Alla barn i förskolan ska ges möjlighet att lära sig rätten till integritet, utvecklas och vara medbestämmande och delaktiga i beslut om sig själv, utan att begränsas utifrån uppfattningar om vad barn kan eller inte kan baserat på sin ålder. Syftet i studien är att undersöka hur förskollärare tänker om och beskriver sitt arbete med integritet som planerat innehåll i förskolan, samt om det finns likheter eller skillnader i detta arbete beroende på barns ålder. Genom intervjuer av åtta förskollärare har vi samlat vår empiri till denna studie. Studien är uppdelad i två delstudier där förskollärarna delades upp i de som arbetar med äldre barn, tre till fem år, respektive yngre barn, ett till tre år. Resultatet från vardera delstudien analyseras utifrån ett normkritiskt perspektiv och med hjälp av begreppen ålderism och makt. Detta för att se om det förekommer normer rörande barns ålder i förskollärarnas beskrivningar av arbetet med barns integritet. Resultatet från båda delstudierna visade att integritet som ett planerat innehåll i förskolan sällan förekom. Integritetsarbetet handlade oftast om värdegrund och förskollärarnas förhållningssätt gentemot barnen. Arbetet med integritet som ett planerat innehåll baseras huvudsakligen på förskollärarnas individuella synsätt och prioriteringar, om vad som anses som ett innehåll och vad som inte anses vara det.  Skillnader i förskollärarnas beskrivna arbete med integritet med de yngre respektive de äldre barnen förekom och kan ha kopplingar till normer om ålder.

I förskolan ska barns lärande dokumenteras men samtidigt ska deras integritet respekteras vilket kan skapa ett dilemma för förskollärare. Med pedagogisk dokumentation synliggörs barnen, både i och utanför förskolan, vilket medför ett behov av kunskaper om etik, integritet och GDPR. Studien belyser hur förskollärare upplever arbetet att värna om barns integritet i samband med pedagogisk dokumentation, vilka utmaningar de finner och hur förskollärare resonerar om olika dokumentationsformer. Tidigare forskning visar att förskollärares makt har en stor påverkan på barns möjligheter att få sin integritet respekterad och därför är ett etiskt förhållningssätt avgörande i förskolan. Med ett normkritiskt perspektiv ifrågasätter studien synliggörandet som norm och vuxnas makt över barn. För att ta fram och analysera data i teman har samtalsintervjuer genomförts med åtta förskollärare i mellersta Sverige. Resultatet visar att förskollärare upplever att de värnar om barns integritet när de dokumenterar barns lärande samt när dokumentationen förvaras och sprids. Det finns funderingar kring hur GDPR ska tolkas och förskollärare upplever att det är en utmaning att värna om barns integritet då det finns en språkbarriär mellan barn och vuxna. Förskollärare anser att det finns etiska skillnader mellan olika dokumentationsformer och de kan byta metod om barn upplever obehag. För att i större utsträckning värna om barns integritet i relation till pedagogisk dokumentation dras slutsatsen att etiska reflektioner bör föras om detta och ge barn större inflytande över dokumentationen.

Idag utsätts cirka tio procent av alla barn för sexuella övergrepp. Integritet i förskolan anses vara viktig för att uppmärksamma de barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Undersökningen bygger på sju intervjuer med sju olika förskolechefer. Tillsammans ansvarar förskolecheferna för 37 procent av alla inskrivna förskolebarn i en region. Studien syftar till att undersöka förskolechefers uppfattningar och intentioner om barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Genom intervjuerna framkommer det att förskolecheferna är medvetna om att det finns barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Trots detta har förskolecheferna sammantaget gjort få orosanmälningar. Förskolecheferna lyfter fram att de arbetar för att stärka barns integritet i förskolan. Integritetsarbetet anses påverka individens självkänsla. För att alla barn ska ha rätt till sin egen kropp är det viktigt att pedagoger är medvetna om att det finns barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp och vill förändra genom att arbeta med integritet i förskolan.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur barns integritet hanteras i förskolan. Den valda metoden för studien är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som genomförts med åtta yrkesverksamma förskollärare. För analys och tolkning används en teori hämtad från behaviorismen. Resultatet visar att det finns olika förhållningssätt och arbetssätt gällande barns fysiska integritet. Det som har störst betydelse är förskollärares närvaro, lyhördhet och kommunikativa kompetens. Slutsatsen är att ämnet är komplext. Förskollärares förhållningssätt och arbetssätt påverkar huruvida barns fysiska integritet respekteras, om barn får förståelse för den fysiska integriteten, de individuella integritetsgränserna samt om de lär sig respektera andras gränser.

