Denna studie har som syfte att undersöka hur en grupp pedagoger uppfattar och praktiserar individualisering samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i verksamheten. Jag har genom fokusgruppintervju tagit del av pedagogernas tankar och diskussioner och har under samtalens gång kunnat se en utveckling hos pedagogerna. Från att se individualisering som en individinriktad handling ser de hur individualisering kan praktiseras utifrån gruppen. Pedagogerna känner att de inte alltid kan leva upp till sina goda ambitioner av olika anledningar, främst pga tidsbrist. Genom att utgå från pedagogernas egna tankar och vad jag hört i samtalen finner jag ett antal utvecklingsmöjligheter på individ, grupp och organisationsnivå.

Syftet med denna studie var att undersöka hur utanförskap och inkludering skildras i bilderböcker, representerade i Kulturrådets barnlitteraturlista från 2018, och vilka didaktiska möjligheter innehållet kunde bidra med. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes i två delstudier för att undersöka hur böckernas handling och böckernas karaktärer skildras kopplat till utanförskap. Studiens teoretiska ansatser var barndomssociologi och kognitiv narratologi. Dessa möjliggjorde tillsammans en djup förståelse för hur utanförskap skildras i barnlitteraturen, kopplat till barns socialisering och förståelse genom litteraturen. Sju bilderböcker valdes ut för att analyseras, dessa var: Arnes stora läskiga tänder, Bosse & Bella och trumpna Donald, De fula fem, Dom som bestämmer, Fastrarna, Klappa snällt och Vilda grannar. Resultatet visade flera mönster, utanförskapets skildringar kunde kopplas samman med begreppet kamratkultur och att det alltid fanns en orsak till utanförskap. Ett tema som syntes i flera av böckerna var makt och status. I majoriteten av böckerna upplöstes utanförskapet, och dessa upplösningar kunde kopplas till handlande med eller utan agens. Resultatet av hur karaktärerna gestaltades visade karaktärerna som aktiva i att utföra handlingar som påverkade utanförskapet. Dessutom visade resultatet att karaktärernas egenskaper skildrades på ett förenklat och ytligt sätt, och att inkludering i gemenskapen var något som värderades högt. Vidare synliggjorde denna studie tre didaktiska möjligheter för användning av böckerna: 1) stötta utsatta individer att hantera och ta sig ur sitt utanförskap, 2) skapa kunskaper och förståelser om hur det känns att vara utanför 3) visa på att utanförskap är invecklat och inte alltid har en självklar lösning. Studien bidrar med kunskap om hur bilderboken kan användas i förskolan för att motverka och bearbeta utanförskap.

Denna studie fokuseras på att undersöka elevers upplevelser av anpassningar iundervisningen kopplat till att kunna nå kunskapsmålen. Syftet är att undersöka hur eleverhar upplevt anpassningar i sin undervisning och hur det har påverkat dem och derassjälvuppfattning. Frågeställningen jag har haft är hur hanterar eleverna sina behov av stöd försitt lärande? Hur upplever eleverna att skolan bemöter elevernas behov av stöd? Hur sereleverna på sig själva i relation till att vara i behov av stöd?Det är sex elever från olika årskurser men från samma skola som har deltagit i studien.Studien genomfördes på en gymnasieskola i Stockholm.Jag har valt att gör intervjuer med dessa elever som alla är i behov av anpassningar. Elevernaberättar om olika upplevelser kring anpassningar, både negativa och positiva. De flesta eleverhar känt sig annorlunda och utpekade på grund av utformningen av det specialpedagogiskstödet. I studien visades också vilken stor roll läraren har i utformningen och arbetet medanpassningar och elevers delaktighet.

