<p>Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers attityd till barns inflytande i dokumentationsprocessen, samt se huruvida hänsyn tas till barns integritet i dokumentationen. Våra frågeställningar lyder: Vilket inflytande har barn i dokumentationsprocessen? samt Vad har pedagoger för syn på barns integritet i samband med dokumentationen?</p><p>Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i vår undersökning för att undersöka pedagogers attityder till ovan beskrivna frågeställningar. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat nio lärare, både med inriktning mot förskola och förskoleklass samt lärare med inriktning mot de tidiga skolåren. De pedagoger vi valde att intervjua valde vi ut genom ett bekvämlighetsurval.</p><p>Vi har i vår studie kunnat se att barn många gånger har ett visst inflytande i dokumentationen, men att detta inte är ett meningsfullt inflytande eftersom pedagogerna inte är tydliga och diskuterar med barnen om anledningen till och villkoren kring dokumentationen. Vi har sett att barns inflytande inte sträcker sig över hela dokumentationskedjan, utan endast till någon del av den. Exempel på detta är att barnen inte är medvetna om syftet med dokumentationen, vad som händer med materialet eller att deltagandet är frivilligt. Vad gäller integriteten har vi sett tre olika synsätt på integritet hos pedagogerna, nämligen: som en gräns eller sfär, som respekt eller hänsyn samt som bemötande. En fjärde kategori står för att pedagogerna känner att de inte tar hänsyn till barnens integritet i dokumentationen.</p> / <p>This thesis aims to investigate a number of educationalists attitude towards children’s influence in the process of documentation, and to examine if respect towards children’s integrity is taking into consideration in the process of documentation. On the basis of this aim, we have the following questions of issue: What kind of influence do the children have in the process of documentation? and What is the educationalists attitude towards children’s integrity in the documentation?</p><p>The thesis uses a qualitative approach to examine educationalists attitude towards the topic mentioned above. We have interviewed nine educationalists, working in both preschool and primary school, because this puts the study in a wider perspective. The nine educationalists, which we chose to interview, were a choice of convenience.</p><p>The results showed that children have a certain amount of influence in the documentation, but it is not a meaningful influence because the educationalists are not making the children aware of the reason with and the circumstances around the documentation. Often, the children do not have influence over the whole chain of documentation, but just over a certain part of it. For example, the children are not aware of the aim of the documentation, what is supposed to happen with the material and the voluntariness of the documentation. When it comes to integrity we have seen three different approaches among the educationalists, namely integrity as a border or a sphere, as respect or consideration and as a way of getting received. A fourth approach means that the educationalists are not taking the children’s integrity into consideration in the process of documentation.</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka vilka erfarenheter patienter har av bemötande, integritet och miljö på en uppvakningsavdelning. Studien är kvantitativ med deskriptiv design och utgörs av en enkätundersökning som patienter vårdade på en uppvakningsavdelning, på ett länssjukhus i södra Sverige, har fått besvara. I bakgrunden beskrivs vad postoperativ vård innebär och vilka faktorer som påverkar patienten. Vidare beskrivs bemötande, integritet och miljö på uppvak-ningsavdelningar baserat på litteratur och tidigare forskning inom området. Den enkät som används i studien är utarbetad utifrån frågeformuläret KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspek-tiv) vilket anses vara väl beprövat. Enkätens 15 påståenden bedöms dels utifrån upplevd reali-tet och dels utifrån vilken subjektiv betydelse det har för patienten. Dessutom ingår två öppna frågor där patienterna fått möjlighet att kommentera sina erfarenheter fritt. Studien pågick under fyra på varandra följande dygn då ordinarie operationsverksamhet bedrevs. Enkäten besvarades av 59 patienter, vilket innebar en svarsfrekvens på 91 procent. Studiens huvudre-sultat visar att de deltagande patienterna har mycket positiva erfarenheter av personalens be-mötande på uppvakningsavdelning. Patienternas erfarenheter av integritet är mindre positiva, miljön är det område som patienterna har minst positiva erfarenheter av. Resultatet diskuteras utifrån Paterson och Zderads humanistiska omvårdnadsteori som betonar den intersubjektiva verkligheten, det som sker människor emellan.</p><p>Nyckelord: patienterfarenhet, uppvakningsavdelning, bemötande, integritet, miljö</p>

