Revenue is the largest post in the financial statements but is often least described. They are an important element when different companies are compared with each other. Revenue is often associated with assessment which Enron and Prosolvia is two examples of. Enron reported their incomes and assets while their costs and debts were not reported. Thus were a positive image maintained of the company when the financial position in reality were otherwise. Also Prosolvia´s way of reporting revenues were questioned. The part that was mostly questioned was why Prosolvia chose to report revenues while the customer still had the right to return it. Two central questions when it comes to revenue recognition are: When the revenue is recognized? To which value the revenue is being recognized?   To be able to answer these questions the companies use the accounting frameworks, IFRS, the Swedish Annual Accounts Act and the supplementary normative.   The purpose of this study is to gain an understanding of how companies report their revenues and which difficulties they encounter and how they solve these. We want to analyze to see if there are any differences or similarities between the companies who reports according to IFRS and the Swedish Annual Accounts Act. The question we have emanated from is: How do companies report their revenues?   Our study was carried out with a hermeneutical perspective and that is why we used a abductive strategy with a qualitative approach. This strategy suited our study because we wanted to see how the companies report their revenues in reality. The material was collected through open individual interviews and a telephone interview. The choice of companies was made based on which accounting framework they use and what kind of business they have.   The result of our study shows that companies whose business consist of selling goods has a better support from the accounting frameworks in the question when an income becomes revenue. Companies that sell goods must do a deposition to handle the costs concerning the return of goods. When the deposited amount was compared with companies that have service assignments we saw that these companies handle the deposit for warranty likewise. However the companies with service assignments made their assessments more carefully than the companies who sell goods. The companies that had service assignments both used the percentage of completion method, even though they did not work with large projects. The reason was that they thought that this method gives the truest and fairest view of the company. Which value, nominal or fair, the company should report is not clear and simple, no matter which branch they are in. This showed in the interviews where only a few of the companies know what the values meant or what separated them.

<p>Rubrik        Vinst nu eller senare? – En studie hur företag intäktsredovisar sin entreprenadverksamhet</p><p>Problem      Intäktsredovisning är ett av de mest problematiska områden som normsättare och praktiker har att handskas med idag. Detta beror på många anledningar, men framförallt råder det en ovisshet för hur intäktsredovisningen ska gå till. IASB har utvecklat standarderna IAS 18 Intäkter samt en specialiserad intäktsredovisning via IAS 11 Entreprenadavtal, som vägledning för företagen. Kraven som finns i dagens regelverk är dock komplexa och relativt öppet formulerade. Detta har lett till att egna former av praxis råder och praktiker gör egna tolkningar av hur redovisningen ska göras, vilket i sin tur har förstärkt den osäkerhet som råder kring intäktsredovisning. Detta leder oss in på vår problemformulering:</p><p><em>Hur tolkar företag med entreprenadverksamhet de öppna reglerna i IAS 11 och hur agerar de praktiskt kring dess problematik och komplexitet i sin intäktsredovisning? Samt, vad påverkar dem i deras tillämpning och beslut??</em></p><p>Syfte          Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur företagen tolkar de ramar som finns i IAS 11. Detta gör vi bland annat genom att kartlägga hur företagen praktiskt agerar i spelrummen mellan reglerna samt vad som påverkar deras beslut. Vidare avser vi att undersöka huruvida de beaktar redovisningens grundprinciper och kvalitativa egenskaper i sin intäktsredovisning.</p><p>Teori           Teorikapitlet har sin utgångspunkt från problembakgrunden och består av historik kring redovisning, redovisningens grundprinciper, intäktsredovisning, intäktsredovisning av entreprenaduppdrag samt redovisningens kvalitativa egenskaper.</p><p>Metod        Studien är av kvalitativ karaktär och genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där respondenterna bestod av börsnoterade företag som arbetar med entreprenaduppdrag och således använder IAS 11.</p><p>Resultat         Våra samlade intryck utifrån den ställda problemformuleringen är att företag med entreprenadverksamhet anser att dagens regelverk fungerar väl. Det viktigaste för företag med entreprenadverksamhet är att ge en rättvisande bild av intäkterna samt att successiv vinstavräkning görs för företagens intressenter med betoning för interna intressenter.</p>