Vi kommer i denna studie undersöka vikten av inkludering, undervisning, planering och flerspråkighet. Dessa begrepp anser vi spela en central roll i att skapa en givande och inkluderande lärmiljö för alla barn. En närgående förklaring på begreppen inkludering och flerspråkighet kommer att ske längre fram i denna studie, detta eftersom begreppen inkludering och flerspråkighet är centrala begrepp i vår studie och som kommer att stå i mycket fokus för vårt arbete. Detta arbete har som avsikt att ta reda på hur förskolepedagoger planerar för att inkludera flerspråkiga barn inom förskolans verksamhet. Arbetet har även som avsikt att beskriva hur förskolepedagoger arbetar i praktiken för att inkludera flerspråkiga barn. Vi kommer i denna studie lyfta upp problem och svårigheter som kan finnas i inkluderandet av flerspråkiga barn, samt lyfta upp innebörden av förskolepedagogers planeringstid, vilka konsekvenser som förekommer när planeringen inte går att ha. Vår studie baseras utifrån fem stycken semistrukturerade intervjuer som ligger till grund för de svar som senare kommer att presenteras. Vi har valt att fokusera på tre stycken frågeställningar. För att dessa tre ska kunna gå att besvaras kommer vi att både använda oss av relevant forskning, men även av två stycken teoretiska perspektiv i form av det systematiska kvalitetsarbetet och den sociokulturella teorin. Slutsatsen och resultaten kan sammanfattas genom att konstatera att planeringen som genomförs är en avgörande faktor för att inkludera alla barn i förskolans undervisning. Resultatet visar även på en brist gällande planeringstid, vilket påverkar förskolepedagogernas sätt att faktiskt planera för att inkludera alla barn i undervisningen. Dessutom finner vi en markant skillnad i hur yngre barn och äldre barns avdelningar arbetar med inkludering av flerspråkiga barn.

En läromedelsanalys har utförts av två läseböcker, Nyckeln till skatten (2013) och Den gåtfulla tavlan (2021) med fokus på hur inkluderande dessa är gällande fyra diskrimineringsgrunder, kön och genus, sexuella läggningar, etnicitet och funktionsnedsättning. I analysen undersöks även om det har skett någon utveckling inom dessa ämnen i relation till böckernas utgivningsår. Resultatet visade att böckerna är förvånansvärt lika med små procentuella skillnader rörande de fyra diskrimineringsgrunderna. Funktionsnedsättningar, sexuella läggningar och etnicitet var i minoritet och i vissa fall icke existerande i förhållande till alla presenterade karaktärer. Gällande kön och genus var kvinnorna i fokus men stereotypa män och kvinnor var av majoritet. Åldersspannet på åtta år mellan Den gåtfulla tavlan (2021) och Nyckeln till skatten (2013) angav ingen markant skillnad gällande inkludering av de fyra diskrimineringsgrunderna.

Inkludering är inget nytt fenomen för den svenska förskolan, barn i förskolan ska få sina rättigheter tillgodosedda och det är personalens ansvar att tillgodose dem. Syftet med studien är att genom en litteraturöversikt undersöka och presentera olika arbetssätt för inkludering av barn i förskolans verksamhet. Litteraturöversikten indikerade att en inkluderande utbildning förutsätter en kombination av faktorer i miljön, hos läraren, kring samarbetet och olika stödinsatser. Vikten av sociala interaktioner betonas men samtidigt verkar det finnas utmaningar inom området. En annan utmaning verkar vara att lyckas med att skapa förutsättningar för och erbjuda allt det som kan gynna alla barn men samtidigt lyckas se och möta det individuella barnet. Mycket av dagens forskning visar på en strävan mot inkludering och att det finns många fördelar, samtidigt kunde resultatet från litteraturöversikten visa att en inkluderande undervisning kan vara svår att implementera i praktiken. Synsättet på vad inkludering är och bör vara kanske är den startpunkt som kan vägleda både forskning och praktik framöver.

Vårt samhälle och våra värderingar är starkt påverkade av vår historia. För att elever ska få en djupare förståelse av samhället behöver de få en överblick över hur det har utvecklats genom tiderna, vilket innebär att de måste få ett historiemedvetande. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare skapar en inkluderande och engagerande historieundervisning. Erfarenheter från fem legitimerade lärare i historia har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och därefter analyserat via meningskoncentration. Resultatet visar på att ett varierande arbetssätt, med olika metoder där bildstöd och diskussioner är viktiga för förståelsen hos eleverna. De svårigheter som framkommer handlar om tidsbrist, kompetensbrist och utmaningar i hur lärarna kan hjälpa alla elever till en historiemedvetenhet. Behov av kompetensutveckling, statlig styrning och tidsanvändning diskuteras. Förslag på vidare forskning är elevernas perspektiv på en engagerande historieundervisning samt hur lärare ska utforma sin undervisning i historia med fokus på elever med annat modersmål.

