives, resistance to adaptionfrom classmates or due to fram factors such as the design of the classroom. The studentsexperienced a lack of knowledge about food hypersensitivity among teachers and otherstudents, which they assumed was the reason for the condescending comments andresistance to adaption that could occur. The perceived exclusion risks in the long runhaving consequenses on the students’ learning, but through increased knowledge amongthe teachers the experience of exclusion among students with food hypersensitivitycould be reduced. All students have the right to education and since the subject isappreciated by most students, there are good conditions for increasing accessibility andparticipation for all students through simple measures.

Syftet med denna studie är att belysa det inkluderingsarbete förskollärare och fritidspedagoger gör i fritidshem respektive förskola utifrån pedagogiskt ledarskap i relation till möjligheter och förutsättningar försedda av verksamheten. Studien är formad efter kvalitativ metod med hermeneutisk ansats, eftersom studien handlat om att förstå, tolka och uppfatta den information som uppkommit i samband med intervjuerna. Semistrukturerade intervjuer valdes som datainsamlingsmetod, dessa analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tillvägagångssättet har underlättat processen och bidragit till att resultatdelens viktigaste delar följt en röd tråd i förhållande till syfte och frågeställningar. I studien framkommer det att förskollärare och fritidspedagoger arbetar med inkludering på olika sätt, de anpassar miljöer och aktiviteter så att alla barn kan delta oavsett vilka förutsättningar eller bakgrund dem har. Aktiviteter anpassas efter gruppnivå snarare än individnivå. Ytterligare resultat som framkommit i studien visar hur viktig den pedagogiska relationen är i både fritidshem och förskola. Med hjälp av den pedagogiska relationen skapas bland annat trygghet, förtroende och förståelse mellan pedagoger och barn. Vidare visar studiens resultat att det pedagogiska ledarskapet är betydelsefullt för att barn och elever ska förstå vad som förväntas av dem i relation till lärande- och kunskapsmål.

Syftet med studien var att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar om inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Frågeställningar som styrde studien var hur förskollärarna definierar begreppet inkludering samt vilka möjligheter och hinder de ser med inkludering av barn i behov av särskilt stöd. För att uppnå syftet med studien användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju verksamma förskollärare. Studiens teoretiska ansats utgick från Nilholm och Göranssons tre definitioner av inkludering: den gemenskapsorienterade definitionen, den individorienterade definitionen samt den placeringsorienterade definitionen. Den teoretiska ansatsen användes för att analysera förskollärarnas olika uppfattningar om inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Resultatet i studien visar att förskollärarna uppfattar inkluderingsbegreppet som mer än en placeringsdefinition då de använder sig av begrepp som delaktighet, tillhörighet och individens förutsättningar. Resultatet visar att förskollärarna anser att inkludering av barn i behov av särskilt stöd ger alla barn möjlighet till att lära av varandra samt att acceptera olikheter. De hinder som framkommer i studiens resultat är saknad av personal och kompetens. Studien bidrar med en förståelse för att förskollärarnas vision om den gemenskapsorienterade definitionen av inkludering försvåras på grund av de hinder som de möter. När hinder uppstår ger förskollärarna uttryck för att det blir en placeringsorienterad inkludering då de inte kan säkerställa alla barns aktiva deltagande i förskolan.

Ambitionen med denna kunskapsöversikt är att djupare undersöka huruvidainkluderingen kan påverka eleverna samt undervisningen. I denna skrivelse valde vidärför att undersöka resultaten i forskning på nationell och internationell nivå. Tvåfrågeställningar kunde formuleras där huvudsyftet var att synliggöra hur inkluderingpåverkar individen och undervisningen samt hur den generella inkluderingen kan varaen bidragande faktor till exkludering av vissa elever. Resultatet visar att inkludering kan ha en positiv effekt om vissa förutsättningarskapas. Att nå ett inkluderande klassrum är komplext och kräver ett flertal komponentersom samspelar med varandra. I arbetet lyfts kollegial samsyn, specialpedagogik,kooperativt arbete och representationsformer fram som exempel på detta. Dessa kansättas i relation till lärarens ämneskunnighet, relationskompetens, syn påundervisningsgruppen samt hur läraren och skolan definierar begreppet och på vilketsätt en elev inkluderas. Detta kan skilja sig åt om vi tolkar begreppet utifrån en socialsamhörighet eller ett deltagande på kunskapsnivå.