Rubrik        Vinst nu eller senare? – En studie hur företag intäktsredovisar sin entreprenadverksamhet Problem      Intäktsredovisning är ett av de mest problematiska områden som normsättare och praktiker har att handskas med idag. Detta beror på många anledningar, men framförallt råder det en ovisshet för hur intäktsredovisningen ska gå till. IASB har utvecklat standarderna IAS 18 Intäkter samt en specialiserad intäktsredovisning via IAS 11 Entreprenadavtal, som vägledning för företagen. Kraven som finns i dagens regelverk är dock komplexa och relativt öppet formulerade. Detta har lett till att egna former av praxis råder och praktiker gör egna tolkningar av hur redovisningen ska göras, vilket i sin tur har förstärkt den osäkerhet som råder kring intäktsredovisning. Detta leder oss in på vår problemformulering: Hur tolkar företag med entreprenadverksamhet de öppna reglerna i IAS 11 och hur agerar de praktiskt kring dess problematik och komplexitet i sin intäktsredovisning? Samt, vad påverkar dem i deras tillämpning och beslut?? Syfte          Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur företagen tolkar de ramar som finns i IAS 11. Detta gör vi bland annat genom att kartlägga hur företagen praktiskt agerar i spelrummen mellan reglerna samt vad som påverkar deras beslut. Vidare avser vi att undersöka huruvida de beaktar redovisningens grundprinciper och kvalitativa egenskaper i sin intäktsredovisning. Teori           Teorikapitlet har sin utgångspunkt från problembakgrunden och består av historik kring redovisning, redovisningens grundprinciper, intäktsredovisning, intäktsredovisning av entreprenaduppdrag samt redovisningens kvalitativa egenskaper. Metod        Studien är av kvalitativ karaktär och genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där respondenterna bestod av börsnoterade företag som arbetar med entreprenaduppdrag och således använder IAS 11. Resultat         Våra samlade intryck utifrån den ställda problemformuleringen är att företag med entreprenadverksamhet anser att dagens regelverk fungerar väl. Det viktigaste för företag med entreprenadverksamhet är att ge en rättvisande bild av intäkterna samt att successiv vinstavräkning görs för företagens intressenter med betoning för interna intressenter.

Titel: Intäktsredovisningens nya form - En förstudie i hur de nya reglerna för intäktsredovisning tros påverka finansiell information från entreprenadföretag   Bakgrund och problem: Intäkter utgör oftast den största och mest relevanta posten när det kommer till företags redovisning. De regler och regelverk som styr intäktsredovisningen har det senaste decenniet diskuterats flitigt. Detta dels för att intäktsposten och dess redovisning har varit i centrum för ett antal redovisningsskandaler, dels för att reglerna inte är harmoniserade och för svåra att tillämpa. Problematik har lett till ett konvergeringsprojekt mellan de två stora normsättarna International Accounting Standards Board och Financial Accounting Standards Board som nu under andra halvåret av 2013 kommer presenter ett nytt regelverk gällande intäktsredovisningen.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur intäktsredovisningen för entreprenadföretag fungerar, samt att ge en inblick i hur de nya reglerna kring intäktsredovisningen tros komma att påverka företag i entreprenadbranschen. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur redovisningsexperter tror att de nya reglerna kommer påverka möjligheten för externa intressenter att få en rättvisande bild av företagen.   Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod där sammantaget fyra respondenter intervjuats genom en semistrukturerad intervjumodell. Respondenterna bestod av en blandning av revisionsexperter inom området från de största revisionsbyråerna och en styrelsemedlem från IASB.    Resultat och slutsatser: Entreprenadföretagen redovisar idag enligt en successiv vinstavräkningsmodell och det nya regelverket kommer innebära att redovisningen för entreprenadföretagen flyttas mot en mer realisationsbaserad redovisning. Den realisationsbaserade modellen går ut på att företagen delar upp de stora kontrakten i del kontrakt som i sin tur redovisas när bolagen fullföljt dessa prestationsåtagande. Vår undersökning visar på att den nya standarden, i jämförelse med den gamla, inte resulterar i någon större möjlighet för företag att manipulera sin redovisning.

