Bakgrund: Närstående till patienter med emotionell instabil personlighetsstörning (EIPS) har visat sig påverkas negativt i sitt mående, och de upplever brist på stöd från sin omgivning. Vissa närstående vänder sig till internetforum för råd och stöd från andra i liknande situationer. Ett emotionellt engagemang och stöttning från den närstående är betydelsefullt för patienten men mår de själva dåligt kan förmågan att ge stöd minska och det gynnar varken dem eller patientens välbefinnande. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen att vara närstående till en patient som har emotionell instabil personlighetsstörning.  Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analys av latent och manifest innehåll. Resultat: Analysen av innehållet i forumen resulterade i fyra teman. “Att leva i en negativ spiral ” beskriver upplevelsen av lidande, otrygghet i relationen och orkeslöshet. “Att vilja stödja men känna sig oförmögen”, beskriver upplevelsen av att känna osäkerhet, otillräcklighet och ensamhet. “Behovet av att anpassa sitt beteende” beskriver upplevelsen av att anpassa sitt beteende, att låta sig själv stå tillbaka och att behöva finnas till hands. “Att känna meningsfullhet” är upplevelsen av att kunskap leder till bättre förståelse, hanterbarhet och empati, samt att känna sig betydelsefull. Diskussion:Resultatet går i linje med tidigare forskning som visar att det på olika sätt är påfrestande att vara i relation med patienten. Mer tid och resurser på omhändetagandet av närstående för att främja deras välbefinnande skulle i längden kunna bidra till bättre behandling för patienten och därmed kunna leda till en bättre hälso- och sjukvård. Resultatet pekar även på betydelsen av sjuksköterskans förmåga att identifiera närståendes resurser och vägleda dem till hjälpinsatser och organisationer.

SAMMANFATTNING Bakgrund Symtom på emotionell instabil personlighetsstörning innefattar impulsivt beteende, affektiv instabilitet samt ofta självskadebeteende och suicidalitet. Personer med denna diagnos har visats uppleva ett negativt bemötande i sina kontakter med hälso- och sjukvården då de uppfattas som svårhanterliga av vårdpersonalen på grund av svårigheten att hitta rätt behandlingsmetod på rätt vårdnivå. Syfte Att belysa vårdpersonalens bemötande av patienter med emotionell instabil personlighetsstörning (borderline personality disorder), både ur vårdpersonalens och patientens perspektiv. Metod En litteraturöversikt med systematisk ansats presenteras i föreliggande studie. Femton artiklar inkluderades vilka svarade mot författarnas syfte att belysa vårdpersonalens bemötande av patienter med emotionell instabil personlighetsstörning. Resultatet baserades på vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ metodik. Dessa artiklar granskades och analyserades av författarna för att svara mot den förväntade vetenskapliga kvalitet som erfordras för att säkerställa adekvat vetenskaplig nivå. Resultat Resultatet visade att vårdpersonalen generellt uppvisar negativa attityder gentemot patienter med emotionell instabil personlighetsstörning, då de upplever dem som krävande och svårhanterliga. Dessa negativa attityder avspeglar sig även i hur patienterna upplever sig bli bemötta i sina kontakter med hälso- och sjukvården. Vårdpersonalen anser sig behöva mer vidareutbildning och handledning för att stärka sin kompetens och medvetenhet om diagnosen emotionell instabil personlighetsstörning. Slutsats Patienter med emotionell instabil personlighetsstörning återkommer inom hälso- och sjukvården men upplever sig bli dåligt bemötta av vårdpersonalen som i sin tur i många fall uppvisar negativa attityder gentemot patientgruppen. Problemet torde härstamma från upplevelser hos vårdpersonalen att patienterna är svårhanterliga, svårigheten att hitta adekvat behandlingsmetod och på rätt vårdnivå samt brist på kompetens och handledning för vårdpersonalen. De negativa attityder vårdpersonalen innehar mynnar ut i ett dåligt bemötande gentemot patienterna vilket till dessa i sin tur påför onödigt vårdlidande.