Bakgrund: Under medeltiden utförde män och kvinnor omvårdnad via religiösa organisationer. På 1600-talet behövde sjuksköterskor ingen formell utbildning då de var assistenter till läkaren. På 1800-talets mitt kom Florence Nightingale och uttalade sig om att bedriva omvårdnad som sjuksköterska var en kvinnas uppgift. Det var en förlängning av deras uppgifter att sköta hemmet. Män fick samtidigt enbart arbeta med manliga patienter. Dagens sjuksköterska skall följa etiska koder för att bevara patientens autonomi, integritet och värdighet. Sjuksköterskan skall utgå från evidensbaserad kunskap och har huvudansvaret för omvårdnaden. Den omvårdnad som berörs vid intim omvårdnad är vanligen de områden på kroppen som är sexualiserade. Det kan upplevas som förbjudet områden för patienten. Varje människa har sin egen beröringsnorm, var på kroppen och hur mycket beröring som personen accepterar. Människans attityd bygger på tankar och erfarenheter. Dessa skapar en attityd till hur vi förhåller oss i olika situationer. Syfte: Att belysa patientens attityd till intim omvårdnad given av vårdpersonal. Metod: Författarna har genomfört en litteraturöversikt i syfte att få en överskådlig bild av området. Nio artiklar varav fem kvalitativa och fyra kvantitativa låg som grund för resultatet. Dessa artiklar kom från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Från resultatartiklarna har förförfattarna analyserat betydelsefulla ord, begrepp och citat för att bilda olika teman. Resultat: Fyra teman varav ett tema med tre underteman framkom av litteraturöversikten. Första temat patientens kön kan påverka attityden med underteman kvinnor, män och likheter mellan kvinnor och män.  Kvinnor föredrog att få intim omvårdnad av kvinnlig vårdpersonal. Män var generellt mer öppna till intim omvårdnad av båda könen. Både män och kvinnor kunde uppleva genans vid intim omvårdnad. Tema två ålderns inverkan på attityden. Äldre kunde ha lättare att ta emot intim omvårdnad från någon av motsatt kön, jämfört med yngre. Tema tre att närma sig den personliga sfären.  Kvinnor kunde uppleva skam över att visa sin nakna kropp för manlig vårdpersonal. Tema fyra kompetens en viktig del av relationen. Relationen mellan patient och vårdpersonal var viktigare än kön på vårdpersonalen. Diskussion: I resultatdiskussionen diskuteras resultatet med hjälp av Leningers transkulturella omvårdnadsteori. Det som diskuterades var attityder och normer i samhället, ålder kopplat till attityder och normer, manlig vårdpersonal och patient- och vårdpersonalrelation. Dessa rubriker ansåg författarna var relevanta kopplat till resultatet.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare och barnskötare förhåller sig till barns personliga integritet i förskolan för att främja barns lärande. Det är en kvalitativ studie och empirin producerades genom att använda semistrukturerade intervjuer som metod. Studien består av två delstudier, Delstudie 1 som utgick från intervjuer med fyra förskollärare och Delstudie 2 som utgick från intervjuer med fyra barnskötare. Informanterna kom från tre kommunala förskolor inom samma kommun. Intervjuerna genomfördes och analyserades på samma sätt i de två delstudierna. Studien utgick från det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen som användes i analyserna var: Mediering, scaffolding och proximala utvecklingszonen. Det huvudsakliga resultatet är att pedagogerna i förskolan respekterar barnens personliga integritet och uppmuntrar till lärande genom språket. Språket används både för att undervisa och stötta barnen i att lära sig om sin rätt till integritet och för att främja annat lärande samtidigt som den personliga integriteten respekteras. Resultatet visade även att barnens rätt till personlig integritet i att själva avgöra om de vill vara med på dokumentation inte alltid tas hänsyn till samt att lärandet som dokumentationsarbetet skulle kunna ge barnen förbises. Dessa resultat blir framförallt synliga när avsikten med dokumentationen görs av andra anledningar än enbart för barnens skull.