Intäktsredovisning är ett svårt och komplicerat område som inte har fått den uppmärksamhet det förtjänar. I dagsläget finns många olika benämningar på intäkter men ingen klar och övergripande definition. För att lösa problemet startade IASB och FASB 2002 ett harmoniseringsprojekt, där intäktsredovisning ingår. Uppsatsen behandlar nedanstående frågor.Vad gör intäktsredovisning svårt i praktiken?Varför är harmoniseringsarbetet komplicerat?Kommer en eventuell slutprodukt av konvergensprojektet att kunna tillämpas i praktiken?Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse kring svårigheter med intäkter och komplexiteten kring harmoniseringsprojekt med inriktning på intäktsredovisning. Vidare är syftet att resonera kring vad projektet kan mynna ut i och hur detta kan implementeras i redovisningspraktiken.Uppsatsen har skrivits utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Litteratur, artiklar, lagar och rekommendationer har lästs och tolkats för att skapa ökad förståelse. Vidare är uppsatsen skriven utifrån en kvalitativ ansats. För att öka kunskaperna på området har intervjuer med två redovisningsspecialister genomförts.Intäktsredovisningen har varit ett oprioriterat område där normgivningen inte har följt med i utvecklingen, vilket har gjort regleringen gammalmodig och svår att tillämpa idag. Unbundling är ett område där företagen gör lite som de vill, då klar och övergripande reglering saknas på området. Oklarheter finns även gällande gränsdragningen mellan varuförsäljning och entreprenadavtal. Ytterligare en komplicerande faktor är de olika konflikterna inom normgivarnas respektive reglering.Det finns skillnader som grundar sig i respektive redovisningstradition. Standardsättarna skiljer sig även åt gällande huvudsakligt angreppssätt inom redovisningen, där IASB lämnar riktlinjer med utrymme för egna tolkningar medan FASB använder sig av en mycket mer detaljstyrd reglering. Det vore rimligt med en standard per intäktstyp. Harmoniseringsarbetet försvåras av de grundläggande skillnader som finns mellan normgivarna och deras olika prioritering på intäktsområdet. En nyckelfråga för harmoniseringsarbetet blir viljan att kompromissa.Avgörande för att nå en förbättrad intäktsredovisning blir att övertyga praktikerna som skall använda sig av den nya regleringen. Klarar normgivarna av att marknadsföra lösningen på ett framgångsrikt sätt kan resultatet av konvergensprojektet innebära en förbättring i framtiden. / Uppsatsnivå: C

Redovisningsområdet bearbetas ständigt för att moderniseras och förbättras. Som ett led i harmoniseringsprocessen mellan IFRS och US GAAP håller IASB och FASB på att arbeta med ett gemensamt projekt för att förändra regelverket för redovisning av intäkter. Samarbetet tog fart år 2002 och sedermera år 2008 publicerade man tillsammans ett diskussionsunderlag för allmänheten att kommentera. Arbetet fortskred och år 2010 var man följaktligen redo att utfärda ett förslag till standard; ett förslag som kom att revideras och ges ut i ny upplaga år 2011.Syftet med denna studie är att undersöka vad revisionsbyråer och normgivande organ har för åsikter om 2011 års förslag till standard gällande redovisning av intäkter från kontrakt med kunder. Vi vill också jämföra dessa åsikter de båda grupperna emellan för att se om de skiljer sig åt. Studien är en kvalitativ innehållsanalys där den empiriska datan består utav remissvar från 22 stycken respondenter jämnt fördelade mellan revisionsbyråer och normgivande organ.Att döma av remissvaren från respondenterna har IASB och FASB mycket arbete kvar att göra innan standarden kan anses vara redo att utfärdas. De flesta respondenter är förvisso nöjda med att IASB och FASB utvecklar en ny gemensam standard gällande intäkter från kontrakt med kunder, även om ingen är helt nöjd med förslaget som lagts fram. Endast två respondenter är helt eller delvis emot förslaget, då de istället tycker att det hade räckt med att förbättra nuvarande standarder. Vid en jämförelse mellan revisionsbyråerna och de normgivande organen ser vi att revisionsbyråerna generellt varit lite mer positiva till IASB och FASBs förslag till standard, även om det inte är någon markant skillnad dem emellan. / Program: Civilekonomprogrammet

Studien undersöker huruvida aktörer på den svenska kapitalmarknaden förstår att resultatkvalitet ökat och informationsasymmetrin minskat med implementeringen av IFRS 15 vilket ska leda till en positiv reaktion på kapitalmarknaden. Genom en eventstudie analyseras kapitalmarknadens reaktion vid publicering av den första kvartalsrapporten 2018. Vidare undersöker studien om företag i kommunikationsbranschen påverkas mer än resterande branscher genom en multipel tvärsnittsregression. Utifrån eventstudiens resultat finner vi ett starkt stöd och det går att statistiskt säkerställa att aktörer på den svenska kapitalmarknaden reagerade positivt på implementeringen av IFRS 15. Det tyder på ökat förtroende och minskad osäkerhet hos aktörerna på grund av den ökade resultatkvaliteten och minskade informationsasymmetrin. Vidare går det inte att statistiskt säkerställa att kommunikationsbranschen påverkas mer, det finns dock indikationer som stödjer detta.

Studien undersöker hur införandet av IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder har påverkat värderelevansen för svenska företag noterade på Nasdaq Stockholm. Syftet med studien är att genom regressionsanalys undersöka huruvida värderelevansen av redovisningsinformation och intäkter har ökat efter de nya riktlinjerna för intäktsredovisning. IASB förutspår att några av debranscher som påverkas mest av standarden är telekommunikation och IT. Därför undersöks dessa branscher närmare för att se om värderelevansen av intäkter ökat i större utsträckning än för de resterande branscherna i urvalet. Det empiriska resultatet visar inte att värderelevansen har ökat för vare sig redovisningsinformation eller intäkter. Studien finner inte heller bevis för att värderelevansen av intäkter för branscherna telekommunikation och IT har ökat i större utsträckning än för resterande branscher.

