I takt med att internet fått en allt mer självklar ställning i dagens samhälle uppkommer debatter om personlig integritet med jämna mellanrum. I rampljuset står ofta hur sociala medier belyser och behandlar användares integritet i den digitala miljön. Den här uppsatsen har undersökt hur personlig integritet konstrueras i användarvillkoren till tre av de största sociala medierna: Facebook, Twitter och Youtube. Kontexten i vilken studien tar avstamp är hämtad ur Giddens resonemang om ett senmodernt samhälle. Utifrån flera teoretikers definitioner av personlig integritet skapade vi en integritetsmodell med vilken begreppet operationaliserades. Kritisk diskursanalytisk metod och analysverktygen modalitet och transivitet har använts för att analysera texterna. Vi har även lagt stor vikt vid specifika ordval i användarvillkoren. Slutsatsen är att personlig integritet inte syns explicit i villkoren, utan istället genomsyras i hur organisationerna behandlar användarnas personuppgifter och personliga innehåll. Genom användarvillkoren positionerar sig organisationerna som olika roller, ibland som auktoritär figur och ibland som jämlik vän. Undersökningen visar hur personlig integritet i användarvillkoren även fokuserar på rättigheterna och ansvaret för webbplatsens innehåll. I texterna behåller användarna ansvaret för innehållet medan de skriver under på att organisationen får rättigheterna att använda innehållet. Gällande användarnas säkerhet är villkoren skrivna som att det är andra användares beteenden som kan vara integritetskränkande, medan organisationens handlande inte kan vara det.

Our everyday lives are getting more and more connected with the web, and with that emerges the so called Internet of Things paradigm. The main objective of digitalizing the physical environment is to streamline everyday tasks whether it is on an individual basis or on an industrial basis. The purpose of this study is to examine the security and privacy issues related to the Internet of Things and the challenges the industry faces when developing IoT-solutions. We carried out interviews with four respondents whom all were active in the IoT-industry. The result of our study shows that the ubiquitous nature of technology put more at stake, resulting in the industry having to responsibly handle security and privacy related issues in a different way than before. Also, because of the Internet of Things still being in such an early developmental stage, there are standardization issues at hand that complicates the development of IoT-solutions.

The  purpose of the study was to enhance the understanding of what is affected and eligible technology and the direct supervision of the offices on the basis of the employee's perspective. Where the issues were the following:   What legitimizes the technology and the direct supervision according to the workers? How does the integrity of the employee's effekt the acceptance of the technology and the direct supervision of the open plan offices?    To carry out the study, participated twelve workers from two different organizations. The material consisted of previous research, surveillance and privacy as well as two theories. The theories consisted of Michel Foucault's theory of panopticism and Erving Goffman's theory, self in everyday life. The method had a qualitative approach where individual interviews were used as the basis for the results. The study showed that workers felt the monitoring to be legitimated when it was preceded by acceptable arguments, such as increased security and improved economy. The study showed that the surveillance was accepted easier if the employee had to be involved in the implementation of new monitoring, as well as receive information on the monitoring presence and purpose. The study also showed that workers on the basis of individual perspective, was more difficult to accept especially technological monitoring as it increasingly considered to be a threat to the integrity than the direct monitoring. However, there was a greater acceptance of the direct monitoring based on organizational perspective, because it was considered more important to protect the organization than to protect the individual's privacy. If the individual deviated from the norm it could damage the organization and therefore other workers.

No description available.

No description available.

