Sammanfattning   Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningen har under de sista decennierna förändrats från yrkesmässig till en numer akademisk inriktning. Under studierna utför studenterna verksamhetsförlagd utbildning där teori skall integreras i klinisk verksamhet. För att stödja studenternas utveckling till professionen behöver handledarna en modell som stöd för att handleda studenterna i deras individuella utveckling. Denna studie är en del av ett större forskningsprojekt, där målet var att utvärdera om en modell såsom studentsal, med problembaserat lärande (PBL) och peer learning, kan vara en pedagogisk struktur som gynnar både sjuksköterskestudenter, handledare samt hälso- och sjukvårdens verksamhet där den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva lärandeprocessen under VFU tiden såsom den erfars av sjuksköterskestudenter på olika VFU placeringar. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsdesign och bygger på reflektioner sjuksköterskestudenterna fört i loggböcker under VFU tiden. Materialet har bearbetats genom kvalitativ innehållsanalys enligt Bruce Berg. Resultat: Resultatet visar på att sjuksköterskestudenter inte bara utvecklas yrkesmässigt under sin VFU utan genomgår också en lärandeprocess i egen självmedvetenhet och personliga mognad. Genom att skapa en avgränsad lärandemiljö, såsom studentsal, där pedagogiken grundas på PBL och peer learning kan studenternas lärandeprocess inför professionen gynnas. Diskussion: Att under sin VFU tid få öva ansvarstagande och problemlösning kan göra sjuksköterskestudenterna mer förberedda för sin yrkesprofession. Genom att stödja reflektionen under praktiktiden ökar möjligheten till fortsatt utveckling av detta efter examination.

Bakgrund: Att tidigt identifiera och försöka hjälpa barn med övervikt är betydelsefullt för att minska risken för fysisk och psykisk ohälsa under uppväxten och längre fram i livet. I skolan uppmärksammas övervikt ofta vid hälsokontroller som görs av skolsköterskan. Forskning visar att skolsköterskor upplever att övervikt är ett svårt ämne att arbeta med.   Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt i grundskolan. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med tolv skolsköterskor utgjorde datainsamlingen. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Studiens resultat presenterades i två huvudkategorier; Det känsliga samtalet och Omgivningens betydelse. Skolsköterskornas erfarenheter visade att en stor del av arbetet var att samtala med elever och föräldrar och att det var ett svårt och känsligt ämne. Att ha fingertoppskänsla, ta hänsyn till elevens inställning och motivation samt använda verktyg som motiverande samtal och hälsosamtal var viktigt för ett bra samtal. Omgivningen påverkade arbetet, föräldrars medverkan och engagemang hade en betydande roll.  Slutsats: Resultatet visar att skolsköterskor behöver arbeta med försiktighet och fingertoppskänsla i samtal med elever och föräldrar för att kunna skapa relationer som leder till samarbete och motivation till förändring. / Background: Identifying overweight children early is important to reduce the risk of physical and psychological problems. Overweight is often noticed during health checks implemented by the school nurse. The school nurse experiences that overweight is a difficult topic to work with. Purpose: To describe school nurses´ experiences of working with overweight in primary school. Method: The study was conducted using a qualitative method with an inductive approach. Semi-structured interviews with twelve school nurses constituted the data collection. The data was analyzed by using qualitative content analysis (Graneheim & Lundman, 2004). Results: The sensitive conversation and The importance of the environment were the main categories in the result. A part of the work was to have dialogue with students and parents. It was a difficult and sensitive subject. The subject had to be addressed with sensitivity and taking into account the student's attitude and motivation. The school nurses were using motivational interviewing to talk with the student. The environment influenced the work and the parents' commitment was important. Conclusion: The results show that school nurses need to have sensitivity and be cautious with students and parents to be able to create a good relationship that leads to cooperation and motivation for change.

