Från 1 januari 2010 skall byggbranschen tillämpa nya redovisningsregler gällande redovisning av intäkter från försäljning av fastigheter. Denna regel, eller rättare sagt lagtolkning heter IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet och har till syfte att göra redovisningen mer enhetlig mellan företag och länder. Tidigare var det tillåtet att i högre grad tillämpa successiv vinstavräkning, vilket innebär att intäkter och tillhörande kostnader redovisas successivt under arbetsprocessen i takt med färdigställandegrad. Numera kommer det bli allt vanligare att försäljningsintäkten redovisas först när de betydande riskerna har övergått till köparen, vilket normalt sammanfaller med tillträdet till fastigheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de fyra största svenska byggbolagen påverkas av den nya lagtolkningen. Dessa var Skanska, NCC, Peab och JM. Arbetsgången inleddes med en teoristudie för att sätta oss in i ämnet. Vi har studerat olika redovisningsprinciper samt de internationella standarderna som berör intäktsredovisning IAS 11 Entreprenadavtal och IAS 18 Intäkter. IFRIC 15 skall vägleda företagen i valet av antingen IAS 11 eller IAS 18. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden för vår undersökning. Vi byggde vår empiri på årsredovisningar och intervjuer med ekonomer på företagen. Frågorna anpassades till de olika företagen utifrån information som fanns att läsa i finansiella rapporter. Syftet med IFRIC 15 är att skapa en enhetlig praxis kring intäktsredovisning för uppförande av fastigheter. Eftersom IFRIC endast ger ut tolknings-föreskrifter så är det upp till varje bolag att göra sin egen tolkning. Vi har sett att de större bolagen Skanska och NCC påverkas mer av tolkningen än de mindre bolagen Peab och JM. Den huvudsakliga faktorn för vilka följdeffekter IFRIC 15 ger, är vilka avtalsformer företagen har med uppdragsgivare. Peab och JM arbetar mer med entreprenad då de fortsättningsvis får tillämpa successiv vinstavräkning. Skanska och NCC arbetar mer med försäljning och ska med tillämpning av IFRIC 15 redovisa intäkter vid överlämnande till slutkund. En harmonisering kan vi inte se i de svenska bolagen men på längre sikt kanske det kan uppnås.

Bakgrund och problem: Finansiella rapporters betydelse vid företagsanalyser och beslut som investerare fattar ställer krav på den externa redovisningen. Sammansatta avtal har begränsad vägledning i de befintliga redovisningsrekommendationerna, de grundläggande definitioner av intäkter präglas idag av svagheter. Hur ser efterlevnaden ut av dessa rekommendationer idag? Konvergensprojekt mellan IASB och FASB syfte är att harmonisera och skapa nya gemensamma rekommendationer kring intäktsredovisning. Kan konvergensprojektet tydliggöra och utveckla de befintliga rekommendationerna av sammansatta avtal?  Syfte: Syftet är att belysa problemområden kring intäktsredovisning av sammansatta avtal enligt IFRS, samt undersöka skillnaderna mellan de befintliga intäktsredovisningsrekommendationerna och förslaget från konvergensprojektet. Urval: Studien kommer endast undersöka telekombranschen då de utgör en bransch med frekvent användning av sammansatta avtal. Dessa företag är även noterade på den svenska börsen. Metod: Kvalitativ innehållsanalys där granskning av årsredovisningar är utgångspunkten. Problem som uppmärksammats i och med granskning av företagens efterlevnad av rekommendationer kommer sättas i förhållande till konvergensprojektets förslag på ny intäktsredovisning. Analys: IFRS lämnar stort utrymme för tolkningar, i analysen bearbetas intäktsredovisning, verkligt värde samt identifiering, separering och periodisering. Diskussion och slutsatser: Redovisningsrekommendationer kring sammansatta avtal är idag mycket begränsad, ökade upplysningskrav skulle ge användaren mer information vid jämförelse och bedömning av företag. Konvergensprojektet utgår från det sammansatta avtalet mellan företag och kund.. Efterfrågan om mer vägledning kan komma i konflikt med målet om en mer principbaserad redovisningsrekommendation.