Den här studien handlar om introduktionselevers tankar kring inkludering och arbetssätt i ämnet matematik. Många elever på grundskolan tycker att matematik är ett svårt ämne. Några av dem når inte ett godkänt betyg i slutet av år 9 och väljer att gå ett introduktionsprogram på gymnasiet. En stor andel av de elever som jag har mött på introduktionsprogram genom åren är i matematiksvårigheter. Dessa elever har ofta dåligt självförtroende, upplevt en frustration över att inte förstå, har många negativa erfarenheter och liten motivation till att arbeta med ämnet. Många har matematikängslan framför allt vid provtillfällen men också i olika klassrumssituationer. För att få en djupare förståelse för elevers tankar om ämnet matematik har jag i denna studie sökt svar på vilken upplevelse av inkludering elever har av matematik samt vilka arbetssätt och metoder elever tror kan leda till högre måluppfyllelse. Det gjorde jag genom att genomföra sex semistrukturerade intervjuer på två gymnasieskolor i en medelstor kommun. Resultatet visar att det till viss del finns en inkludering för alla elever utom en men att den skiljer sig åt mellan eleverna när det gällde dynamisk-, innehålls- och deltagande inkludering. De arbetssätt och metoder som dessa elever anser kan leda till större måluppfyllelse i matematik varierar utifrån varje enskild elevs behov. Några gemensamma framgångsfaktorer som nämns är tydliga och anpassade genomgångar och att få arbeta i mindre grupp med klasskamrater som befinner sig på samma kunskapsnivå. Även lärarens förmåga att kommunicera och skapa goda relationer anser dessa elever vara viktiga faktorer för att lyckas. Genom att få tillgång till elevers tankar om ämnet matematik kan lärare skapa en mer gynnsam undervisningssituation och ett mer individuellt anpassat innehåll. Något som jag tror kan skapa en större motivation hos eleven för ämnet och därigenom en större måluppfyllelse.

Studiens syfte var att synliggöra hur lärare arbetar för att inkludera eleverna i fritidshemmet. Det gjordes utifrån följande två frågeställningar: Hur uppfattar lärare i fritidshemmet det relationsskapande arbetet med eleverna? Hur arbetar lärare i fritidshemmet med specialpedagogiska anpassningar för att bidra till inkludering? En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes för att få svar på frågeställningarna. Sju utbildade lärare i fritidshem kontaktades och godkände att delta i studien.  Studien utgick från den relationella teorin för att synliggöra lärarnas relationsskapande arbete och specialpedagogiska anpassningar för att inkludera eleverna i fritidshemmet. Perspektivet kan öka förståelsen för elevernas behov och hur lärarna kan arbeta för att eleverna ska inkluderas. Resultatet visade att lärarna i studien anser det relationsskapande arbetet med eleverna som en viktig grund och en förutsättning för arbetet och undervisningen. De menade att eleverna behöver känna sig trygga och erbjudas den anpassning de är i behov av för att kunna tillgodose sig undervisningen i fritidshemmet. Lärarna i studien påvisade förståelse för elevernas olikheter och strävan efter att inkludera eleverna men lyfter att de saknar vissa förutsättningar för att känna sig tillräckliga för alla elever. Lärarna ansåg att förändringar behövs för att de ska kunna arbeta utifrån sitt uppdrag där det ingår att skapa relationer och erbjuda eleverna ett fritidshem som inkluderar alla och bidrar till lärande och utveckling.