Bakgrund: Diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning förekommer hos 1–2 procent av befolkningen och till skillnad från patienter med någon annan personlighetsstörning eller förstämnings- och ångestsyndrom finns dessa patienter betydligt oftare i psykiatriska och andra vårdsammanhang. Diagnosen innebär en benägenhet till känsloutbrott och en oförmåga att kontrollera dessa utbrott. Behandlingen av diagnosen fokuserar på att lindra symtom, förbättra relationer och att kunna hantera sina känslor. Personer med emotionellt instabil personlighetsstörning möter svårigheter i vardagen i form av de symtom som tillhör diagnosen. De möter även stigma och okunskap från sin omgivning och inom vården. Att vara närstående till en person med emotionellt instabil personlighetsstörning kan innebära en konstant oro för självskador eller suicidförsök. Syfte: Syftet var att sammanställa forskning avseende hur det är att leva med emotionellt instabil personlighetsstörning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar som handlade om upplevelser av att leva med diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning. Analysen genomfördes enligt Evans beskrivande syntes. Resultat: Resultatet presenteras i tre teman: Diagnosens påverkan, Reaktioner och försvar kopplade till diagnosen och Återhämtning för att leva med diagnosen. Slutsats: Att ha en förståelse för personer med EIPS är viktigt för sjuksköterskor. Att leva med EIPS påverkar personens livsvärld och genom att ha förståelse för det komplexa lidande personen utsätts för ges en god förutsättning till en god, säker och kvalitativ vård.

Glesbygden står inför stora utmaningar både ekonomiskt och resursmässigt. Men även där ska lika vård för alla erbjudas. Nya lösningar behöver därför testas. Användning av telemedicin i psykologisk behandling kan vara en möjlig lösning om det fungerar för patienter och behandlare. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en DBT-färdighetsträning via telemedicin upplevdes av deltagarna. Två färdighetstränare och fyra patienter som deltog i pilotprojektet DBT-färdighetsträning via telemedicin intervjuades med frågeställningen hur de uppfattade själva tekniken, hur de upplevde kommunikationen via telemedicin och om de kände sig trygga under DBT-färdighetsträningen. Sammanfattningsvis visar resultatet att DBT- färdighetsträningen via telemedicin togs emot positivt av patienterna. Användningen av telemedicin har fungerat väl för denna grupp av patienter med en emotionell instabil personlighetsstörning. Även färdighetstränarna uttrycker sig positivt till att fortsatt använda telemedicin, men man framhåller att man vill lära sig mer och förbättra sitt arbetssätt. Största orosmomentet för färdighetstränarna var deras osäkerhet om de kunde avläsa sina patienters stämningsläge tillräcklig väl, via telemedicin. För att kunna göra undervisningen mer pedagogisk och mer varierande önskas nya tekniska funktioner och lösningar.

Denna kvalitativa studie innefattar en undersökning om hur personer med en kombination av en anorexiliknande problematik samt emotionell instabil personlighetsstörning, upplever sin livssituation utifrån dessa två sjukdomstillstånd. En central frågeställning är att finna tänkbara orsaker till samsjukligheten mellan individernas sjukdomstillstånd. I denna studie har fem telefonintervjuer genomförts. Utgångspunkten i denna studie har bestått av anknytningsteorin samt biosociala teorin, vilket även har varit en grund i att förklara samsjukligheten i analysen. Resultatet från samtliga intervjuer indikerar på att det finns tänkbara orsaker till varför dessa intervjupersoner utvecklat en anorexiliknande problematik och emotionell instabil personlighetsstörning samt att det råder en samsjuklighet mellan dessa två sjukdomstillstånd. Tänkbara faktorer till varför dessa individer utvecklat dessa två sjukdomstillstånd har gett upphov till tre begrepp som har varit centrala utifrån intervjupersonernas berättelser; anknytning, utsatthet samt övergrepp. Det fjärde och sista begreppet samsjuklighet sammanfattar de tänkbara faktorerna till varför dessa individer insjuknat i en anorexiliknande problematik samt emotionell instabil personlighetsstörning. / This qualitative study contains a review of how persons with an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder, is experiencing their lives through this two conditions. A central question is to find possible causes to explain the comorbidity between an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder. In this study, there have been five inerviews. The basis of this study have proceed from two theories; the attachment theory and biosocial theory, which also have been the basis to analyze the comorbidity between an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder. The results of the study, indicates that there are some possible reasons why these persons have developed these two diseases and that there is a intelligible comorbidity between this two conditions. Possible factors why these persons have developed these two diseases, have lead to three notions; attachment, vulnerability and abuse. The fourth and final concept, comorbidity, summarizes the possible factors why these persons have developed and anorexia-similiar disease and borderline personality disorder.