<p>Att vara patient innebär att vara utlämnad till andra för vård. Bland de mest utsatta är patienterna som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA). Verksamheten är ofta förlagd till en sal med mycket personal, ett flertal medpatienter och närstående till dessa patienter. Syftet med denna studie var att undersöka omvårdnadspersonalens upplevelse av hur integritet kan påverkas för den enskilde patienten inom IVA. Data samlades in via intervjuer och bearbetades enligt en latent kvalitativ innehållsanalys. De fem teman som framkom var; <em>att vara medveten om patientens utsatthet, att personliga värderingar påverkar personalens sensibilitet gentemot patienten, att upprätthålla patientens integritet i samband med rond är problematiskt, att arbetsmiljön begränsar förmågan att skydda patienten</em> samt<em> att rädda liv går före upprätthållandet av integritet.</em> Vården på IVA försvårade omvårdnadspersonalens möjligheter att upprätthålla patientens integritet inklusive sekretess. Omvårdnadspersonalen hade en bra och omfattande bild av vad integritetsbegreppet innebar. Studiens slutsats var att personalen upplevde att arbetsmiljön på IVA inte var ändamålsanpassad. Lokalens utformning och de bristfälliga avskärmningsmöjligheterna försvårade eller omöjliggjorde för personalen att skydda patienten på ett optimalt sätt. Det som påverkade hur patientintegriteten upprätthölls var också omvårdnadspersonalens attityd och inställning.</p> / <p> </p><p>To be a patient means to be extradited to others for health care. Among the most vulnerable are the patients in an intensive care unit (ICU). The care is often carried out in a room with many staff members, several co patients and relatives to some of the patients. The purpose of this study was to examine nurses´ experience of how integrity can be affected for the individual patient within ICU. Data was collected by interviews and processed in accordance to a latent qualitative content analysis. The five themes which emerged was awareness of the patient's vulnerability, the nursing staff's ability is affected by their own sensibility toward the patient, the maintenances of patient integrity in doctor contact, environment impact as well as priority in life threatening conditions. Nursing in the ICU complicates the nursing staff's possibility to maintain the patient's integrity including confidentiality. The nursing staff has a good and comprehensive picture of what integrity means. The study concludes that staff believes that the circumstances and the structure of IVA is not optimal. The design of the unit and the inadequate possibilities to create a private space around the bed makes it difficult or impossible to protect patient on a desirable manner. How patient-integrity is maintained is also affected by nursing staff's attitude.</p>

ABSTRACT Background: The ward round is a collaboration between nurse, doctor and patient. A good collaboration and communication is essential to their interrelation. Aim: The aim of this study was to investigate patients' comprehension in regard to integrity, information and participation during round. We also looked at differences about comprehension between men and women.   Methods: A questionnaire was answered by 34 patients in three wards at the University hospital in Uppsala.   Results: The patients believed they could talk openly “quite well” but they experienced it “sometimes” disturbing to talk openly if other patients were in the room. The patients could comprehend the information “quite well” and also believed they had received information “quite well”. The patients experienced that the nurse “hardly ever” made sure that they had understood the information given them. There was not any difference about comprehension between men and women. Conclusion: The patients are mostly satisfied with the way the rounds were carried out regard to respect of their integrity. The patients could comprehend the information and they could talk openly in spite of short time. However, the nurse hardly ever made sure if they had any questions and if they had understood the information.     Key words: integrity, information, participation, rounds and patient / SAMMANFATTNING Bakgrund: Ronden är ett samarbete mellan framförallt sjuksköterskan, läkaren och patienten. Ett bra samarbete och en god kommunikation förbättrar relationen dem emellan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters uppfattning av ronden angående bevarad integritet, information och delaktighet på tre olika vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset. Samt eventuella skillnader i uppfattning mellan män och kvinnor. Metod: Det var 34 patienter som besvarade en enkät på tre avdelningar på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Resultat: Patienterna ansåg att de kunde prata öppet ”ganska mycket” men de upplevde det ”ibland” besvärande att prata öppet när andra patienter fanns i närheten . Patienterna ansåg att de förstod informationen ”ganska mycket” och att de fick ”ganska mycket” med information . De rapporterade däremot att sjuksköterskan ”nästan aldrig” kom in efter ronden för att kontrollera om informationen hade förståtts. Det var inga skillnader mellan män och kvinnors uppfattningar. Slutsats: Överlag var patienterna nöjda med det sättet som integriteten blev bevarad. De tycker även att de förstår informationen och att de kunde prata öppet trots att tiden var knapp. Däremot kom nästan aldrig den ansvariga sjuksköterskan in efter ronden för att kontrollera om patienterna hade frågor samt hade förstått informationen.   Nyckelord: integritet, information, delaktighet, rond och patient.

