People with insight are known as insiders and they often have access to information which have not yet been publiched. Previous research show that insiders can use their information leverage to assimilate abnormal returns. The purpose of this study is to examine whether insiders in a company can generate abnormal returns by trading shares in their own company. A quantitative methodology has ben practiced in order to achieve the desired result. Data has been collected through Finansinspektionen about the insider trades on the Swedish stock market. We have further used an event study to calculate both the expected and also the abnormal return in order to answer our research issue. The results given from this study show significant abnormal returns when insiders trade with shares in their own company. / Aktier medför ett placeringsalternativ med en viss risk och ger investerare möjligheten att generera en avkastning på sin portfölj. Personer som anses ha tillgång till förtrolig samt kurspåverkande information inom ett företag betecknas som insynspersoner. Tidigare forskning visar att insynspersoner kan utnyttja detta informationsövertag i sin egen vinning för att tillgodogöra sig överavkastning. Syftet med denna studie är att granska huruvida insynspersoner kan generera en viss överavkastning gentemot andra aktörer på marknaden. I denna forskning har en kvantitativ metod tillämpats med en deduktiv ansats. Via Finansinspektionens insynslista kan vi detektera transaktioner genomförda av insiders för att sedan, med användandet av en eventstudie, besvara forskningsfrågan, om insynspersoner kan generera en överavkastning. Hypotesprövningar ligger sedan till grund för att bedöma huruvida resultatet påvisar signifikans. Utifrån denna studie kan vi dra slutsatsen om att nollhypotesen bör förkastas, således menar vi att det förekommer en signifikant överavkastning i samband med att insynspersoner bedriver handel på värdepappersmarknaden.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att insynspersoner tenderar att överavkasta på investeringar i eget bolag. Det råder dock delade meningar kring varför insynspersoner tenderar att överavkasta. Vid genomgång av tidigare studier påträffades ingen kvalitativ studie, varav vi ansåg det vara av intresse att studera fenomenet genom intervjuer med insynspersoner. Syfte: Uppsatsen syftar till att studera och kartlägga motiven bakom insynspersoners köp- och säljtransaktioner i eget bolag. Med hjälp av tidigare forskning samt en ny infallsvinkel i form av teorier inom behavioural finance analyseras varför insynspersoner tenderar att uppnå överavkastning på investeringar i eget bolag. Genomförande: Studien har genomförts med utgångspunkt i åtta intervjuer med insynspersoner. Resultat från tidigare studier på området låg till grund för vilken information vi med intervjuerna ville uppnå djupare förståelse kring. Den insamlade empirin har analyserats utifrån empirisk forskning och teorier inom behavioural finance. Slutsats: I studien presenteras en ny hypotes vilken förklarar insynspersoners överavkastning som en följd av befintlig lagstiftning. Vi menar att lagstiftningen förhindrar ofördelaktiga handlingar, vilket i sin tur leder till att insynspersoner i större utsträckning än övriga investerare tenderar att undvika psykologiska fallgropar. / Background: Previous researches have shown that insiders tend to achieve excess returns on investments in own companies. However there are still disagreements regarding possible explanations for this phenomenon. In our review of previous research we did not discover any qualitative studies in the area and therefore we found it interesting to study the phenomenon by interviews with insiders. Aim: The purpose of this paper is to study and identify the motives behind insider buy and sell transactions in own companies. By using previous research and also create a new approach through apply theories within behavioural finance we aim to analyze why insiders tend to achieve excess returns on investments in own companies. Completion: This study was conducted based on eight interviews with insiders. Results from previous research formed the basis of what information we wanted to achieve a deeper understanding of through our interviews. The empirical data has been analyzed based on empirical research in the area and theories within behavioural finance. Conclusion: In this paper a new hypothesis is formed which try to explain insiders excess return as an indirect result from the regulations of insider transactions. Thanks to the regulations, impulsive actions are prevented and insiders thereby tend to avoid psychological pitfalls to a greater extent than other investors.

Denna studie undersöker hur ägarstruktur påverkar marknadsreaktionen vid insynshandelgenom att analysera 206 köpobservationer och 115 säljobservationer under 2019 för bolaglistade på Stockholmsbörsen. Vi skiljer mellan storägare som aktivt förväntas övervakaledningen i de bolag de investerar i (andra utomstående företag och privata investerare ellerfamiljer utan koppling till ledningen) och passiva storägare som inte förväntas övervakaledningen (institutionella investerare). Vi presenterar tre viktiga resultat. För det första lyckasvi bevisa att allt mer institutionellt ägande leder till en högre marknadsreaktion vid insynsköp.För det andra finner vi statistiskt signifikanta resultat som visar på att det förekommerabnormal avkastning vid insynshandel i bolag som domineras av både aktiva och passivaägare. För det tredje bekräftar vi tidigare studiers resultat som visar på attmarknadsreaktionen är större i mindre bolag.