Redovisning av intäkter är ett av de största och viktigaste områden normgivare, redovisningsskyldiga och revisorer arbetar med. Den nuvarande europeiska och amerikanska regleringen för intäkter har brister i form av inkonsekventa och ofullständiga regler. Behovet av en ny intäktsstandard har växt fram, inte minst på grund av att företagens transaktioner blivit allt mer komplexa. Under 2002 påbörjade därför FASB och IASB ett samarbete med målet att nå en gemensam intäktsstandard. Projektet har nu nått så långt att de arbetar utifrån två olika modeller för att redovisa intäkter. Modellerna baseras på balansräkningsparadigmet där skillnader mellan tillgångar och skulder ger upphov till intäkter och kostnader. Enligt modellerna ska ett åtagande redovisas till verkligt värde alternativt till kundvärde.Valet av metod för intäkter ger olika värden på vissa poster såsom tillgångar, skulder, intäkter och kostnader i balans- och resultaträkningarna. Då redovisningens syfte är att förmedla beslutsanvändbar information till företagets intressenter krävs det att informationen har vissa egenskaper. Egenskaperna hos de finansiella rapporterna brukar bedömas utifrån ett antal kriterier där tillförlitlighet och relevans anses vara de centrala aspekterna.Uppsatsen avser att besvara huruvida intäktsprojektet som har sin utgångspunkt i ett balansorienterat synsätt, kommer att leda till ett bättre underlag för att fatta beslut utifrån aktieägarnas perspektiv. Uppsatsarbetet har bedrivits genom en kvalitativ metod där vi har genomfört djupintervjuer med respondenter vilka har olika erfarenheter av intäktsredovisning. Undersökningens slutsatser är att intäktsprojektets kommande standard torde leda till bättre beslutsunderlag för användarna och att den kommande intäktsstandarden i högre grad torde baseras på ramverken och ekonomisk teori.Under uppsatsarbetets gång upptäckte vi en rad intressanta frågeställningar och områden vilka vi anser skulle vara intressanta för vidare studier och forskning. Ett förslag till fortsatt forskning är att genomföra en studie där forskaren utifrån en specifik transaktion visar konsekvenserna av olika intäktsmodeller. / Uppsatsnivå: D

<p>Från 1 januari 2010 skall byggbranschen tillämpa nya redovisningsregler gällande redovisning av intäkter från försäljning av fastigheter. Denna regel, eller rättare sagt lagtolkning heter IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet och har till syfte att göra redovisningen mer enhetlig mellan företag och länder. Tidigare var det tillåtet att i högre grad tillämpa successiv vinstavräkning, vilket innebär att intäkter och tillhörande kostnader redovisas successivt under arbetsprocessen i takt med färdigställandegrad. Numera kommer det bli allt vanligare att försäljningsintäkten redovisas först när de betydande riskerna har övergått till köparen, vilket normalt sammanfaller med tillträdet till fastigheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de fyra största svenska byggbolagen påverkas av den nya lagtolkningen. Dessa var Skanska, NCC, Peab och JM.</p><p>Arbetsgången inleddes med en teoristudie för att sätta oss in i ämnet. Vi har studerat olika redovisningsprinciper samt de internationella standarderna som berör intäktsredovisning IAS 11 Entreprenadavtal och IAS 18 Intäkter. IFRIC 15 skall vägleda företagen i valet av antingen IAS 11 eller IAS 18.</p><p>Vi har använt oss av den kvalitativa metoden för vår undersökning. Vi byggde vår empiri på årsredovisningar och intervjuer med ekonomer på företagen. Frågorna anpassades till de olika företagen utifrån information som fanns att läsa i finansiella rapporter.</p><p>Syftet med IFRIC 15 är att skapa en enhetlig praxis kring intäktsredovisning för uppförande av fastigheter. Eftersom IFRIC endast ger ut tolknings-föreskrifter så är det upp till varje bolag att göra sin egen tolkning. Vi har sett att de större bolagen Skanska och NCC påverkas mer av tolkningen än de mindre bolagen Peab och JM. Den huvudsakliga faktorn för vilka följdeffekter IFRIC 15 ger, är vilka avtalsformer företagen har med uppdragsgivare. Peab och JM arbetar mer med entreprenad då de fortsättningsvis får tillämpa successiv vinstavräkning. Skanska och NCC arbetar mer med försäljning och ska med tillämpning av IFRIC 15 redovisa intäkter vid överlämnande till slutkund.</p><p>En harmonisering kan vi inte se i de svenska bolagen men på längre sikt kanske det kan uppnås.</p>