Sammanfattning   Målet med min studie är att undersöka och analysera fyra olika läromedel avsedda för högstadieskolan utifrån termen orientalism. Hur gestaltas Muhammed och koranen i de utvalda läroböckerna utifrån Edward W Saids teori och terminologi orientalismen. Den avgränsade perioden för detta arbete börjar med en lärobok från året 1994 och avslutas med en lärobok publicerad år 2014. De två andra läroböckerna som används i denna studie är publicerade 1999 och 2003. Debatten om islam som religion är i den moderna kontexten vanligt förekommande både i massmedia och i en politisk debatt. Skolans läromedel är många gånger den första källan eleven möter i arbetet med andra religioner där av granskas och analyseras läromedel och deras framställning av Muhammed och koranen utifrån Saids teorier om Orienten. Den konklusion jag når fram till utifrån denna undersökning är att det finns en viss skillnad mellan de fyra olika utvalda läromedlen och att det sker en förändring över tid mellan böckerna. Samt att den först publicerade läroboken som undersökts har ett annat språk och andra tolkningar om Muhammed och koranen jämfört med de tre andra läroböckerna som försöker gestalta Muhammed och koranen på ett mer nyanserat sätt.

I och med att invandringen i Sverige har ökat så har behovet av tolkade samtal blivit större. Kommunikationen är grunden för en säker och fungerande vård. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av tolksamtal inom primärvården. Resultatet i studien baseras på ostrukturerade intervjuer med nio distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att planera inför samtalet, att skapa förutsättningar för ett lyckat samtal, att tolken är koncentrerad och objektiv, att rätt översättning är en förutsättning för trygg omvårdnad och att se fördelar med att välja en auktoriserad tolk. Resultatet visar att tolkade samtal tar längre tid och kräver mer planering. Att både distriktssköterskans och tolkens bemötande och förhållningssätt har betydelse för ett lyckat samtal. Distriktssköterskor känner osäkerhet att det de sagt tolkas rätt. De framhåller trygghet för patienten som en viktig del i samtalet och de föredrar auktoriserade tolkar framför kollegor och närstående till patienten. Sammanfattningsvis så visar resultatet av studien att det med tolksamtal både finns möjligheter och svårigheter där både distriktssköterskan och tolken ansvarar för att samtalet blir lyckat. Mer forskning behövs där tydliga rutiner med åtgärder och rekommendationer vid tolksamtal bör tas fram för att övervinna språkbarriärer i framtiden.

No description available.

I Sverige finns 36 neonatalavdelningar, där vårdas spädbarn som kräver högspecialiserad vård. Sjuksköterskor som arbetar inom neonatalvården behöver därför ha adekvat utbildning och vara kunniga inom sitt område. I nuläget bedriver inte alla neonatalavdelningar familjecentrerad enkelrumsvård. Familjecentrerad enkelrumsvård innebär att föräldrarna tar hand om sitt barn under hela dygnet med stöd av sjuksköterskor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad enkelrumsvård på en neonatalavdelning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjukskörskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ur resultatet kom tre kategorier att växa fram; sjuksköterskan och familjecentrerad enkelrumsvård, föräldrarna och familjecentrerad enkelrumsvård samt barnet och familjecentrerad enkelrumsvård. I resultatet beskriver sjuksköterskor att familjecentrerad enkelrumsvård är att föredra, både för sjuksköterskor och familjer. Erfarenhet visar på att sjuksköterskors roll förändrats, från att vara den som står barnet närmast och utför omvårdnaden till att lämna över ansvaret till föräldrarna och istället inta en undervisande roll, vilket tillåter föräldrarna att växa i sina roller och stärker anknytningen till barnet. Kommunikationen mellan sjuksköterskor och familjer är en viktig del för att vårdformen ska lyckas och behöver därför belysas, samt lyftas upp i kommande specialistsjuksköterskeutbildningar mot barn och ungdom. Dessutom behövs det på neonatalavdelningar diskuteras och struktureras upp hur kommunikationen på arbetsplatsen bör fungera. / There are 36 neonatal wards in Sweden, which demands a highly specialized healthcare. Therefore, neonatal nurses need to have adequate education and have good knowledge within their field. Not every ward in Sweden conducts family centered single-room care. This care-model means that parents take care of their child throughout the day with the support from nurses. The aim of this study was to highlight nurses’ experience of family-centered single-room care in a neonatal ward. Semi-structured interviews were conducted and were analyzed using qualitative content analysis. From the result three categories emerged; nurses and family-centered single-rooms care, parents and family-centered single rooms care and children and family-centered single room. The result showed that family-centered single-room care is preferred from both nurses and families. Experience shows that nurses’ role has changed from being the one closest to the child and performs nursing care, to leave that responsibility to the parents and instead assume a teaching role. This allows parents to grow in their roles and strengthens the connection with the child. Communication between nurses and families is important for this form of care to succeed, and therefore needs to be highlighted in future educations. Neonatal wards need to discussed communication and structured up how it should be carried out on the workplace.