Insynshandel kan beskrivas som en signaleringsmekanism till alla investerare på marknaden. Marknaden agerar på signaleringen genom att behålla, köpa eller sälja aktien där insynshandel nyligen skett. Investerarnas agerande kan leda till att prissättningen förändras vid publicering av insynshandel. Tidigare forskning visar på att insynspersoner är bättre informerade än marknaden och på så vis kan uppnå abnormal avkastning. Investerare kan på så vis även generera överavkastning genom att följa insynshandel i bolag. För att insynshandel ska ha ett signaleringsvärde till marknaden krävs att det finns en informationsasymmetri mellan insynsperson och marknaden. Ominformationsasymmetrin är hög bör insynshandel ge information som underlättar vid investeringsbeslut samt minska obalansen av tillgång på information. Denna studie undersöker insynshandel på Small Cap och om huruvida det finns ett positivt samband mellan storlek på insynstransaktioner och marknadens prissättning vid publicering av insynshandel. Vidare undersöks om transaktionstyp har betydelse för prissättningen. För att kunna identifiera marknadens prissättning har ett eventfönster på sju dagar skapats och utgår från dagen då en insynstransaktion blir publik. För att analysera studiens data har statistiska tester genomförts. Studiens resultat visar att det inte kan statistiskt säkerställas ett positivt samband mellan transaktionsstorlek och prisförändring, sett till hela eventfönstret på sju dagar. Vid vidare analys upptäcktes en diskrepans under dagen då insynstransaktioner publiceras. Vid publicering finns det ett signifikant samband mellan storlek på insynstransaktioner och prissättning. Även transaktionstyp har betydelse för prissättningen. Köptransaktioner genererar en högre avkastning än säljtransaktioner. Resultatet bidrar med att exemplifiera hur marknaden prissätter ny information i form av insynshandel omedelbart.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka samband mellan verkställande direktörers insynshandel och resultatstyrning. Metod: Studien baseras på arkivforskning och data har inhämtats från två databaser, Thomson Reuters Eikon och Finansinspektionens insynsregister. Totalt har 10 971 insyntransaktioner inhämtas och finansiella data har inhämtats för 296 företag noterade i Nasdaq First North. Data har analyserats statistiskt och måttet för resultatstyrningen beräknades med diskretionära periodiseringar. Kotharis et. al (2005) modell användes för ändamålet. Samband med signifikansnivå p <5% eftersöks. Resultat: Resultatet från den statistiska inferensen ger inget stöd för de två huvudhypoteser som testats. Detta kan tolkas som att vd inte använder resultatstyrning för att profitera på insynshandel. När resultatet diskuteras har ett flertal orsaker härletts från den teoretiska referensramen. Dessa orsaker kan sammanfattas till; urvalets representativitet, tidsramen mellan insynshandel och resultatstyrning, handelsmönster hos vd, periodiseringsanomali, regelefterlevnad, alternativa metoder för mätning av resultatstyrning och andra typer av resultatstyrning. Slutsats: För att utesluta att vd använder resultatstyrning som ett verktyg för att profitera på insynshandel, behövs ytterligare forskning där data undersöks för andra urvalsgrupper och i tätare tidsintervall. Andra modeller för uppskattning av diskretionära periodiseringar kan prövas och alternativa proxys för resultatstyrning än diskretionära periodiseringar bör undersökas.

Insynshandel uppstår när en person anställd i ett bolag köper aktier i det egna företaget. Risken finns att insynshandlaren handlar på information som inte marknaden har, vilket kan skapa ett signalvärde och en marknadsreaktion.   Tidigare forskning visar att händelsen insynshandel ofta skapar en statistiskt signifikant abnormal avkastning för insynshandlaren och att överavkastningen kan vara beroende av transaktionstyp, befattning och kön. Insynshandlarens befattning har framhållits som intressant då tillgången på information är olika beroende på personens befattning. Skillnader i avkastning beroende på insynspersonens kön har under senare år aktualiserats och forskningen har visat på motstridiga resultat gällande om skillnader föreligger.   Föreliggande studie undersöker om insynspersoner i svenska bolag listade på First North Growth Market genererar signifikant abnormal avkastning vid insynshandel. För att specificera och jämföra mot tidigare studier har det undersökts om befattning, kön och transaktionstyp påverkar den abnormala avkastningen.   Metoden som använts är en eventstudiemetod där markandsreaktionen mätts under ett nio dagars eventfönster. För att analysera och tolka resultat från eventstudien har statistiska tester som genererats i dataprogrammet SPSS använts.   Resultatet för studien visar att insynspersoner genererar signifikant abnormal avkastning vid köptransaktioner. Samma resultat kan inte visas för köp- och säljtransaktioner aggregerat eller för säljtransaktioner isolerat. Studien kan inte statistiskt säkerställa att erhållen abnormal avkastning är beroende av insynshandlarens kön eller befattning men finner indikationer på att den är beroende av transaktionstyp. Störst signifikant abnormal avkastning erhålls av manliga VD