Bakgrund: Finansiella rapporter har en betydande roll på marknaden och kan se olika ut beroende på incitament bakom redovisningsval. Företag kan bland annat påverka intäkterna beroende på incitament. Detta såg man i företaget Enron som försökte möta förväntningar genom att tidigarelägga intäkterna som gjorde att de gick i konkurs. Intäktsredovisningen kan ses som komplext eftersom det är en bedömningsfråga. Ytterligare exempel är företaget Prosolvia som redovisa intäkterna fel vilket även gjorde att de gick i konkurs. Syfte: Studiens syfte är att studera hur tjänsteföretag som använder K3 redovisar sina intäkter och de bakomliggande orsakerna till redovisningsvalen. I studien kommer det även göras en jämförelse mellan onoterade tjänsteföretags intäktsredovisning. Metod: Studien har utförts genom en kvalitativ metod med ett deduktivt synsätt. Empiriska data utgörs av primärdata som har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien kom fram till att K3 tjänsteföretags intäktsredovisning påverkas av egenintresse, legitimitet och förväntningar från intressenter samt samhället. Studiens resultat visar även att det finns skillnad mellan företagens val av metod och konton vid intäktsredovisningen. / Introduction: Financial reports have a significant role in the market and may differ depending on the incentive for accounting choices. Incentives may influence how companies recognize revenue. This was seen in the company Enron who tried to meet expectations by bringing forward earnings that led to bankruptcy. The revenue recognition can be seen as complex because it is a question of assessments. Another example is the company Prosolvia that reported the incomes wrong, which also caused them to go bankrupt. Purpose: The purpose of the study is to study how service companies using K3 report their income and the underlying causes of the accounting choice. The study will also make a comparison between the listed companies revenue recognition. ends K3 reports their revenues and the underlying causes of the accounting choice. The study will also make a comparison between the listed companies revenue recognition. Method: The study has been conducted through a qualitative method with a deductive approach. The empirical data consists of primary data obtained through semi-structured interviews. Conclusion: The study found that the revenue recognition of K3 services companies´ is affected by self-interest, legitimacy and expectations from stakeholders as well as society. The results of the study also show that there is a difference between the companies’ choice of method and accounts in the revenue recognition.

En ständigt aktuell debatt inom redovisning är vilka kriterier som ska ligga till grund vid bedömningen av när recognition av intäkter skall ske. Diskussionen har sin grund i vilka rekvisit som ska uppfyllas för att recognition av intäkter skall ske. IASB och FASB kom år 2014, efter ett samarbete sedan år 2002 som en del i harmoniseringsprocessen, ut med IFRS 15 - Revenue from Contracts with Customers. IFRS 15, som är en ny redovisningsstandard för intäktsredovisning, kommer bland annat att ersätta de nuvarande standarderna IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal.   I denna studie tillämpas rekvisiten för recognition av intäkter i enlighet med IFRS 15 och IAS 11 för att analysera effekter på bolagsskatt, informationsvärde och utdelningsmöjligheter. Med utgångspunkt i intressentmodellen och de finansiella rapporternas syfte till att lämna information till intressenter så analyseras effekterna. Analyserna sker utifrån sju konstruerade typfall som belyser effekterna till följd av att IFRS 15 respektive IAS 11 tillämpas. Studien är förutsägande och typfallens balansräkningar, resultaträkningar och avtal syftar till att visa vilka faktorer som blir avgörande när eventuella skillnader i intäktsredovisningen uppstår. Därefter analyseras vilken eller vilka intressenter som påverkas vid tillämpningen av IAS 11 respektive IFRS 15.   