Bakgrund: Hälsotrenden i samhället har idag nått organisationer som arbetar med hälsofrämjande aktiviteter för att förbättra medarbetarnas hälsotillstånd. Friskvårdsbidraget har länge funnits och varit en frivillig förmån för organisationer att erbjuda sina medarbetare för att stödja dem i sitt hälsoarbete. Då organisationer inser att bidraget inte utnyttjas och anser att medarbetarna ska arbeta hälsofrämjande har organisationer börjat införa obligatorisk friskvård. Genom att organisationer inför detta kan friskvårdsarbetet kritiseras då ledningen på organisationer använder sig av elementet tvång och möjligtvis utnyttjar sin maktposition samt kränker personalens personliga integritet. Syfte: Syftet med uppsatsen var att studera hur medarbetare och HR- chefen på Kalmar Vatten upplevde obligatorisk friskvård. Vi ville även få förståelse för om den obligatoriska friskvården blivit en del av organisationskulturen samt hur medarbetarna upplevde införandet i förhållande till den privata integriteten och rådande hälsotrend i samhället. Metod: Studien har gjorts på organisationen Kalmar Vatten som infört obligatorisk friskvård för samtliga i organisationen. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi med en induktiv ansats där datainsamling från respondenter på Kalmar Vatten är grunden för vår analys och slutsats. Slutsats: Organisationen har skapat en företagskultur som är inriktad mot hälsofrämjande arbete genom att utnyttja sin maktposition. Gemenskapen har ökat delvis beroende på vilken intern grupp medarbetarna tillhör, den träningsinriktade gruppen eller inte. Den obligatoriska friskvården har inte i större utsträckning bidragit till förbättrad effektivitet, produktivitet och kvalitét i medarbetarnas arbetsprestationer. Hälsan på Kalmar Vatten har i nuläget överlag förbättrats, främst den fysiska hälsan, tecken på psykisk stress orsakad av bland annat obligatorisk friskvård finns bland medarbetarna.

Syftet med detta självständiga arbete var att utifrån bildande av en fokusgrupp kunna representera och skildra förskollärares erfarenheter och tankar kring små barns sexuella uttryck och hur de bemöter sådana. Avsikten var att samla ihop material för att kunna skildra och belysa vad som gör ämnet så tabubelagt och svårt att bearbeta. Genom detta även lyfta fram barns rätt till integritet. Intresse fanns även av att få fram vilken sorts kunskap som används och vilken som egentligen krävs för att tillgodose barns sexuella utveckling på bästa sätt. Utöver fokusgruppen användes ett intervjuunderlag som formulerats utifrån syftet med arbetet och som två förskolechefer svarade på. Detta för att få en grund till vad som präglar verksamheternas arbete med barns sexualitet. Det fanns en vilja kring att belysa hur detta ämne lyfts från ledningshåll och hur förskolecheferna ser på detta. Två kvalitativa forskningsmetoder har följaktligen använts för att få tillstånd ett material som resultatet är baserat på. Det hela mynnade sedan ut i två olika resultatdelar som sammanfogades både i analys- och diskussions avsnitt. Resultatet visade på att förskolecheferna bekräftade det som fokusgruppen lyfte angående avsaknaden av fortbildning i ämnet. Barns sexualitet upplevdes vara lika anonymt att diskutera för såväl ledning som ute på de olika förskolorna. Detta trots att förskollärarna verkar vara medvetna om att det är en viktig del av barns utveckling. Förskolecheferna visade på att det mest såg ämnet som något som kan leda till en problematik och de ansåg att de bara behövde vara ansvariga att lösa det först då. Resultatet pekade mot att det synsätt som regerade i bemötandet av barns sexuella uttryck var erfarenhetsbaserad och normstyrd.