Samhället vi lever i idag blir alltmer modernt och utvecklingen av olika tekniker går fort framåt. Några exempel är möjligheten att via internet utföra bankärenden och lämna in deklaration. Dessa ärenden är känsliga och personliga men genom att nya tekniker har utvecklats har det blivit möjligt. Nästa steg skulle kunna bli att rösta elektroniskt. Det är även detta som är uppsatsens huvudsyfte, att utreda möjligheten till ett elektroniskt röstningsförfarande och om det är i enlighet med regleringen om de fria, hemliga och direkta valen som stadgas i grundlagen. Nuvarande lagstiftning innehåller detaljerade bestämmelser för hur röstning ska ske och hur de fria, hemliga och direkta valen ska upprätthållas. Det mest svårlösta problemet är hur valhemligheten ska kunna garanteras. För att besvara syftet och utreda gällande rätt och de olika förslag som finns om elektronisk röstning används de olika rättskällorna i en hierarkisk ordning. Vidare analyseras de erfarenheter som framkommit utav prövningarna av elektroniska val i Norge och Finland. Slutligen studeras Europarådets rekommendation om en gemensam standard för e-röstning. Syftet med rekommendationen är att elektroniska val ska överensstämma med de principer som finns vad gäller demokratiska val och omröstningar. Valen ska således svara mot de grundläggande principerna om allmän och lika rösträtt och fria och hemliga val. Mot denna bakgrund är det lämpligt att diskutera hur framtida rättsläge bör utvecklas. I dagsläget är elektroniska val, internetröstning och e-röstning i röstningslokal inte tillräckligt integritets- och rättssäkra då det finns för många frågetecken kring hur de fria och hemliga valen ska kunna upprätthållas. Det finns dock en möjlighet till att e-röstning i röstningslokal kan komma att införas i framtiden. Det är däremot oklart om det kan bli lika integritets- och rättssäkert som nuvarande system. / Today we live in a society that is becoming increasingly modern and the development of various technologies is therefore quicken to advance. Some exemples are the possibility to perform Internet banking and submit declaration. These are sensistive and personal issues; by new techniques it has become possible. The next step of such technology progression may be the potential to vote electronically. This in turn leads to the main purpose of this essay, which is to investigate the possibility of an electronic voting procedure, and if it is in accordance with the regulation about the free, confidential and direct elections as provided in the constitution. Existing legislation contains detailed procedures on how the voting will occur and how the free, confidential and direct elections should be maintained. The most challenging problem is subsequently how the confidential elections can be guaranteed. In order to answer the purpose and investigation of existing law and the various proposals on electronic voting different sources of the law is used in a hierarchical order. Secondly the experience of electronic elections in Norway and Finland is analysed, and lastly the recommendation of a common standard for e-voting by the Council of Europe is being analysed. With this premise, it is appropriate to discuss how future regulatory context should be developed. In the current situation electronic elections, internet voting and e-voting in the voting room, is not sufficient and legally secure, as there are too broad queries and demand about how the free and confidential elections should be maintained. Nonetheless, there is a possibility that e-voting in a voting room may be established in the future. It is still unclear whether solidarity, integrity and incorruptibility may become legal values as the secure system we use today.

