Att vara patient innebär att vara utlämnad till andra för vård. Bland de mest utsatta är patienterna som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA). Verksamheten är ofta förlagd till en sal med mycket personal, ett flertal medpatienter och närstående till dessa patienter. Syftet med denna studie var att undersöka omvårdnadspersonalens upplevelse av hur integritet kan påverkas för den enskilde patienten inom IVA. Data samlades in via intervjuer och bearbetades enligt en latent kvalitativ innehållsanalys. De fem teman som framkom var; att vara medveten om patientens utsatthet, att personliga värderingar påverkar personalens sensibilitet gentemot patienten, att upprätthålla patientens integritet i samband med rond är problematiskt, att arbetsmiljön begränsar förmågan att skydda patienten samt att rädda liv går före upprätthållandet av integritet. Vården på IVA försvårade omvårdnadspersonalens möjligheter att upprätthålla patientens integritet inklusive sekretess. Omvårdnadspersonalen hade en bra och omfattande bild av vad integritetsbegreppet innebar. Studiens slutsats var att personalen upplevde att arbetsmiljön på IVA inte var ändamålsanpassad. Lokalens utformning och de bristfälliga avskärmningsmöjligheterna försvårade eller omöjliggjorde för personalen att skydda patienten på ett optimalt sätt. Det som påverkade hur patientintegriteten upprätthölls var också omvårdnadspersonalens attityd och inställning. / To be a patient means to be extradited to others for health care. Among the most vulnerable are the patients in an intensive care unit (ICU). The care is often carried out in a room with many staff members, several co patients and relatives to some of the patients. The purpose of this study was to examine nurses´ experience of how integrity can be affected for the individual patient within ICU. Data was collected by interviews and processed in accordance to a latent qualitative content analysis. The five themes which emerged was awareness of the patient's vulnerability, the nursing staff's ability is affected by their own sensibility toward the patient, the maintenances of patient integrity in doctor contact, environment impact as well as priority in life threatening conditions. Nursing in the ICU complicates the nursing staff's possibility to maintain the patient's integrity including confidentiality. The nursing staff has a good and comprehensive picture of what integrity means. The study concludes that staff believes that the circumstances and the structure of IVA is not optimal. The design of the unit and the inadequate possibilities to create a private space around the bed makes it difficult or impossible to protect patient on a desirable manner. How patient-integrity is maintained is also affected by nursing staff's attitude.

Fallrisk ökar med stigande ålder och preventionsprogram tillämpas allt mer. Skador till följd av fall leder till mänskligt lidande och försämrad livskvalitet. Kostnader relaterat till fall är samhällsekonomiskt betungande. Patienter har rätten att avstå fallpreventionsåtgärder. En av sjuksköterskans uppgifter är att motivera patienter till följsamhet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva äldre personers följsamhet till fallprevention. Studien bestod av 15 vetenskapliga artiklar som bearbetades. Resultatet innefattas av tre kategorier vilka är: rädslans betydelse för följsamhet, integritetens betydelse för följsamhet och motivationens betydelse för följsamhet. Rädsla är en riskfaktor för fall och har betydelse för främjandet och hindrandet av följsamheten hos äldre. Åtgärder som hotar individens integritet och självständighet påverkar följsamheten. Motivationen påverkas av närstående, av vårdpersonal och av insikten hos den enskilde individen. Vidare forskning bör inriktas på hur motiverande samtal (MI), kan påverka följsamhet till fallprevention och samhällsekonomi. Bedömning av fallrisk tillämpas inom vårdverksamheten med Downton Fall Risk Index (DFRI). Denna skattningsskala bör utifrån studiens resultat kompletteras med skattning av rädsla för fall. Sjuksköterskeutbildning bör innehålla mer kunskap i uppmärksammandet av rädsla för fall.

