One of the most fundamental issues in the accounting area is when an income is to be reported.Depending on the time at which an income is reported, the income can have a significant rolefor what a company's financial reports will look like. In 2002, the IASB and FASB agreed tojointly develop a common international revenue standard. The aim of the collaboration was todevelop a more robust and consistent framework, in order to increase comparability in revenuerecognition between different companies, markets and countries. Basically, all Swedishunlisted companies that are classified as larger companies must prepare their accounts inaccordance with the Swedish regulations K3. However, Swedish major unlisted companies canvoluntarily choose to apply the international accounting standard IFRS by applying theSwedish recommendation RFR 2.The purpose of this study is to investigate and account for the similarities and differences thatarise in the income statement for Swedish unlisted companies through the voluntary applicationof the international standard RFR 2/IFRS 15 versus the Swedish counterpart in the regulatoryframework K3. By applying three self-constructed typing cases, the study aims to clarify thesimilarities and differences that arise between income recognition according to RFR 2/IFRS 15versus K3 with regard to income taxation, dividend possibilities and key figures linked toprofitability and capital structure.The results of the study show that there are both similarities and differences between the RFR2/IFRS 15 and K3 regulations. In the three typical cases, differences arise between the timewhen the income is to be reported and the amounts to which it is accounted for at eachindividual time. This, in turn, means that differences arise with regard to income taxation,dividend opportunities and key figures linked to profitability and capital structure. However,based on the three types of cases that have been constructed, it is not possible to identify whichregulations are most advantageous for the individual company. When the amount ofinformation that the two regulations require the company to provide and the scope of theregulations are taken into account, income reporting in accordance with RFR 2/IFRS 15 can beconsidered more favorable to the company's stakeholders, since more detailed and usefulinformation must be provided in accordance with these regulations. / En av de mest fundamentala frågorna inom redovisningsområdet är när en intäkt ska redovisas.Beroende vid vilken tidpunkt som en intäkt redovisas så kan intäkten ha en betydande roll förhur ett företags finansiella rapporter kommer att se ut. Under 2002 kom IASB och FASBöverens om att tillsammans utveckla en gemensam internationell intäktsstandard. Målet medsamarbetet var att utveckla ett mer robust och konsekvent ramverk, för att öka jämförbarheteninom intäktsredovisningen mellan olika företag, marknader och länder. I grund och botten skaalla svenska onoterade företag som klassificeras som större företag upprätta sin redovisningenligt det svenska regelverket K3. Svenska större onoterade företag kan emellertid frivilligtvälja att tillämpa den internationella redovisningsstandarden IFRS genom att tillämpa densvenska rekommendationen RFR 2.Syftet med denna studien är att undersöka och redogöra för vilka likheter och skillnader somuppstår vid intäktsredovisningen för svenska onoterade företag genom frivillig tillämpning avden internationella standarden RFR 2/IFRS 15 kontra den svenska motsvarigheten i regelverketK3. Genom tillämpning av tre egenkonstruerade typfall så syftar studien till att tydliggöra vilkalikheter och skillnader som uppstår mellan intäktsredovisning enligt RFR 2/IFRS 15 kontra K3med hänseende till inkomstbeskattning, utdelningsmöjligheter och nyckeltal kopplade tillräntabilitet och kapitalstruktur.Resultatet av studien visar att det existerar både likheter och skillnader mellan regelverken RFR2/IFRS 15 och K3. I de tre typfallen uppstår skillnader mellan tidpunkten då intäkterna skaredovisas och till vilka belopp de ska redovisas till vid varje enskild tidpunkt. Detta medför isin tur att skillnader uppstår med hänseende till inkomstbeskattning, utdelningsmöjligheter ochnyckeltal kopplade till räntabilitet och kapitalstruktur. Utifrån de tre typfall som harkonstruerats så går det dock inte att identifiera vilket regelverk som är mest fördelaktigt för detenskilda företaget. När den mängd information som de båda regelverken kräver att detredovisande företaget ska lämna och regelverkens omfattning tas i beaktning, så kanintäktsredovisning enligt RFR 2/IFRS 15 anses som mer gynnsamt för företagets intressenter,då mer utförlig och användbar information måste lämnas enligt detta regelverk.