Syftet med studien är att genom tillämpning av standarderna i typfallen, på ett pedagogiskt sätt analysera ekonomiska konsekvenser vid tillämpning av IFRS 15, för aktiebolagets intressenter avseende informationsvärde till intressenter, bolagsskattens påverkan och utdelningsmöjligheter. Studien visar att tillämpningen av den nya standarden IFRS 15 kan påverka intäktsredovisningen och då skapa skillnader i bolagsskatt, informationsvärde och utdelningsmöjligheter mellan standarderna IFRS 15 och IAS 11.   Resultaten av studien pekar på att skillnader kan uppstå vid tillämpning av IFRS 15 jämfört med IAS 11 då införandet av kravet på överföring av kontroll för recognition av intäkter skiljer sig från att föra över de betydande risker och förmåner förknippade med en tillgång. Vidare kan skillnader uppstå om ett avtal delas upp på flera prestationsåtagande vid tillämpning av IFRS 15 medan avtalet har ett prestationsåtagande vid tillämpning av IAS 11. Skillnader kan även uppstå när kontroll inte kan överföras över tid enligt IFRS 15 medan successiv vinstavräkning kan tillämpas vid intäktsredovisning enligt IAS 11 och om flera avtal ska ses som ett enligt IAS 11 men delas upp på flera avtal enligt IFRS 15. De intressenter som gynnas eller missgynnas kan vara ägare, anställda, myndigheter samt kreditgivare. Det framkommer av analyserna att det är beroende på vilken typ av skillnad som uppstår som blir avgörande för om en intressent kan anses missgynnas eller gynnas. / A constant and current debate within accounting is what criteria’s should be the basis for assessing when the recognition of revenue should take place. The discussion is based on the conditions which must be met for the recognition of revenue to take place. IASB and FASB published in 2014, after collaboration since 2002 as part of the harmonization process, IFRS 15. IFRS 15 is a new accounting standard for revenue recognition which will replace the current standards IAS 18 Revenue and IAS 11 Construction Contracts.   In this study the conditions for recognition of income are applied in accordance with IFRS 15 and IAS 11 in order to analyze the effects on income tax, information value and dividend potential. Based on the stakeholder model and the objective of financial statements, which are to provide information to stakeholders, the effects are analyzed. The analysis is based on seven constructed scenarios that illustrate the effects as a result of the application of IFRS 15 and IAS 11.   The purpose of the study is to through the application of standards in the scenarios in a educational way analyze the economic consequences for the companies stakeholders regarding information value, the effect on income tax and dividend potential. The study shows that the application of the new standard IFRS 15 may influence revenue recognition and as a result it could create differences between the two standards IFRS 15 and IAS 11 regarding income tax, information value and dividend potential.   The results of the study indicate that differences may arise from the introduction of the requirement for the transfer of control of the recognition of revenue, contracts are divided on several performance commitments in IFRS 15 while the contract has one performance commitment in application of IAS 11. Differences may also occur when the control cannot be transferred over time in accordance with IFRS 15 while the percentage-of-completion method can be applied to revenue recognition in accordance with IAS 11. The stakeholders that benefit or have an disadvantage could be the owners, employees, authorities and creditors. It emerges from the analyzes that it is dependent on the type of difference that will determine whether a stakeholder can be considered disadvantaged or favored.