SAMMANFATTNING BAKGRUND: Suicidalt beteende och självskadebeteende kan förekomma hos personer med emotionell instabil personlighetsstörning (EIPS). Det kan finnas en negativ attityd till patienter med EIPS och liknande ohälsa hos personal som vårdar denna patientgrupp. Tidigare studier beskrev att sjuksköterskor upplevde att de hade för lite kunskap och utbildning i hur självskadebeteende ska bemötas i vården. SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att analysera och sammanställa relevant vetenskaplig litteratur som utifrån vårdpersonalens och patientens perspektiv belyser bemötande och vård av patienter med emotionell instabil personlighetsstörning och liknande ohälsa. METOD: Systematisk litteraturstudie. Litteratursökningarna utfördes i databaserna, CHINAL, PubMed och SCOPUS. RESULTAT: Resultatet består av 21 inkluderade studier. Data genererade fyra teman vilka var vårdpersonalens attityder, vårdrelationens betydelse, behov av kunskap i vårdandet och vårdlidande. Personer med EIPS och liknande ohälsa kunde uppleva att de fick ett icke respektfullt bemötande och en negativ attityd från personalen. Vad som även kunde påverka vårdandet var ifall vårdpersonalen hade bristande kunskap, förståelse och verktyg för att behandla och vårda denna patientgrupp. Personer med EIPS och liknande ohälsa ansåg att viktiga aspekter för att lindra lidande kunde vara respekt, stöd, tillit, förståelse och omsorg. Att känna sig hörd av vårdpersonalen och delaktig i såväl sin behandling som beslutsfattande kring medicinering ansågs vara av stor betydelse. SLUTSATS: Negativa attityder och bristande kunskap hos vårdpersonal bekräftades av både vårdpersonal och patienter. Dessa aspekter kunde leda till stort vårdlidande hos patienten. Att minska lidandet hos patienten kunde göras genom att få patienten att känna sig delaktig i sin vård, känna sig hörd samt att ha ett respektfullt sätt gentemot patienten. Nyckelord: Emotionell instabil personlighetsstörning, självskadebeteende, vård / BACKGROUND: Suicidal and self-harming behaviour can present itself in people with borderline personality disorder. There can be a negative attitude towards patients with borderline and similar disorders among staff caring for these patients. Previous studies highlights that nurses feel they have too little knowledge and training in how to adress self-harming behaviour. AIM: The aim with this literature review was to analyse and compile relevant literature highlighting treatment and care of patients with borderline personality disorder and other similar disorders from the viewpoint of healthcare professionals and the patient’s perspective. METHOD: Systematic literature review. Literature search was made in the databases CHINAL, PubMed and SCOPUS. RESULTS: The result consists of 21 included studies. Data generated four themes which were attitudes of health care professionals, the importance of the nursing relationship, the need for knowledge for caring and care suffering. Patients with borderline and other similar disorders may experience that they are treated with non-respectful behaviour and a negative attitude. Another aspect that may influence the care is whether or not the nursing staff had the adequate knowledge, understanding and tools to care for these patients. Patients with borderline and other similar disorders considered respect, support, trust, understanding and care important aspects of alleviating suffering. To feel heard and to feel involved in their treatment as well as decisions regarding medication was considered of great importance. CONCLUSION: Negative attitudes and lack of adequate knowledge among health care professionals could be confirmed from both the health care professionals themselves and the patients. These aspects can result in suffering for the patient. This suffering can be alleviated by getting the patient to feel involved in their care, to feel heard as well as approaching the patient with a respectful manner.

Inledning: Det är vida diskuterat om träning på instabilt underlag har någon effekt på idrottslig prestation. En del studier visar att instabil träning utmanar nervsystemet i högre grad än vad stabil träning gör och kan därav förbättra muskelkoordination och muskelsynnergier. Annan forskning rapporterar minskad kraftutveckling vid träning på instabila underlag, vilket ses som en begränsning för idrottslig prestation. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken effekt hängande frivändningar, på stabilt kontra instabilt underlag har, sett till explosivitet och postural kontroll. Metod: Experimentell kvantitativ randomiserad pilotstudie. Under en träningsperiod på fem veckor genomförde fem manliga deltagare hängande frivändningar tre gånger i veckan. Deltagarna delades in i två grupper, grupp 1 (n=2) utförde frivändningarna på stabilt underlag och grupp 2 (n=3) på instabilt underlag. Innan och efter mättes posturalt svaj och explosivitet i stillastående en minut med slutna ögon på stabilt respektive instabilt underlag samt upphopp på kraftplatta. Resultat: Grupp 2 förbättrade samtliga parametrar av posturalt svaj vid quiet stance på instabilt underlag. Framför allt sågs en minskad svajarea (23 %), en minskning som även sågs på stabilt underlag (16 %). Grupp 1 påvisade en ökning i svajarea på båda underlagen medan förbättring sågs i övriga parametrar på instabilt underlag. Stora individuella variationer gällande explosivitetsförändring vid squat jump sågs i båda grupperna. Konklusion: Denna pilotstudie indikerar att frivändningsträning på instabilt underlag kan ha positiva effekter på den posturala kontrollen. Resultaten behöver verifieras i en framtida större studie grundad på samma metod med längre träningsintervention.