Intäktsredovisning har länge varit ett omdebatterat problemområde inom redovisning. Under 1990- och 2000-talet utspelades redovisningsskandaler inom intäktsredovisning vilket startade utvecklingen av en ny internationell intäktsstandard. Den nya intäktsstandarden, IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, antogs år 2014 av både IASB och FASB. Syftet med IFRS 15 var att skapa en allt mer jämförbar och transparent finansiell rapportering. Företag har därmed möjlighet att tillämpa regelverket K3 alternativ intäktsstandarden IFRS 15 genom Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Standarden IFRS 15 trädde i kraft den 1 januari 2018.Syftet med studien är att undersöka ifall det förekommer skillnader mellan regelverken RFR2/IFRS 15 och K3 vid intäktsredovisning avseende informationsvärde, särskilda nyckeltal och utdelningsmöjligheter. Vidare utreds vilket regelverk som är mest fördelaktigt utifrån ett intressentperspektiv och borgenärsperspektiv. För att uppnå studiens syfte har tre typfall konstruerats som berör entreprenadbranschen, fastighetsbranschen och IT branschen. Metoden som tillämpas i studien är en kvalitativ innehållsanalys med en abduktivforskningsansats. Resultatet av typfallen visar att det förekommer en viss skillnad mellan regelverken RFR 2/IFRS 15 och K3 men att i majoriteten av våra typfall sker redovisningen av intäkterna på samma sätt. I typfall 1 uppstår det skillnader i tidpunkten och fördelningen vid redovisning av intäkter vilket får effekter på nyckeltal och utdelning. Syftet med studien är att jämföra regelverken och se om något av dessa är mer fördelaktigt än det andra. Slutsatsen är att det finns för och nackdelar med båda regelverken och det är svårt att utifrån dessa typfall konstatera att det ena regelverket skulle vara mer fördelaktigt än det andra, det är helt situationsbaserat. Utifrån ett borgenärsperspektiv kan vi inte heller dra någon slutsats att något av regelverken skulle vara mer gynnsamt för denna intressentgrupp utifrån våra typfall. För att kunna dra ännu mer betydelsefulla slutsatser behöver man jämföra dessa regelverk över fler typfall av en större variation. / Revenue accounting has long been a debated issue in accounting. During the 1990s and 2000s accounting scandals in revenue accounting were played out, this led to the development of anew international revenue recognition standard. This new revenue recognition standard called IFRS 15 Revenue from contracts with customers was approved in 2014 by both IASB and FASB Board. The purpose of IFRS 15 is to create an increasingly comparable and transparent financial reporting. Companies can choose between the regulation K3 alternative the standard IFRS 15 by applying the recommendation RFR 2. The revenue standard IFRS 15 entered into force on January 1, 2018.The purpose of this study is to investigate if there are differences between RFR 2/ IFRS 15 and K3 in revenue recognition relating to information value, special key figures and dividend opportunities. Furthermore, this study will investigate and show which regulation is most beneficial from a stakeholder and creditor perspective. To achieve the purpose of this study, three hypothetical cases have been designed based on three different industries. The methodology for this study is a qualitative content analysis with a abductive approach. The result from our three hypothetical cases indicate that there are some difference between the standards RFR 2/ IFRS 15 and K3 but in the majority of our cases they recognize the revenue in the same way. In hypothetical case 1 there are a difference in when and how the revenue is allocated, which has an effect on financial ratios and dividens. The purpose of the study is to compare the two different standards and examine if one is more beneficial than the other. The conclusion is that there are both pros and cons with both regulations, therefore it is difficult to conclude which regulation is the most beneficial. Neither from a creditors perspective can we make the conclusion that one of the standards are more favorable based on our hypothetical cases for these group of interests. To be able to draw more precise conclusions we have to compare more cases with greater variation.