Flertal skolor bedriver en matematikundervisning som präglas av enspåkighetsnormen, som innebär att undervisningsspråket samt det matematiska innehållet är på svenska. På grund av skolans bristande resurser finns det inte tillräckligt med utrymme för att inkludera och anpassa matematikundervisningen till andraspråkselever. Skolinspektionen (2012) visar att andraspråkselever presterar sämre i matematik i jämförelse med de inhemska eleverna. Det grundar sig i att de inte får samma förutsättningar. Därför undersöker arbetet vilka metoder som kan användas i matematikundervisningen för att ge stöd till flerspråkiga elever. Undersökningen använder sig av följande problemställning: Hur kan undervisningen anpassas för att göra matematiken mer tillgänglig för flerspråkiga elever? För att besvara frågeställningen har data samlats från databaserna Education Research Complete, ERC, ERIC och SwePub. Resultatet bygger på flera olika metoder som ger stöd till andraspråkselever. Några metoder som lyfts upp är användning av modersmål som resurs, kodväxling, lek, Cognitively Focused Interventions, visuellt material samt att inneha ett adekvat ledarskap. Slutsatsen som dras är att alla de här metoderna tillsammans är sätt att anpassa undervisningen för att göra matematiken mer tillgänglig för flerspråkiga elever.

Studiens syfte är att undersöka hur barnen exkluderar varandra i den fria leken, samt hur förskolepedagogerna bemöter barnet som exkluderas i leken för att kunna skapa en inkluderande verksamhet. Mer specifikt avser studien att granska varför det förekommer att barn inte självmant kommer in i den fria leken. Förskolan anses vara en plats där alla barn har rätt till delaktighet men att man även ska få möjlighet att närvara i en gemensam lek. Vi anser därför att det är viktigt att undersöka hur förskolepedagoger arbetar med inkludering i den fria leken. En kvalitativ forskningsmetod har använts för att samla in studiens empiriska material. Studien utgår från fyra observationer som genomförts i fyra olika verksamheter. Studien har utgått från ett omsorgsetiskt perspektiv och aktuell forskning kring barns kamratkulturer och pedagogens agerande i leken. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Corsaros tillträdestragier, protection of interactive space samt Noddings omsorgsetiska perspektiv. Studiens resultat visar att barn intar en skyddande ställning till sin pågående lek och gärna skyddar den från att andra barn ska tillträda leken. Det framkommer även i resultaten att förskolepedagogerna uppmärksammar exkluderingen som sker och bemöter barnet som exkluderas från leken.

Syftet med vårt arbete är att öka förståelse och kunskap om förskollärares uppfattningar om språkutveckling hos tvåspråkiga barn på förskolan samt vilka utmaningar och möjligheter som förskollärarna möter i sin undervisning bland tvåspråkiga barn. Bakgrunden ger en översikt om tvåspråkighet, språkutveckling och kommunikation i förskolan utifrån kurslitteratur. Tidigare forskning beskriver också kodväxling. Metoden omfattande semistruktuerade intervjuer med följdfrågor för att samla in kvalitativa data och synliggöra möjligheter och utmaningar som förskollärarana möter inom tvåspråkighet på förskolan. I resultatet framkom tydliga mönster som belyste forskningsfrågan. Resultatet visade att förskollärarna bemöter utmaningar i sitt arbete på ett professionellt och språkligt öppensinnat sätt. Vidare visade resultatet att kodväxling är en stor möjlighet på förskolan eftersom barnens språkutveckling inte begränsas utan berikas. Vår studie är kopplad till Bernsteins teori som beskriver vikten av språk och kommunikation i undervisningen. Studien visade att förskollärarana utifrån Bernsteins teori utgör en viktig del i att stödja barns språkutveckling hos tvåspråkiga barn på förskolan. Slutsatsen visar att mångkurturell språkmiljö bland tvåspråkiga barn på förskolan är en del av förskolans vardag. Det behövs därför nyfikna, öppna och kompetenta förskollärare som är villiga att förändra och förnya verksamheten så att den är anpassad för alla.