Den ökade globaliseringen av kapitalmarknaden och det faktum att marknader numera integreras oberoende av landsgränser, har bidragit till att en harmonisering av redovisningsregler har blivit allt viktigare. Inkonsekvenser i redovisningen har historiskt resulterat i finanskriser och företagskandaler, som fått allvarliga konsekvenser. I syfte att minimera dessa redovisningsskillnader ingick den internationella standardsättaren IASB tillsammans med den amerikanska standardsättaren FASB ett gemensamt projekt. Projektet går under benämningen Norwalk Agreement och startades år 2002. Idag samarbetar IASB och FASB mot målet att öka jämförbarheten med den internationella redovisningen genom att utveckla en enhetlig uppsättning av högkvalitativa redovisningsstandarder. Som en del i detta projekt publicerade de år 2010 de två första kapitlen i den gemensamt framarbetade föreställningsramen. De har även tagit fram två förslag till nya standarder beträffande leasing och intäktsredovisning samt färdigställt en standard för värdering till verkligt värde.Syftet med studien är att, utifrån den internationella harmoniseringsprocessen, undersöka de likheter och skillnader som finns mellan IASB:s och FASB:s regelverk, hur väl förankrad de kvalitativa egenskaperna är i de gemensamt utvecklade standarderna samt vilka utvecklingstendenser som går att urskilja.Studien har genomförts utifrån en induktiv ansats med en komparativ design. Undersökningsansatsen är av kvalitativ karaktär där fyra områden har valts ut för att studeras närmare. Områdena utgörs av föreställningsram, leasing, värdering till verkligt värde och intäktsredovisning, som valdes ut på grund av deras betydande roll avseende harmoniseringsprocessen.Studiens resultat visar att det (förutsatt att förslagen går igenom) har skett en konvergering på de jure nivå mellan de båda standardsättarnas regelverk. Det kvarstår dock skillnader på de facto nivå som en konsekvens av kulturella och institutionella skillnader. Undersökningen visar även att det finns brister avseende de kvalitativa egenskapernas representativitet i FASB:s och IASB:s förslag på nya standarder. Slutligen går utvecklingen mot en ökad användning av professionellt omdöme, principbaserade standarder och ökad transparens, vilket är att likna IASB:s förhållningssätt. Trots många influenser från FASB går utvecklingen mot att närma sig IASB. / Program: Civilekonomprogrammet

Studien studerar intäktsredovisningen i idrottens elitverksamhet. Studien är inriktad mot ishockeyns Elitserie och fotbollens Allsvenska. Syftet med studien är att undersöka vilka problem som kan uppstå i intäktsredovisningen och förklara dem. Om problem uppkommer önskade undersökningen ta reda på om ett utvecklande av avtalen skulle kunna vara en lösning. Anledningen till detta val härstammar från Borussia Dortmund och deras problem med att intäktsredovisa ett sponsoravtal som sträckte sig över fem år. De valde att redovisa hela summan i början av kontraktstiden vilket är fel, det borde skett en periodisering över hela kontraktstiden. Idrotten har gått från att vara ett allmänt nöje till att mer och mer likna rent företagande, i alla fall på elitnivå. Revisionsbyrån PwC har utvecklat ett dokument för att underlätta redovisningen av intäkter för underhållningsbranschen då kommersiella avtalet tenderar att vara väldigt komplicerade. För att besvara studiens syfte har telefonintervjuer och mejlkonversationer förekommit med föreningarnas ekonomichefer samt redovisningsansvariga. Det resulterade i totalt åtta intervjuer, fyra från ishockeyns Elitserie och fyra från fotbollens Allsvenska. För att komplettera har årsredovisningar från föreningarna granskats med fokus på förvaltningsberättelse, resultaträkningen samt de noter som behandlar intäkter. De intäkter som valts att undersöka är sponsor- och reklamintäkter, tv-intäkter, biljetter och en liten del merchandise. Resultatet visar på att föreningarna inte anser sig ha några problem med intäktsredovisningen och skulle därför inte behöva någon utveckling av sina avtal. Däremot visade undersökningen att en förening kan hantera erkännandet av sina intäkter på olika sätt. Det finns ingen konsekvens i hur intäkterna tas upp. I vissa fall sker det vid fakturering, ibland vid betalning eller när prestationen är utförd. Ibland sker periodisering men oftast inte, förutom vid de tillfällen då betalningen erhålls under fel år. Detta är dock inget problem då föreningarna måste, både enligt elitlicensen och eftersom att de följer bokföringsmässiga grunder, följa sitt räkenskapsår.