Intäktsredovisning är av stor vikt för företag och bedöms i de flesta fall vara en av de största bokföringsposterna. Olika redovisningsmetoder kan ge upphov till olika utfall vilket kan påverka de intressenter som företaget interagerar med. Sedan den 1 januari 2018 har en ny redovisningsstandard för intäktsredovisning trätt i kraft - IFRS 15. Den nya standarden har utvecklats av IASB i ett led för att uppnå konvergens genom en enda uppsättning av redovisningsstandarder internationellt. För noterade företag inom EU är det obligatoriskt att upprätta koncernredovisning i enlighet med IFRS. Ur ett svenskt perspektiv kommer således noterade koncerner att påverkas av den nya intäktsstandarden. För moderbolagen i noterade koncerner blir utfallet samma eftersom dessa företag måste tillämpa regelverket RFR 2 för redovisning. RFR 2 följer IFRS, men med anpassning för ÅRL och dess upplysningskrav. För dotterbolagen i noterade koncerner finns dock möjlighet att välja mellan regelverken RFR 2 och K3 vid upprättande av den finansiella rapporteringen. K3 är utvecklat av BFN och följer enbart de upplysningskrav som följer av ÅRL. Syftet med studien är att redogöra för hur intäktsredovisningen och utfallen skiljer sig åt vid tillämpning av K3 och RFR 2. Vidare syftar studien till att undersöka hur de olika tillämpningarna påverkar nyckeltal, beskattning och utdelningsmöjligheter ur ett intressentperspektiv. För att uppnå syftet har tre typfall konstruerats som berör entreprenadavtal, tjänsteuppdrag och försäljning av varor. Typfallen har analyserats genom att tillämpa respektive regelverk avseende recognition av intäkter, nyckeltal, inkomstskatt och utdelningsmöjligheter med hjälp av en modifierad intressentmodell. Den metod som tillämpats för studien är en kvalitativ innehållsanalys av abduktiv karaktär. Typfallens utfall ger slutsatsen att recognition av intäkter möjliggörs vid ett tidigare stadie vid tillämpning av RFR 2 och den nya intäktsstandarden IFRS 15 avseende försäljning av varor. Vid entreprenadavtal ges dock en senareläggning av recognition i jämförelse med K3 och vid tjänsteuppdrag görs ingen åtskillnad mellan regelverken. Vår slutsats är vidare att dessa skillnader även ger effekt på både nyckeltal, inkomstskatt att betala och utdelningsmöjligheter. / Revenue recognition is of great importance to companies and is, in most cases, considered to be one of the largest accounting posts. Different accounting methods can give rise to different outcomes, which may affect the stakeholders that the company interacts with. Since January 1, 2018, a new accounting standard for revenue recognition is effective - IFRS 15. The new standard has been developed by the IASB as a step to achieve convergence through a single set of accounting standards internationally. For listed companies within the EU, it is mandatory to prepare consolidated accounts in accordance with IFRS. Thus, from a Swedish perspective, listed groups will be affected by the new revenue standard. For parent companies in listed groups, the outcome will be the same as these companies must apply the RFR 2 regulatory framework. RFR 2 complies with IFRS, but with adaptation for ÅRL and its disclosure requirements. However, for subsidiaries in listed groups there is the option to choose between the RFR 2 and K3 regulations when preparing the financial reporting. K3 is developed by BFN and only complies with the disclosure requirements that follow from ÅRL. The purpose of the study is to explain how the income statement and outcomes differ when applying K3 and RFR 2. Furthermore, the study aims at investigating how the various applications affect key performance indicators, taxation and dividend opportunities from an interest-rate perspective. To achieve this objective, three types of cases have been designed concerning contractual contracts, service assignments and sales of goods. The cases have been analyzed by applying the respective rules regarding recognition of revenues, key performance indicators, income tax and dividend opportunities using a modified stakeholder model. The method used for the study is a qualitative content analysis of abductive nature. The outcome of the cases gives rise to the conclusion that recognition of revenue is possible at an earlier stage when applying RFR 2 and the new revenue standard IFRS 15 regarding the sale of goods. However, in the case of a contractual contract, a retrenchment of recognition is given in comparison with K3 and in the case of service assignments, no distinction is made between the rules. Our conclusion is further that these differences also affect both key performance indicators, income tax to pay and dividend opportunities.