Hjärtinfarkt och instabil angina ingår i de sjukdomar som ökar mest bland kvinnor runt om i världen. Återhämtning är en viktig del av tillfrisknandet och innebär att personen kämpar för att återgå till livet innan sjukdomen och återfå sina tidigare funktioner. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av återhämtning efter hjärtinfarkt och instabil angina. I litteraturstudien ingick nio vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats för att få en djupare förståelse av upplevelser. Analysen resulterade i fyra kategorier: att begränsas i sitt dagliga liv, att dela erfarenheter med andra innebar stöd, att eftertrakta normalitet och information, att ta ansvar och bli självständig.   Resultatet visade att kvinnor hade behov av stöd från andra och att vårdpersonal utgjorde en viktig del i deras återhämtningsprocess. Författarna anser att vidare forskning om kvinnors återhämtning kan vara värdefull för vårdpersonal för att bli medvetna om behov och kunna anpassa sitt bemötande för att uppnå en mer jämlik vård.

Bakgrund: Patienter med emotionell instabil personlighetsstörning upplevs som en svårbehandlad patientgrupp inom heldygnsvården. Omvårdnadspersonalens kunskap kring bemötande och behandling av denna patientgrupp är varierande vilket gör att vården ser olika ut. Detta kan resultera i ett ökat lidande hos patienten och frustration i personalgruppen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva faktorer som bidrar till stabilare mående hos patienter med emotionellt instabilt personlighetsstörning under heldygnsvård. Metod: Som metod har använts en kvalitativ design med induktiv ansats. Studien baserades på sex intervjuer där informanterna var patienter med diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att bemötandet och engagemang hos personal var av stor vikt. Struktur och delaktighet var andra viktiga faktorer för att nå ett stabilare mående. Det framkom att heldygnsvården kunde bidra med ett avbrott i vardagen och att meningsfulla aktiviteter under vårdtiden var en annan viktig faktor. Slutsats: Patienterna upplevde att bli bemött som en individ av engagerad personal och att få vara delaktig i sin vård som två viktiga faktorer i processen mot ett stabilare mående. Heldygnsvårdens struktur och miljöombytet stod för återhämtning och en möjlighet att återfå rutiner. Det framkom även en önskan om fler meningsfulla aktiviteter såsom fysisk aktivitet och psykoedukation för att på bästa sätt ta tillvara på vårdtiden. / Background: Patients with emotional unstable personality disorder is experienced as a difficult to treat patient population in inpatient care. Nursing staff knowledge surrounding the introduction and the treatment of this patient population is diverse, which means that the care is different. This can result in increased suffering of the patient and frustration in the staff group. Aim: The aim of the study was to describe factors that contribute to a more stable mood in patients with emotionally unstable personality disorder. Method: The method that has been used is a qualitative design with inductive approach. The study was based on six interviews with informants that who were patients diagnosed with emotionally unstable personality disorder. The interviews were analyzed using content analysis. Result: The results showed that the hospitality and commitment of the staff was of great importance. Structure and participation were other important factors for achieving a stable mood. It was revealed that inpatient care could contribute to an interruption of everyday life and meaningful activities were another important factor that emerged. Conclusion: Patients experienced to be treated as an individual by committed staff and to be involved in their care was part of the process towards a stable mood. Inpatient care structure and change of environment support for recovery and an opportunity to regain routines. There was a desire for more meaningful activities such as physical activity and psycho education to best take advantage of the period of care

Background: Patients with borderline personality disorder represent a large group in healthcare who are struggling with painful emotions in life. Caring should be based on strengthening health processes by focusing on the patients, but research made by the patient's perspective has shown that this population rather felt that their health processes was counteracted, than promoted. The patients felt that the nurses displayed a negative attitude towards them. Attitudes are defined as a system of values, emotions and actions towards others.   Aim: the purpose of this study was to highlight the attitudes and experiences of nurses towards caring for people with borderline personality disorder   Methods: A study on the literature based on nine scientific papers was performed. The articles have been analyzed, systematically coded and compiled into a new unit.   Results: This study shows that nurses have an overall negative attitude towards patients with borderline personality disorder. Three main categories emerged, which was lack of knowledge, difficult patients and experiences influence. The nurses expressed the lack of knowledge as a feeling of not being competent enough to provide the right care and because of the fact that they had little faith in the care options that existed. Difficult patients was the biggest theme which showed that patients were seen as strong, dangerous ruthless forces that evokes powerlessness among nurses. Something that was seen as consistent throughout the study was that the patients were seen as dishonest and manipulative. The third main theme ”experiences influence” showed that experiences affects and touches the nurse that then contributes to the selection of treatment strategies.   Discussions: It appears that there is a gap between nurses' attitudes and the needs of patients resulting in health suffering. This is discussed by Katie Erikson's theory of care suffering from nursing science theory of health and care, patients 'and nurses' views on health promotion.   Keywords: Borderline personality disorder, experiences, attitudes, nursing, nurse, nurses.