Bakgrund: Sverige har idag en åldrande befolkning, vilket leder till en större andel äldre i samhället och även inom hemsjukvården. Om äldre personers självbestämmande och integritet respekteras i hemsjukvården kan deras välbefinnande och hälsa troligen öka. Syfte: Syftet med studien var att undersöka självbestämmande och integritet hos äldre personer med fysisk funktionsnedsättning och demenssjukdom i hemsjukvården utifrån sjuksköterskors och distriktssköterskors upplevelser. Metod: Empirisk studie med kvalitativ deskriptiv design användes för att besvara studiens syfte, enskilda intervjuer med sjuksköterskor och distriktssköterskor genomfördes. Data analyserades med hjälp av livsvärldsteorin ur den vårdvetenskapliga teorin om vård och hälsa. Resultat: Vårdandet som beskrivs bygger på att sjuksköterskor/distriktssköterskor arbetar med respekt för patienters självbestämmande och integritet, skapar trygghet och delaktighet samt lyssnar på patienter så de får möjlighet att beskriva sitt vardagliga sammanhang och sin livsvärld. Hälsa skapas genom respektfullt vårdande, vilket ökar patienters välbefinnande. Resultatet visade en skillnad i möjlighet till självbestämmandet emellan äldre personer med fysisk funktionsnedsättning och äldre personer med demenssjukdom. Vården respekterade ett nej från äldre personer med fysisk funktionsnedsättning. Däremot försöktes övertalning av äldre personer med demenssjukdom för att den planerade vården skulle kunna genomföras. Slutsats: Begreppen självbestämmande och integritet ligger nära varandra och är sammankopplade. De är viktiga i vårdandet av äldre personer med fysisk funktionsnedsättning och äldre personer med demenssjukdom speciellt då vården, dess organisation och rutiner, kan styra en människas liv och förändra deras livsvärld. De intervjuade framhöll att för att uppnå självbestämmande och integritet i vårdandet behöver vården genomsyras av respekt, trygghet, delaktighet och aktivt lyssnande.

Sammanfattning: Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare upplever, arbetar och ser på religiösa dilemman som kan uppstå i samband med idrottsundervisningen. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ intervjuundersökning med sex lärare gjorts. Resultatet visar på en spridning av uppfattningar och attityder bland de intervjuade lärarna. Enligt denna studie blir elever i olika stor utsträckning begränsade att delta i idrottsundervisningen, enligt en del lärare sker det aldrig eller sällan medan en del menar att det förekommer ofta. Det har även visat sig vara svårt att veta om det är på grund av religion eller brist på motivation som eleverna ej deltar. En god dialog med eleverna är en förutsättning för att komma fram till lösningar så att alla oavsett religiös tillhörighet kan uppnå målen i idrott och hälsa. Det största problemet vid hanteringen av religiösa dilemman tycks enligt de intervjuade lärarna vara brist på tid.

Sammanfattning Bakgrund: Vi har arbetat inom förskola i fyra år och har de tre senaste åren utbildat oss till förskollärare utan att någon gång stött på ämnet barns fysiska integritet trots att det är ett av fem barn som blir sexuellt utnyttjade. Det finns mycket tidigare forskning om sexuella övergrepp men denna studie är avgränsad till fysisk integritet i förskolan vilket det tyvärr fanns begränsat med tidigare forskning om. Vi anser därför att denna studie är välbehövlig och intressant att genomföra. Studien vill påvisa hur förskollärare kan lära barnen att de har rätten till sin kropp och att andras fysiska integritet ska respekteras. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur förskolepersonal arbetar med och ser på barns fysiska integritet i förskolan. Metod: Den valda metoden för studien är kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer som genomförts med fem kvinnliga förskollärare och två kvinnliga barnskötare i ett åldersspann mellan 25-53 från tre olika förskolor. För att analysera intervjumaterialet har vi använt oss av kategorisering och datastyrd kodning. Resultat: Studiens resultat visar att deltagarna arbetar på olika sätt med barns fysiska integritet t.ex. genom arbete med känslor, dramatiseringar av olika slag, musik, massage och samarbetsövningar. Samtliga deltagare är medvetna om att både de och barnen ska respektera varandras fysiska integritet och att det är ett arbete som pågår hela tiden vilket underlättas om förskolepersonalen är närvarande för att kunna stötta barnen. Deltagarna påvisar också en medvetenhet gällande situationer som måste utföras på grund av hygienskäl men som kan bli problematiska vid t.ex. tidspress.

No description available.