Bakgrund: Regelverk inom intäktsredovisningen har under senare decennier genomgått stora förändringar i avsikt att anpassas till internationell standard. Metoder för vinstavräkning har växt fram och använts, men införandet av IFRS 15 innebär att metoderna nu ofta är tvingande inom entreprenadområdet och med de osäkerheter som existerar kan detta komma att påverka tillförlitligheten i redovisningen. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om entreprenadföretagens användning av vinstavräkning och färdigställandegrad leder till tillförlitlig redovisningsinformation. Metod: En kvalitativ metod med en induktiv ansats har valts. För att undersöka frågeställningen har semi-strukturerade intervjuer genomförs med utvalda företag och därefter har fördjupade intervjuer, med öppna frågor, gjorts med hälften av dessa för att få en djupare insikt. En avstämning av resultatet gjordes genom intervjuer med revisorer. Samtliga intervjuer genomfördes som inspelade videomöten. Teori: Den teoretiska referensramen beskriver redovisningsstandarder och synsätt för intäktsredovisning för entreprenadföretag. Färdigställandegrad samt vinstavräkning beskrivs och avslutningsvis ägnas tillförlitlighetsaspekter stort utrymme. Tidigare vetenskaplig forskning inom ämnet presenteras. Empiri: Den empiri som insamlats består av intervjuer med ekonomichefer och controllers i åtta noterade och onoterade företag som representerar olika företagsstorlek, samt två auktoriserade revisorer. Företagen är verksamma inom infrastruktur och anläggningsentreprenader. Intervjuerna tar upp tillämpning av regelverk och vinstavräkning samt hantering av förändringar under pågående projekt. Slutsatser: Vi har funnit att företagen i studien använder vinstavräkning i flertalet entreprenadprojekt men att införandet av IFRS 15 inte har föranlett eller påverkat detta. I första hand gäller användningen fastprisprojekt, men även vid projekt på löpande räkning och ramavtal används vinstavräkning. Metoden är väletablerad och anses bidra med tillförlitlig information då den vid redovisningstillfället ger en rättvisande bild. Vi har funnit att arbetet med vinstavräkning ingår i en systematisk process där kostnadsprognoser samlas in, bearbetas och redovisningsinformation beräknas. Indata är i vissa fall är svåra att bedöma i början av projekt och vid långa projekt. Genom att indata integreras med existerande projektinformation i ett systemstöd, varefter helheten analyseras genom en intern revision och viss manuell hantering, genereras nya tillförlitliga utdata. Detta uppnås med hjälp av prognosgenomgångar, redovisningssystem och kompetent personal och kan ses som en input-output-process, där steget emellan är den bearbetning som gör att osäkra indata transformeras till tillförlitliga utdata. Processen är i princip lika för alla företag men den genomförs på olika sätt beroende på förutsättningarna. Mindre företag har oftast inte tillgång till avancerat systemstöd och får då ett större personberoende genom mer manuell hantering. Större företag som har mer resurser har också bättre förutsättningar att med hjälp av avancerat systemstöd ta fram tillförlitlig redovisningsinformation och de är mindre känsliga för eventuella felbedömningar. I studien har vi inte kunnat visa att större företag tar fram bättre prognoser, endast att de har det lättare att ta fram dem och att samtliga företag är nöjda med kvaliteten på redovisningsinformationen. / Background: The regulations concerning revenue recognition have in recent decades changed a lot to adapt to international standards. Methods for profit recognition have been developed and are frequently used. Through the introduction of IFRS 15 they are now mandatory to use for many construction companies and since they introduce some uncertainties it could have an impact on the reliability in the accounting. Aim: The purpose of the study is to examine if construction companies use profit recognition and percentage of completion calculations and how they manage to achieve reliability in their accounting. Method: A qualitative study with an inductive approach was chosen to enable deeper understanding on the subject. To examine the topic, semistructured interviews with selected companies were performed, followed by some deeper interviews to achieve sufficient insights. The result was verified by interviews with two auditors. All interviews were performed through recorded video meetings. Theory: The theoretical background includes revenue recognition principles for construction companies, percentage of completion and profit recognition. Research articles on the subject are presented. Empirical: Empirical studies through semi-structured interviews with CFOs and controllers of selected listed and unlisted construction companies of various sizes, and finally with two authorized auditors. On the agenda were questions regarding application of regulations, profit recognition and management of changes in relation to achieving reliable accounting. Conclusions: The percentage of completion method is frequently used in construction projects, and this has not been impacted by the transition to the new IFRS 15 standard. It is mainly used in fixed price projects but occasionally in man/material-based projects and frame agreements. The method is well established and is considered to contribute to reliable accounting information since at the time of reporting a fair value is given. We have established that the percentage of completion calculations are part of a systemic process where cost prognosis data is collected, processed and the output is accounting data. The input prognosis may often be difficult to estimate in long projects or in early days and is often not entirely correct. In the process the input is integrated with existing project data, analyzed, and audited and after some manual interaction new data is produced. This process requires reviews, system support, competent staff and may be regarded as an input-output-process where the step between input and output is where the uncertainties are transformed into reliable output. This process is basically the same for all companies but is performed differently depending on company sizes. Smaller companies do not have access to the same level of system support and must rely more on individuals. The larger companies have an easier way to achieve reliability through advanced systems and they are less sensitive to misjudgments. In the study we have not proved that the larger companies make better prognosis, just that they have an easier way of making them. All interviewed companies are satisfied with the quality of the resulting accounting information.