Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka användningen av den psykologiska strategin inre samtal under och i samband med match bland svenska seniorelitspelare i bordtennis. Vilka typer av inre samtal använder svenska seniorelitspelare sig av under och i samband med match? Varför använder sig svenska seniorelitspelare av inre samtal under och i samband med match? Hur påverkar inre samtal svenska seniorelitspelares prestation under match? Metod Studiens ansats var kvalitativ där intervjuer i halvstrukturerad form användes. Fem stycken seniorelitspelare intervjuades med erfarenhet av att spela i högsta ligan i Sverige eller Danmark. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analysen skedde med hjälp av deduktiv samt induktiv kodning av data. Resultat Studiens resultat visade på att positiva, negativa samt motiverande inre samtal användes av spelarna. Instruktionsbaserade inre samtal användes av flera av spelarna. Orsakerna till användning var för att skapa prestationsförbättring eller förbättra psykologiska faktorer. I det stora hela ansåg ett antal av spelarna att de inre samtalen var positiva för deras prestation, men det fanns spelare som ansåg att det berodde på situationen eller att det var negativt på grund av användning av negativa inre samtal. Slutsats Inre samtal är en viktig del av prestationen för bordtennisspelare. En positiv användning kan leda till att fler spelare kan lyckas bättre i framtiden. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för gymnasieelevers motivation till att studera i skolan. Forskning visar att motivation oftast undersöks via ett vuxenperspektiv och att eleverna sällan tillfrågas vad som motiverar dem att studera i skolan. man menar att eleverna själva bör tillfrågas om huruvida de anser sig motiveras eller vad som hindrar dem från att känna motivation i skolan. Tidigare forskning visar också att många elever motiveras och lär för andras skull och inte för sin egen. Studien har en fenomenologisk ansats där resultatet visar elevernas uppfattning av hur de motiveras i skolan. Uppfattningen är att betyg, elevens intresse för ämnet samt lärarens olika förmågor är de viktigaste faktorerna för att eleverna ska känna motivation i skolan. Lärerens förmågor visade sig dock vara de mest betydande faktorerna för elevernas motivation. Exempel på lärarens egenskaper är att kunna sätta gränser, brinna för sitt ämne, göra ett ointressant ämne intressant, se och respektera eleverna pusha samt ge feedback till eleverna.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som enligt matematiklärarna i årskurs 4-6 påverkar elevers förmåga att känna inre motivation då de kommunicerar matematiskt. Till syftet hör även att undersöka hur dessa matematiklärare beskriver att de undervisar och lektionsplanerar för att stärka elevers inre motivation då de kommunicerar matematiskt samt hur undervisningen i att utveckla den kommunikativa förmågan uppfattas av eleverna. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjustudier av fyra erfarna matematiklärare med minst 15 yrkesverksamma år bakom sig. För att ytterligare öka träffsäkerheten och erhålla en än mer fullständig helhetsbild har två systematiska observationer och sex elevintervjuer adderats som undersökningsmetoder. Studiens resultat visar att det föreligger en mängd faktorer som inverkar på elevers inre motivation att kommunicera matematiskt. Lärarinformanterna i studien pekar på flera faktorer som skolmiljö, lärarens förhållningssätt, kognitiva faktorer samt den sociala tillhörigheten som starka inverkningskomponenter till elevers lärande i matematik. Vikten av bland annat elevers delaktighet och inflytande i skolarbetet, välmående, självkänsla samt kvaliteten och variationen på matematikuppgifter och metoder är betydelsefulla faktorer som har framträtt i undersökningen. Dock föreligger det en problematik för lärarna, att under varje undervisningssituation uppfylla den mängd krav som ställs på dagens lärare. Kraven upplevs av lärarinformanterna som i det närmaste utopisk. Det resulterar i att åtskilliga faktorer som matematiklärarna i möjligaste mån försöker uppfylla för att stärka elevers inre motivation att kommunicera i matematik, åsidosätts. Utifrån elevintervjuer och observationer bekräftas att de faktorer som lärarinformanterna tillkännagav under intervjuerna inte alltid framträder eller upplevs i undervisningssammanhang. Slutsatsen som styrkts av litteraturstudier pekar därför på att skolans struktur och de krav som ställs på lärarna hämmar elevers inre motivation att kommunicera matematiskt.

No description available.

This is a study that has been done on students in high school trying to map out their relationship to the practice of being critical towards sources. The study is built on the world view of the importance of being critical towards sources in a democratic society. The study’s main concepts are the ability of critical assessment of sources and its place in society and students inner motivation. The relevance of critical assessment of sources in society is held as a background to legitimize the study itself. While inner motivation is used as a measuring tool to survey the students relationship to being critical towards sources. The study finds that most of the students assess sources critically at least monthly. Regarding the students inner motivation to learn critical assessment of sources, they find it more meaningful than interesting. The same can be concluded when survey the students inner motivation of assessing sources critically, that a larger portion of the group of student find it more meaningful than interesting. We find differences between different types of sources. The students social views of the assessment of being critical towards sources is that is an important ability to have.

Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter på etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebär samt hur man går till väga somklagande. Detta är ett problem eftersom det inom EU är tänkt att råda fri rörlighet för varor,tjänster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvå olika fack, formella respektive informella möjligheterKännetecknande för den formella vägen är att den är svår för en medborgare att nå på direktväg medan den å andra sidan har direkt rättslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nå dit krävs en lång process som i regel tar flera år innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.Beträffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnätverk upprättat av EU kallatSOLVIT som kan tillämpas när en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillämpning av reglerna på den inre marknaden. Kännetecknade för den informella är ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrättsligamöjligheter utan får förlita sig på att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men också en del brister främst genomsvårigheten för en medborgare att få snabba lösningar som också är rättsligt bindande. Dettycks råda en misstro mot den informella problemlösningen som försvårar dess arbete.Dessutom hade SOLVIT kunnat genomföras ännu bättre om den hade tagits på ett större allvari vissa stater.