Sammanfattning   Syftet med denna uppsats var att undersöka onlinehjälp i form av chatt i två organisationer. Vår frågeställning var att komma fram till vad det finns det för fördelar och svårigheter när hjälpen utförs i det virtuella rummet i form av chatt, detta enligt volontärernas perspektiv som arbetar som stödgivare i samtliga organisationer. Vi var även intresserade av att ta reda på hur volontärerna anser att genom det virtuella rummet kan bidra till ungdomars välmående, samt vad volontärerna anser är de vanligaste problemen ungdomarna har som söker sig till onlinehjälp i form av chatt i de två organisationerna vi undersökte.  Empirin bestod av kvalitativa intervjuer med åtta informanter som arbetar som stödgivare de två organisationerna. Urvalet gjordes med grundtanken ”först till kvarn”, dvs. att alla volontärer i de två organisationerna blev tilldelad information om möjligheten att delta i studien. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av färgkodning fokus låg på våra huvudteman och frågeställningar. Vår uppsats blev indelad i fyra huvudsakliga begrepp som är onlinehjälp, välmående, identitet och integritet. Dessa fyra begrepp kom vi fram till efter en genomgång av tidigare forskning kring onlinehjälp. I vår resultatdel har vi baserat resultaten på dessa fyra begrepp. Vår undersöknings huvudsakliga resultat visade att de främsta fördelarna med onlinehjälp i form av chatt för stödsökande enligt volontärernas perspektiv är anonymiteten, lättillgängligheten och även möjligheten att uttrycka sig i skrift. Studiens resultat visade att svårigheten med att hjälpen utförs online också är anonymiteten, detta dock endast för stödgivarna då man går miste av kroppsspråk, röstläge och emotioner i det virtuella rummet. Vi kom i vårt resultat fram till att volontärerna försöker bidra till ungdomars välmående genom att inte döma, utan istället stötta, lyssna och rådgiva ungdomarna med hjälp av den kunskap de fått i form av en utbildning innan de börjar arbeta som stödgivare. Volontärernas svar på de vanligaste problemen som ungdomarna har då de söker sig till undersökningens samtliga organisationers chattverksamheter är känslan av ångest och förvirring, stress, utanförskap och bråk i hemmet. Organisationernas målgrupp är ungdomar mellan 13-23 år och är den ålder då det kan uppstå en identitetskris. Identitetskrisen har vi förklarat utifrån Berger och Luckmanns teori om socialisationsprocessen, då de menar att en krock kan uppstå mellan den primära- och den sekundära socialissationen vilket kan skapa en kris som kan jämföras med en identitetskris. Vi kom fram till att anonymiteten är den främsta fördelen med onlinehjälp i form av chatt, vi har därför valt att applicera Goffmans teori om regioner på detta resultat där det virtuella rummet är den bakre regionen och där det fysiska rummet är den främre regionen.

I dagsläget finns ingen specifik lagstiftning som reglerar vilka kontrollåtgärder en arbetsgivare får vidta i förhållande till sina arbetstagare. Utredningar om lagstiftning kring integritetsskyddet för arbetstagare har gjorts vilket tyder på att lagstiftning bör anses behövlig. Uppsatsen bygger på hypotesen om att lagstiftning på området ska tillkomma. Vid bedömning om en arbetsgivares kontrollåtgärd är tillåten då den inkräktar på en arbetstagares personliga integritet företas en intresseavvägning där arbetsgivarens intresse av åtgärden och arbetstagarens intresse av skydd för sin personliga integritet vägs mot varandra. Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera hur denna intresseavvägning ser ut i dagsläget samt att analysera hur intresseavvägningen bör regleras i en hypotetisk lagstiftning på området. En analys av intresseavvägningen i dagsläget leder till att en intresseavvägning i en hypotetisk lagstiftning bör iakttas på så sätt att det är arbetsgivarens syfte med kontrollåtgärden som ställs mot vilken grad kontrollåtgärden inkräkar på arbetstagarens personliga integritet. För att avgöra om en kontrollåtgärd får företas vägs dessa intressen mot varandra med bedömning av omständigheter som påverkar dessa intressen. De omständigheter som bör beaktas och bedömmas i förhållande till syftet med kontrollåtgärden är den valda metoden och eventuella alternativa metoder. Här bör även hänsyn tas till proportionalitetsprincipen. Verksamheten i sig och om arbetsgivaren har misstanke om att missbruk förekommer bör även beaktas. Den bedömningen bör sedan ställas mot vilken grad integritetskränkningen anses ha på arbetstagarens personliga integritet. Den senare bedömningen påverkas av omständigheter som av vem eller vilka som ska genomföra kontrollåtgärden, på vilket sätt utförandet går till och informationen som arbetstagaren bör ha fått om kontrollåtgärden. / There is no specific legislation governing what kind of control measures an employer may take. Preparatory works regarding privacy protection of employees have been made which suggestions that legislation should be seen as necessary. This paper is therefore based on the hypothesis that legislation will be applied. When determining whether an employer’s control measure is allowed when it intrudes a employee’s personal integrity a weighing of interests is made. This paper aims to describe and analyze how this weighing of interests is made in the current situation and how the weighing of interests should be regulated in a hypothetical legislation.