Hållbarhetsredovisning är ett sätt för företag att redogöra för hur de arbetar med samhällsansvar. Detta ansvar benämns Corporate Social Responsibility (CSR) och speglar tre dimensioner, miljömässigt, socialt, och ekonomiskt ansvar. Intressenter ställer allt högre krav på företagens hållbarhetsredovisningar, då det finns en ökad trend och en ökad medvetenhet kring detta ansvar i samhället. I och med detta krav har företagen i sin tur efterfrågat riktlinjer att förhålla sig till i denna typ av redovisning. Den ledande organisationen som upprättar riktlinjer kring detta är Global Reporting Initiative (GRI), de har gett ut riktlinjer i fyra generationer, där de senaste publicerades 2015. Dessa riktlinjer är inte lagstadgade utan endast en rekommendation, som företag kan välja att använda sig av, samt att företag kan välja i vilken utsträckning de vill använda sig av riktlinjerna. Detta är ett av skälen till att hållbarhetsrapporter skiljer sig åt, ett annat skäl är att olika branscher definierar hållbarhet olika. För att öka transparensen och öppenheten i rapporterna har GRI upprättat ett antal innehålls- och kvalitetsprinciper som företag ska ta hänsyn till när de framarbetade sin hållbarhetsrapport i enlighet med deras riktlinjer. Dessa principer har vi haft som grund till vår studie.Syftet med vår studie är att generera kunskap om skillnader som förekommer i hållbarhetsrapporter. Detta har vi gjort genom att jämföra hur företag arbetar kring de innehålls- och kvalitetsprinciper som GRI:s upprättar som hjälpmedel i framarbetandet av hållbarhetsrapporter. Samt att hitta skillnader som eventuellt kan hänföras till att olika branscher definierar hållbarhet olika.Vi har genomfört en kvalitativ dokumentanalys, där vi granskat sju svenska företag som är listade på den svenska börsen Nasdaq Stockholm. De rapporter vi använt är utgivna för år 2015 och upprättade i enlighet med GRI:s G4 riktlinjer.Resultatet av vår studie visar att det förekommer variationer av innehåll samt kvalitetsskillnader i företagens hållbarhetsredovisningar. Att det varierar i innehåll uppstår av naturliga skäl, då företag har olika intressenter i olika branscher. Skillnaderna som förekommer i rapporternas kvalitet grundas mycket i företagens val av språk och att det brister då det inte finns ett standardiserat formulär av rubriker samt mätmetoder. / Sustainability Reporting is a way for companies to describe how they work with social responsibility. This responsibility is called Corporate Social Responsibility (CSR) and reflects three dimensions; environmental, social, and financial responsibility. When there is an increasing trend and awareness of this responsibility in society, stakeholders make higher demands on the sustainability reports which is issued by companies. With this requirement, companies have asked for guidelines to remain in this type of accounting. The leading organization that establishes guidelines for this is the Global Reporting Initiative (GRI), they have issued guidelines for four generations, where the latest were published in 2015. These guidelines are only a recommendation and not a statutory requirement, which companies can choose to use and that the companies can choose the extent to which they wish to use of the guidelines. This is one of the reasons why sustainability reports differ, another reason is that different industries define sustainability differently. In order to increase transparency into the reports, GRI has established a number of content and quality principles that companies should consider when developing their sustainability report in accordance with their guidelines. Five of these principles have been the basis of our study.The aim of our study is to generate knowledge about differences that occur in sustainability reports. We have done this by comparing how companies is working around the principles for content and quality, which GRI establish in the work of the sustainability reports. As well as finding differences that may be attributable to different industries defining sustainability differently.We have conducted a qualitative document analysis, in which we examined seven Swedish companies listed on the Swedish Stock Exchange, Nasdaq Stockholm. The reports we used were issued for the year 2015 and established in accordance with GRI's G4 guidelines.The results of our study show that there are variations of content as well as quality differences in companies' sustainability reports. The variations in content arises naturally, as companies have different stakeholders in different industries. The differences that arise in the quality of the reports are very much based on the company's choice of language, and that it lacks a standardized form of headings and measurement methods.