Vår studie är ett utvecklingsarbete i form av aktionsforskning. Studien bygger på ett kvalitativt synsätt där vi bland annat har använt oss av observationer, logg och diskussioner. Estetik har varit en stor del i vårt utförande med eleverna. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att belysa hur lärare kan arbeta och förhålla sig för att främja elevers självkänsla. I studien framkommer det hur lärare genom dialoger, ett demokratiskt förhållningssätt och olika former av interaktioner på ett positivt sätt kan stärka elevers självkänsla. Vi ser även de estetiska uttrycksformerna som gynnsamma i arbete med att stärka eleverna. Då elevers självkänsla står nära kopplat till känslor, inredialog/ inre prat och sitt inre jag/Jaget. Resultatet av studien visar till viss del att eleverna upplever att de övningar de gjort tillsammans har varit givande. Vår slutsats är att det vi gjort estetiskt och framförallt de dramapedagogiska övningar som vi tillämpat varit gynnsamma. Vi kan även se hur viktigt det är med inre- och yttredialoger, diskussioner och framförallt av interaktionens betydelse för vår sociala samvaro och utveckling. Självkänslan utvecklas successivt genom interaktion med omgivningen. Och det är även i liknande samsyn med Vygotskij som beskriver hur barns förhållande till sig själv och även hur den sociala kompetensen utvecklas i interaktion med andra människor.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares insikter, syfte och arbetsmetoder för att genom barnlitteratur utveckla barns socioemotionella förmågor. De frågeställningar som studien utgår från är vilka insikter, vilket syfte och på vilka sätt förskollärare arbetar med barnlitteratur med denna fokus. För att undersöka detta används kvalitativa intervjuer som metod där sex verksamma förskollärare med varierad ålder och arbetslivserfarenhet deltar. Resultatet visar på att förskollärarna har en insikt i att barnlitteratur kan utveckla barns socioemotionella förmågor. Trots denna insikt visar resultatet på att barnlitteratur med fokus på socioemotionell utveckling inte är prioriterad utan används i samband med händelser som uppstår i barngruppen. Resultatet visar att de verksamma förskollärarna har en varierad uppfattning kring syftet med barnlitteratur i förskolan. Det framkommer i studien att förskollärarna förväntar sig att barn automatiskt tillägnar sig socioemotionella förmågor genom att få ta del av barnlitteratur. Samtal, diskussion, återberättande och drama är arbetssätt som förskollärarna menar har betydelse för barns möjligheter att tillägna sig socioemotionell utveckling. I studien framkommer det att förskollärarna genom samtal och diskussion om barnlitteratur har en förhoppning om att kunna se barns utveckling. Parallellt visar studiens resultat på att förskollärarna förväntar sig att barn automatiskt blir utmanade i sin utveckling då de får återberätta barnlitteratur.

Syftet med denna uppsats är att studera svenska polisers berättelser om och erfarenheter av inre utlänningskontroll. Jag har dels varit intresserad av hur poliserna diskursivt konstruerar bilder av sig själva samt dem som ska hittas, men också hur poliserna förhåller sig till uppgiften att utföra inre utlänningskontroll. Jag har utfört tre intervjuer med poliser som arbetar inom gränspolisen samt en kompletterande intervju med en närpolis. Jag har utgått från ett diskursanalytiskt angreppssätt som betonar att våra sätt att tala på spelar en aktiv roll i skapandet och förändringen av vår omvärld, våra identiteter och sociala relationer. I den här studien har det framkommit att intervjupersonerna förhåller sig till en politisk/juridisk diskurs som gör deras arbete betydelsefullt. Deras arbete styrs av hur lagarna ser ut och påverkar även hur de uppfattar subjektpositioner och därmed vilka de ska hitta. Genom att konstruera gruppen av ”stackare” kan arbetet med att utföra inre utlänningskontroll legitimeras. Intervjupersonerna är medvetna om att olika begrepp kan användas för att föra olika politiska strategier och diskussioner, men vittnar dock om en känsla av att de själva är ”neutrala”. De gör det de blir tillsagda eftersom de betraktar sig som under polisorganisationens ledning, som i sin tur betraktas som en institution under regeringen/riksdagen.

Syftet med denna studie har varit att få en inblick i hur elevers inre motivation påverkar deras prestationer i matematikämnet. Till studien har det komponerats frågeställningar, vilka har fokuserat på elever mellan förskoleklass och årskurs tre. Detta är en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att de aktuella frågeställningarna har ställts till relevant, skriftlig forskning. Resultatet visar på en tudelning gällande den inre motivationens effekter på elevers prestationer i matematikämnet. Majoriteten av de bearbetade studierna presenterar en positiv effekt mellan elevers inre motivation och prestation. Dock förekommer det även motsägelser till detta genom att ett par studier framhåller att det inte går att se några relationer mellan inre motivation och prestation. Slutsatserna som kan utläsas från denna litteraturstudie är att den inre motivationen har någon form av positiv effekt hos eleverna, dock kan den inte alltid knytas till deras prestationer i matematikämnet. / <p>Matematik</p>