Bakgrund och problem: Intäkter är en viktig post i den finansiella rapporteringen för användares beslutsfattande. Dock omgärdas intäktsredovisningen av flera svårigheter gällande bedömningar av när och till vilket belopp intäkter ska redovisas. Detta är speciellt ett problem vid redovisning av uppdrag som löper över flera redovisningsperioder, vilket är vanligt i byggbranschen. IASB har haft ett förslag till en ny standard för intäktsredovisning ute på remiss och IASB:s främsta syfte är att redovisningen ska vara användbar för användare av finansiella rapporter. Införandet av en ny standard kommer att innebära förändringar i byggbolagens redovisning och därmed även användbarheten i redovisningsinformationen. Metod/Empiri: Empirin består i grunden av ett praktikfall i form av ett avtal, rörande ett bostadsprojekt som löper över två år. Tre byggbolag; NCC, PEAB samt Skanska har genom e-post- och telefonintervjuer fått resonera kring hur uppdraget i praktikfallet redovisas med nuvarande standarder för intäktsredovisning. Avslutningsvis har IASB:s föreslagna standard ‖Revenue from Contracts with Customers‖ även applicerats på uppdraget i praktikfallet.     Slutsatser: Tillämpningen i praktikfallet av ‖Revenue from Contracts with Customers‖ visade att den nya standarden medför ett ökat behov av bedömningar i intäktsredovisningen. Fler bedömningar kan innebära en större osäkerhet för både redovisare och användare men den nya standarden möjliggjorde även en mer nyanserad intäktsredovisning som visar den ekonomiska verkligheten på ett mer realistiskt sätt än nuvarande redovisning.   Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är att genom ett konstruerat praktikfall analysera hur intäktsredovisningen i tre byggbolag påverkas vid tillämpningen av IASB:s ‖Revenue from Contracts with Customers‖. Studiens vidare bidrag ligger i att genom praktikfallet öka kunskapen om hur IASB:s nya föreslagna standard påverkar användbarheten i byggbolagens redovisningsinformation.

Syfte: Tidigare forskning har fokuserat främst på hur användandet av IFRS separat påverkar transparens i redovisningen samt redovisningskvalité. Däremot finns det inte lika mycket forskning kring hur IFRS 15 påverkar relationen mellan transparens och redovisningskvalité. Syftet med studien är därmed att belysa IFRS 15:s påverkan på sambandet mellan transparens och redovisningskvalité.   Frågeställningar: Vilka faktorer i användandet av IFRS 15 påverkar transparensen och redovisningskvalitén? Hur påverkas redovisningskvalitén av att transparensen förändras?  Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Med hjälp av en abduktiv forskningsansats har teori och empiri arbetats fram genom en fallstudie med grunden i en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Insamlingen av primärdata och analysen i studien har använt tematisk analys som inspirationskälla för tillvägagångssättet.  Resultat & slutsats: Studien tyder på att IFRS 15 har en påverkan på sambandet mellan transparens och redovisningskvalité. Den mest centrala förståelsen som funnits under denna studie är att när öppenheten kring transparensen förändras så blir det en positiv effekt på redovisningskvalitén där upplysningskraven ses som en väsentlig aspekt att beakta. Förslag till fortsatt forskning: Vi har i denna studie studerat sambandet mellan redovisningskvalité och transparens utifrån IFRS 15 innan ikraftträdandedatumet. Det vore därför intressant att studera detta samband efter ikraftträdandet av IFRS 15 för att på så sätt få fram konkreta effekter.  Uppsatsens bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar denna studie till att belysa hur användandet av IFRS 15 påverkar transparens och kvalité inom redovisningen. Ur ett praktiskt perspektiv bidrar den även till en ökad förståelse för behovet av redovisningskvalité i den finansiella informationen. / Aim: Prior research has focused primarily on how the use of IFRS separately affects transparency in accounting and accounting quality. Nevertheless, more research focusing on how IFRS 15 affects the relationship between transparency and accounting quality. Thus, the aim of this thesis is to illustrate the effect of IFRS 15 on the relationship between transparency and accounting quality Research questions: Which factors in the use of IFRS 15 affects the transparency and the accounting quality? How will the accounting quality be affected if the transparency changes? Method: This thesis is based on a hermeneutic and social constructivist perspective. With the help of an abductive method, theory and empirical work have been developed through a case study with the basis of a qualitative approach with semi-structured interviews. When collecting and analyzing the empirical material the thesis has been inspired by thematic analysis. Result & Conclusions: This thesis indicates that IFRS 15 has an impact on the relationship between transparency and accounting quality. The most central understanding in this thesis is that when transparency is changed, it has a positive effect on accounting quality, where disclosure requirements has been seen as an essential aspect to consider. Suggestions for future research: In this thesis, we have examined the relationship between transparency and accounting quality based on the use of IFRS 15 before the effective date. Therefore, for future research it would be interesting to examine this relationship after the effective date of IFRS 15. Contribution of the thesis: From a theoretical point of view, this thesis contributes to highlight how the use of IFRS 15 can affect the transparency and quality of accounting. From a practical point of view, this thesis contributes to an increased understanding of the need for accounting quality in the financial information.