Den här uppsatsen syftade till att undersöka om insynshandel på den svenska marknaden genererar abnormal avkastning. Det syftades även till att undersöka vilken påverkan variablerna bolagsstorlek i form av stort och litet, insynspersonens befattning och transaktionstyp har på marknadens reaktion, mätt i abnormal avkastning. De allra flesta tidigare studier som har gjorts på ämnet konstaterar att insynshandel genererar abnormal avkastning. Förvärv förväntas sända positiva signaler och därmed generera abnormal avkastning och avyttringar det omvända. Teorierna om informationsasymmetri och informationshierarkier talar för att olika befattningar ska generera olika marknadsreaktioner. Mindre bolag genererar högre abnormal avkastning än stora vilket hänger ihop med både transaktionskostnader och likviditet. Den effektiva marknadshypotesen talar emot att insynshandel genererar abnormal avkastning eftersom all information är prissatt av marknaden. Studien använde sig av kvantitativ metod, med deduktiv ansats. För att undersöka marknadens reaktion användes eventstudier. Hypoteser användes för att vidare undersöka resultatet av eventstudierna och för att kunna testa variablernas påverkan på marknadens reaktion. Resultaten av studien visar att insynshandel som helhet inte genererar abnormal avkastning. Däremot fanns bevis för att marknaden reagerar positivt på att en insynsperson köper och negativt på att en insynsperson säljer. Insynshandel i små bolag genererar positiv abnormal avkastning och i stora bolag genereras negativ abnormal avkastning. Skillnader i abnormal avkastning mellan befattningar påvisades. Det konstateras att strategin som ger högst abnormal avkastning är att ta rygg på styrelseledamöter och närstående i små bolag när de köper aktier.

Background: Achieving an abnormal return on your investment is something investors are trying to achieve. A lot of attempts have been made to try and find an investment strategy that always generates abnormal returns, although none has been proven to be absolute. Efficient Market Hypothesis (EMH) proponents argue that when it comes to public available information, one could not get an abnormal advantage of this information. Behavioural Finance (BF) proponents however argue that there may still be possible for this due to human psychology. For markets to have the best possibilities for being efficient, it must be a large and competitive market where information transfers rapidly. When analysing aspects necessary for earning abnormal return for outsiders, there are indications that these aspects does exist and it might be profitable to mimic the insiders operating in the Swedish large-cap bank sector. The large-cap bank sector contains of Svenska Handelsbanken (SHB), Nordea, Swedbank and Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Purpose: The purpose of this thesis is to explore whether there exist an opportunity in the Swedish bank sector for outsiders to earn abnormal return based on insiders’ transactions. In the process an indirect test will be made to see if the semi-strong form of efficiency holds for the Swedish bank sector. Method: Observing the movements on the market when the information about insider trading becomes public. The results are tested for both statistical significance and economical significance. Conclusion: The purpose of this study was to try and determine whether or not outsiders could mimic the insider’s transactions in order to earn abnormal return in the Swedish bank sector. However, based on this study this seems not to be possible in the overall sector. The signs that indicated that this would be possible for the Swedish large-cap banks turned out to be false. The result that showed statistical difference from zero was negative and it was therefore concluded that the insider did not predict the future very well. This leads to the conclusion that there are stronger factors than the sign of insiders’ transactions determine the future stock price. Since the insiders could not predict the future stock prices, any attempt from outsiders to try to exploit their information would not be beneficial. This resulted in the BF assumptions of under- and overreaction in the price did not occur in this study and instead the results turned out to be in line with the EMH description of semi-strong markets. / Bakgrund: Att uppnå överavkastning på sin investering är något investerare ständigt försöker uppnå. Många försök har gjorts för att försöka hitta en investeringsstrategi som alltid genererar överavkastningen, dock har inga gjorts som visat sig vara kontinuerliga. Den Effektiva Marknads Hypotesens förespråkare hävdar att när det gäller offentligt tillgänglig information kan man inte få onormal fördel av detta. Dock hävdar förespråkare för Behavioural Finance att detta fortfarande kan vara möjligt och att detta beror delvis på mänsklig psykologi. För att marknader ska ha de bästa möjligheterna för att vara effektiv, måste de vara stora och konkurrenskraftiga där information överförs snabbt. När man analyserar vissa aspekter som är nödvändiga för att tjäna överavkastningen för utomstående, verkar det finnas tecken på att detta skulle kunna vara möjligt genom att imitera insynshandel i den Svenska large-cap bank sektorn. Sektorn består av Handelsbanken (SHB), Nordea, Swedbank och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Syfte: Är att undersöka om det finns en möjlighet för utomstående att få överavkastningen baserad på insynspersonernas transaktioner. I processen görs ett indirekt test för att se om den Svenska banksektorn uppnår semi-stark effektivitet. Metod: Observera rörelserna på marknaden när information om insynshandel blev allmänt. Resultatet testas för både statistisk och ekonomisk signifikans. Slutsats: Syftet med denna studie var att försöka avgöra huruvida utomstående kunde imitera insynspersonernas transaktioner för att tjäna onormal avkastning i den Svenska banksektorn. Baserat på denna studie verkar detta inte vara möjligt i den totala sektorn. De tecken som indikerade att detta skulle vara möjligt för visade sig vara falskt. Resultatet som visade statistisk skillnad från noll var negativt och därför drogs slutsatsen att insynspersonerna inte kunde förutsäga framtiden särskilt väl. Detta leder till slutsatsen att det finns starkare faktorer än insynspersoners transaktioner som avgör framtida aktiekurser. Eftersom insynspersoner inte kunde förutse de framtida aktiekurserna, skulle varje försök från en utomstående att försöka utnyttja detta inte vara fördelaktigt. Detta resulterade i fenomenet av under- och överreaktioner som BF förespråkade, inte förekom i denna studie. Istället visade resultatet sig vara i linje med EMH beskrivningen av semi-starka marknader.