Alla barn genomgår förändringar och utvecklas kroppsligt och mentalt. Parallellt med det utvecklas även deras integritet. Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om förskolepersonals och rektorers uppfattningar om arbetet med barns rätt till sin kroppsliga integritet. Genom sex semistrukturerade intervjuer med två rektorer och fyra förskollärare eller barnskötare har empiri samlats till studien. Resultatet från intervjuerna analyserades utifrån ett relationellt perspektiv och relevant forskning. Användningen av det relationella perspektivet grundar sig i dess utgångspunkt, vilket är kommunikation, relationers betydelse och hur dessa relationer kan påverkas över tid. Betydelsen av kroppslig närhet och närvaro för barns trygghet stöds både av forskning, styrdokument och informanter. Att bygga starka relationer med barnen är avgörande förderas utveckling, trivsel och känsla av trygghet, samt för respekten för egen och andras integritet. När barnen känner sig trygga med sina pedagoger kan de utforska och lära sig mer effektivt. Resultatet visar även att den kroppsliga och mentala integriteten inte går att skilja åt. För att förskolepersonalen ska kunna stödja barnen i detta behöver de själva verktygen som krävs för att arbeta med integritet.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare uppfattar integritetsuppdraget i förskola och hur de beskriver förverkligandet av det. Undersökningen har genomförts kvalitativt med en intervjumetod där åtta förskollärare ingår. En hermeneutisk tolkande ansats har använts för att nå förståelse i det som undersöks. Teoretisk utgångspunkt var Biestas syn på god utbildning utifrån dimensionerna kvalifikation, socialisation och subjektifiering. Studiens resultat visar att förskollärare uppfattar att uppdraget främst innebär respekterande av barns integritet. Vidare framkommer att den kroppsliga integriteten ges tydligare utrymme i uppdrag och praktiserande därav, än den personliga integriteten. Integritet i likhet med andra värdebegrepp tangerar närliggande områden vilket gör begreppets betydelse svår att ringa in. Det innebar att informanters uppdragsbeskrivningar berörde autonomi, identitet och inflytande. Det i sin tur visar att begreppet behöver diskuteras och synliggöras. Resultatet visar även att god utbildning i integritet innefattar utbildning om rättigheter och skyldigheter. Därtill behöver önskvärda sociala normer överföras vilket sker med förhållningssätt, före­bildlighet och diskussioner. Den viktigaste komponenten i integritetsarbetet är barns subjektifiering. Den utgörs av barns självständiga och ansvarsfulla förståelse för konsekvenser av sina handlingar i relation till andra. Studiens slutsats är att förskol­lärare medvetet behöver möjliggöra barns subjektifiering vilket i synnerhet inkluderar att stötta och utmana barn att själva utforska egna och andras integritets­gränser i verklig social samvaro.

Bakgrund: I den nuvarande traditionella rapportering, som sker påsjuksköterskeexpeditionen, utesluts patient från att vara delaktig. Bedsiderapportering ärett tillvägagångsätt som erbjuder patienten att bli delaktig i sin vård.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter avbedsiderapportering inom slutenvården.Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa studiergenomfördes. En innehållsanalys utfördes på totalt åtta artiklar, där likheter ochskillnader påträffades.Resultat: Resultatet bestod av fyra kategorier: Att bli sedd som person, Att varadelaktig i sin vård, Integritet vid bedsiderapportering och Sociala relationer vidbedsiderapportering. Överlag kunde man se att patienters erfarenheter avbedsiderapportering var god inom dessa fyra kategorier. Patienter föredrog dennarapporteringsform eftersom de blev mer delaktiga jämfört med traditionell rapportering.Ett fåtal patienter ansåg att integriteten kunde äventyras vid bedsiderapportering ochvissa av informanterna föredrog en mer passiv roll där de inte blev delaktiga vid sinrapportering.Slutsats: Jämnfört med den traditionella rapporteringen ger bedsiderapporteringenpatienterna en ökad möjlighet att vara delaktiga i sin vård. För att säkert kunna övergåhelt till bedsiderapportering anser vi att fler studier måste genomföras utifrån patientensperspektiv, då det flesta idag är gjorda utifrån sjuksköterskans perspektiv. Vi ser ävenett behov av att genomföra forskning som berör bedsiderapportering ochspråkförbistringar då patienter med ett annat modersmål ökar inom vården.

Det finns ett ökat hot för kränkning av den enskildes personliga integritet i dagens informationssamhälle. Både enskilda och stater kan missbruka informationen om den enskildes privata förhållanden i egna syften. Samtidigt har en myndighet behov av informationen som underlag för att utföra välfärdstjänster och ta myndighetsbeslut. För att inte känslig information ska hamna i orätta händer finns lagen som ett skydd för den enskildes personliga integritet. Uppsatsen jämför Finlands och Sveriges rättsordningar utifrån materiell och formell rättsäkerhet gällande skyddet för den personliga integriteten vid myndigheters informationsutbyte. Genom att kompararera två rättsordningar får analysen ytterligare en dimension – vilket system ger störst effekt och hur kan det andra systemet inspireras? Slutsatsen är att beroende på hur rättsystemet utformats utifrån grundläggande värden får det varierande effekt på den enskildes integritetsskydd. Finland har konstruerat sin rättsordning utifrån värdet integritet vilket ger den enskilde juridiskt skydd på flera nivåer i rättsordningen och med ett omfattande materiellt innehåll. Sekretessen följer handlingen genom alla myndigheter. Sverige däremot har byggt en rättsordning utifrån värdet offentlighet, där sekretessen är undantaget från huvudregeln. Det gör att det finns en ökad risk för rättsbrist om inte sekretess täcker alla situationer. En lösning på ett av det svenska systemets problem, skulle kunna vara att i sekretesslagen hänvisa till artikel 8 om privatliv i Europakonventionen om de mänskliga fri-och rättigheterna. Ytterligare en svensk svaghet är hur sekretesskyddet varierar mellan myndigheter, från att inte överföras alls, till att ges antingen ett starkare eller svagare skydd.