Sammanfattning Intäktsredovisningen har länge varit ett komplicerat område. Flera olika standarder har funnits och detta har lett till stora redovisningsskandaler. IASB och FASB började tillsammans att utveckla de två intäktsstandarderna IFRS 15 och ASC 606. Detta till följd av de tidigare skandalerna, målet var att ersätta tidigare standarder med IFRS 15 och ASC 606. Harmoniseringsarbetet syftade till att redovisningen skulle bli likadan världen över med hjälp av dessa standarder.    Denna studies syfte var att jämföra de båda standarderna, för att se hur långt harmoniseringsarbetet har kommit. För att lyckas med detta går studien igenom likheter mellan IFRS 15 och ASC 606 samt fortsätta skillnader. Sedan konstruerades sju typfall inspirerade från byggbranschen. Detta på grund av de ofta komplexa och långa arbetena i branschen. Målet var att se hur valet av standard påverkar ett företags resultaträkning, således hur harmoniseringen ser ut standarderna emellan.   Resultaten av typfallen visar på att det i stor utsträckning är harmoniserat standarderna emellan. Det finns vissa skillnader, det beror ofta på den friare tolkningen i IFRS 15. I några av typfallen innebär val av standard en differens i resultaträkningen eller andra delar av ett företags redovisning. Slutsatsen är att det är harmoniserat mellan standarderna trots att vissa skillnader består. Vi anser att det finns fördelar med bägge standarderna. För de som arbetar med redovisning kan IFRS 15 vara mer fördelaktigt på grund av den friare tolkningen. Externa parter såsom investerare, potentiella samarbetspartners och så vidare föredrar troligtvis ASC 606 hårdare riktlinjer då redovisningen blir mer likvärdigt företag emellan. / Abstract Revenue accounting has long been a complicated area. There have been several different standards, this has led to big scandals in revenue accounting. IASB and FASB started to develop the two revenue standards IFRS 15 and ASC 606 together. This as a result of the previous scandals, the goal was to replace previous standards with IFRS 15 and ASC 606. The harmonization work aimed at making accounting the same all over the world with the help of this standards. This studies purpose was to compare the both standards, this to see how far the harmonization work has come. To succeed with this the studie goes through similarities between IFRS 15 and ASC 606 and continued differences. After these seven hypothetical cases were constructed inspired by the construction industry. This because of the complex and long-time work spans in the industry. The goal was to see how the choice of standard affects a company’s income statement, thus how the harmonization looks between the standards. The results of the hypothetical cases shows that the standards are harmonized to a large extent. There are still some differences. This depends on the often-freer interpretation in IFRS 15. In some of the hypothetical cases the choice of standard makes differences in the income statement or other parts of the company`s accounting. The conclusion is that the standards are harmonized even though some differences persist. We believe that there are advantages with both standards. For the people that works with accounting IFRS 15 may be more advantageous because of the freer interpretation. External parts such as investors, potential partners and so on probably prefers ASC 606 tougher guidelines as accounting becomes more equal between companies.