This paper investigates the signaling effect of insider trading by analyzing the market reaction to 147 insider transactions executed within the period 2014-2016 on the Stockholm Stock Exchange. We present three major findings. First, we find significant market reactions for both insider purchases and insider sales, suggesting a signaling effect of insider trading. Second, we find the signaling effect to be similar for both insider purchases and insider sales. Third, we find that firm size has an influence on the signaling effect. Our findings indicate that the market values information about insider trading and that firm size has an effect on this informative value. / Denna studie undersöker signaleringseffekten av insynshandel genom att analysera marknadsreaktionen för 147 insynstransaktioner utförda under perioden 2014-2016 på Stockholmsbörsen. Vi presenterar tre huvudsakliga upptäckter. Den första är att vi finner en signifikant marknadsreaktion för både köptransaktioner och säljtransaktioner utförda av insynspersoner vilket indikerar att det finns en signaleringseffekt av insynshandel. För det andra finner vi att signaleringseffekten är lika stark för både köptransaktioner och säljtransaktioner. För det tredje finner vi att bolagsstorlek har en påverkan på signaleringseffekten. Dessa upptäckter visar på att marknaden ser ett värde i information om insynshandel och att bolagsstorlek påverkar detta informationsvärde.

Purpose: The purpose of the study is to investigate whether executives can earn abnormal return by purchasing their own stocks and establish an understanding of possible aspects. Method: In order to observe if abnormal return exists on insider buy-transactions, a method triangulation with deductive approach has been made. An event study has been adopted to measure the transaction events. In addition, CAAR has been calculated with aid of a model. These values go through a significance test in order to support the hypothesis.  Theory: The study is grounded on the efficient market hypothesis, information asymmetry, behavioural finance and signalling. Furthermore, previous research has been adopted to support the study.  Conclusion: The results of the study show that executives for growth companies can profit from abnormal returns. / Syfte: Syftet med studien är att studera om personer i ledande ställning profiterar vid insynsförvärv av aktier samt skapa en djupare förståelse kring möjliga underliggande faktorer. Metod: För att studera om det uppstår abnorm avkastning vid insynsförvärv har en metodtriangulering med deduktiv ansats behandlats. Eventstudie har använts för att mäta transaktions händelserna. Vidare beräknas CAAR med hjälp av en modell. Dessa kommer sedan att signifikanstestas för att stödja hypoteserna.  Teori: Teorier som behandlas i denna studie är den effektiva marknadshypotesen, informationsasymmetrin, beteendebaserad finansiering och signaleringshypotesen. Vidare behandlas tidigare forskningar som ger stöd till studien. Slutsats: Resultaten för studien påvisar att personer i ledande ställning för tillväxtföretag kan profitera på abnorm avkastning.