INTRODUKTION:Vid vakenkirurgi är patienten vid medvetande under hela eller delar av den intraoperativa fasen. Detta genererar ett stort informationsbehov från patienten och ställer även höga krav på operationssjuksköterskans förmåga att förmedla trygghet. Det teoretiska begreppet integritet används med en induktiv ansats i arbetet. SYFTE: Syftet med uppsatsen är att beskriva patientens upplevelse av att opereras i vaket tillstånd. METOD: Uppsatsen är en litteraturstudie med induktiv ansats. Litteraturanalys har utförts i fyra steg enligt Evans. RESULTAT: Fyra kategorier framkom. Bemötande var viktigt för att patienten skulle känna sig delaktig. God relation till kirurgen och möjlighet att få uttrycka sina behov under operationens gång bidrog även till en positiv upplevelse. Kvaliteten på den preoperativa informationen resulterade i hur patienten upplevde trygghet under operationen. När patienten inte kunde lita på personalen vittnade de bland annat om att vilja skapa sig en bubbla, att stänga in sig i tills operationen var över. Många upplevde obehag av att kännakroppen domna bort och den upplevdes som overklig, både visuellt och vid beröring. Andra patienter beskrev en positiv känsla av att lämna över ansvaret av kroppen under operationen för att uppnå ett gott kirurgiskt resultat. Miljön på operationssalen kändes ren men också främmande med många konstiga och oroande ljud. SLUTSATS: Situationer som hotar kränka integriteten ter sig som orosmoment för patienten. Genom att operationssjuksköterskan ges möjlighet att bygga en relation till patienten minskar hotet och därmed förbättras kvaliteten på den perioperativa omvårdnaden.

Denna studie har haft som syfte att undersöka samt bilda en förståelse över hur medvetna folk är om sin integritet på Internet Sverige. Metoden för studien bygger på en litteraturstudie av relevant litteratur inom det aktuella forskningsområdet, samt ett frågeformulär som distribuerats på olika sociala medier. Resultatet samt analys av denna studie visar på att de personer som deltagit i frågeformuläret till stor del inte är medvetna om sin integritet. Många påstår sig vara medveten medan deras agerande på digitala plattformar visar på det motsatta genom till exempel val av webbläsare samt andra verktyg för ökat integritetsskydd. / The purpose of this study was to investigate and form an understanding how aware people are of their privacy on the Internet. The method for the study is based on a literature study of relevant literature in the current research area, as well as a questionnaire distributed on various social media channels. The result and analysis of this study shows that the people who participated in the questionnaire are largely unaware of their integrity. People claim to be aware while their actions on digital platforms show the opposite through, for example, the choice of browsers and other tools for increased privacy protection.

Det har länge funnits en tradition av att dokumentera i svensk förskola. Det förändrade undervisningsuppdraget i förskolan har även inneburit att dokumentation fått en större plats i verksamheten, men reflektioner kring etiskt hänsynstagande för barn har inte följt med i utvecklingen. Syftet med denna undersökning är att studera förskollärares och barns förståelse för fenomenet integritet. Genom kvalitativa intervjuer samt en blandad form av deltagande observationer och fokusgruppsamtal har vi studerat förskollärares förhållningssätt till, och barns upplevelse av, personlig integritet i relation till dokumentationspraktiken. Vi har utgått från Merleau-Pontys livsvärldsteori som utgår från tanken om en odelbar relation mellan människan och världen. Resultatet visar att det finns en etisk aspekt i Skollagen och Läroplanen för förskolan, som säger att barns rätt till integritet ska respekteras. Förskollärare är medvetna om detta, men det efterlevs inte alltid i praktiken. Barns integritet i dokumentationspraktiken är ett komplext ämne. Vuxna och barn i förskolan har en relation till, och ett ömsesidigt beroende av, varandra. Det måste finnas en kommunikation mellan förskollärare och barn om vilka regler och förhållningssätt som ska råda i dokumentationspraktiken. Vi menar att det måste finnas en muntlig överenskommelse om hur förskollärare och förskolebarn ska agera i dokumentationspraktiken för att barns rätt till integritet ska kunna respekteras. Vi finner även att barn har utvecklat strategier för att påverka dokumentationspraktiken och menar att dessa kan ses som barns uttryck för deras rätt till integritet.