Titel: IFRS 15: fyra år efter införandet - En kvalitativ studie om hur en intäktsstandard har sett ut i praktiken utifrån revisorns perspektiv Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Miranda Rashid Zadeh och Evelina Ferner  Handledare: Mattias Hamberg Datum: 2022 – Januari  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur revisorer upplever att deras rutiner och tillämpning av digital system förändrats efter införandet av IFRS 15. Studien ämnar även att undersöka hur revisorer upplever att införandet av standarden påverkat revisionskvalitén.  Metod: Studien baserar sig på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För att besvara syftet intervjuades sex auktoriserade revisorer med god kunskap inom IFRS. Analysen av det insamlade datamaterialet genomfördes med hjälp av kodning och baserades på de tre temana: Revisorns rutiner, Digitala system samt Revisionskvalité.  Resultat och slutsats: Revisorerna upplevde att det inte blev någon större skillnad för deras rutiner efter IFRS 15. De menar att IFRS 15 inte utmärker sig från de tidigare standarderna, men att den varit svårare att tillämpa på grund av ökade krav och detaljer. Det finns fortfarande bolag som har svårt att följa IFRS 15 och därför har revisorn behövt vägleda bolagen i större utsträckning. Efter implementeringen har revisorerna även behövt anpassa sig till klienternas uppdaterade system. Dock har revisionsbyråernas system inte ändrats på grund av standarden. Avslutningsvis har IFRS 15 inte haft en lika stor påverkan för revisorerna i praktiken jämfört med vad som förväntades innan implementeringen.  Examensarbetets bidrag: Vår studie bidrar till tidigare forskning i form av en ökad förståelse för vilka förändringar IFRS 15 medfört i praktiken. Med vår studie hoppas vi att revisionsbyråerna och revisorerna får en överblick om förändringen och vad det har inneburit för deras rutiner och tillämpning av digitala system. Vi hoppas även på att framtida standardsättare kan ta del av revisorernas synpunkter för att se brister i standarden. Vidare önskar vi kunna väcka ett intresse hos andra att forska vidare inom intäktsredovisning.  Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har fokuserat på vilken betydelse IFRS 15 har haft för revisorernas rutiner och användning av digitala system. Förslag till vidare forskning vore att studera en annan standard och dess påverkan på revisorers dagliga arbete. Ett ytterligare förslag vore att tillämpa en annan metod och undersöka IFRS 15 i praktiken utifrån företagens årsredovisningar. / Title: IFRS 15: four years after the implementation – A qualitative study of a revenue recognition standard from the auditor’s perspective Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Miranda Rashid Zadeh and Evelina Ferner Supervisor: Mattias Hamberg Date: 2022 - January  Aim: The purpose of the study is to examine how auditors experienced that their routines and application of digital systems have changed after the implementation of IFRS 15. The study also aims to examine how auditors experienced that the standard affected auditing quality.  Method: The study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews. To answer the purpose, six authorized public accountants with good knowledge of IFRS were interviewed. The analysis of the collected data material was carried out using coding and was based on the three themes: The auditor's routines, Digital systems, and Audit quality.  Result and Conclusions: The auditors felt that there was no major difference in their routines in accordance with IFRS 15. They believe that IFRS 15 does not differ from the previous standards, but that it has been more difficult to apply due to increased requirements and details. There are still companies that struggles with IFRS 15 compliance, and therefore the auditor has needed to guide the companies to a greater extent. After implementation, the auditors have also had to adapt to the clients' updated systems. However, the audit firms' systems have not changed due to the standard. In conclusion, IFRS 15 has not had as great an impact on the auditors in practice compared with what was expected before implementation.  Contribution of the thesis: The study contributes to previous research by an increased understanding of what changes IFRS 15 has brought into practice. With our study, we hope that the auditing firms and auditors get an overview of the change and what it has meant for their routines and application of digital systems. We also hope that future standard-setters can take note of the auditors' views to see shortcomings in the standard. Furthermore, we wish to be able to arouse the interest of others to do further research in revenue accounting.  Suggestions for future research: As this study has focused on the significance of IFRS 15 for the auditors' routines and use of digital systems, a suggestion for further research would be to study another standard and its impact on auditors' daily work. Another proposal would be to apply a different method and examine IFRS 15 in practice, based on the companies' annual reports.