The essay concerns corporation’s usage and consumer’s attitude towards the phenomenon Big Data. The aim is to analyse whether corporation-management and future ambitions concerning consumer data coincide with attitudes and opinions of today's consumer, and how these opinions reflect consumer behaviour online. The essay is limited to focus on how companies use consumer data in order to better understand and improve the efficiency of their marketing. A self-composed analyse-model was created using previous studies concerning Internet-usage in Sweden, previous management analysis of corporations use of Big Data combined with theory of Cognitive Dissonance. A questionnaire was then created with the analyse model as foundation. The results show that the respondents were not fully aware of their electronic footprints. An increased awareness leads to the respondents not fully trusting the Internet services they use. In summary, when the community build its functions around Internet or when companies create services that leads to a feeling of dependence, consumers tend to neglect their opinions in favour for their behaviour. Concern over what happens to their consumer data is affected only when a future scenario is presented which the respondents not yet are dependent of.

Dagens moderna e-samhälle har inneburit stora förändringar för den vanliga individen. En av de största vardagsförändringarna är digitaliseringen av kommunikation. Analoga brev ersätts i allt större mån av digitala e-mail och analoga tidningar samt flygblad digitaliseras eller förmedlas genom hemsidor. Många är nog ense om att detta är något positivt. Att den tekniska utvecklingen bör främjas snarare än att motverkas. Informationsflödet och yttrandefriheten har genom dagens moderna tekniksamhälle förstärkts. Information sprids och distribueras snabbt och effektivt mellan internetanvändarna. Alla människor kan förhållandevis enkelt komma till tals med hjälp av olika forum och kommentarsfält på Internet. Den tekniska utvecklingen medför dock även negativa konsekvenser för den enskilde. Tidigare i år uppmärksammades den kontroversiella databasen ”Lex base”. En databas som offentligt tillhandahåller domar på skyldiga och oskyldiga människor runt om i landet. I och med att ”Lex base” tillgodoser en mängd känsliga personuppgifter har många menat på att databasen kränker den personliga integriteten. Andra närliggande problem till ”Lex base” uppdagas av Robert Aschberg i TV-programmet ”Trolljägarna”. I ”Trolljägarna” letar Aschberg upp så kallade näthatare för att konfrontera dessa. I samband med att en ung kvinna ifrågasatt ett tryck på en tröja av en känd artist möttes hon av en våg av näthatare. På mötesplattformen Facebook kunde bl.a. följande läsas om den unga kvinnan: ”Hoppas du blir våldtagen”, ”Tjockis hoppas 2pac våldtar dina barn”, ”asså skjut dig själv silly woman”, ”asså jag ber dig EXILE OR DEATH”, dessa uttalanden var bara en bråkdel av vad den unga kvinnan fick utstå. Frågor som ständigt uppkommer i Aschbergs ”Trolljägarna” och som jag tror de flesta människor undrar över är vilka åtgärder som finns att vidta då någon utsatts för kränkning(ar) på Internet. Vilka lagar och regler gäller för yttranden på Internet? Vilka juridiska skyddsmöjligheter finns till mån för den personliga integriteten? Vad är egentligen yttrandefrihet? De flesta vet att yttrandefrihet, personlig integritet och Internet har ett samband. Sambandet kan dock, för gemene man, vara svåröverskådligt.

Den här studiens syfte är att ta reda på hur den personliga integriteten påverkas av datalagringsdirektivet som trädde i kraft i Sverige 1 maj 2012. Datalagringsdirektivet handlar om att samla in och spara trafikuppgifter från internet och telefoni upp till sex månader. Lagen antogs av EU 2006 och eftersom Sverige är med i EU så var vi tvungna att anta datalagringsdirektivet. Det finns givetvis de som är för datalagringsdirektivet och de som är emot men det har varit mycket lättare att hitta material och artiklar som är emot direktivet av förklarliga skäl. Syftet med lagen är att polisen lättare ska kunna komma åt terrorism och grov brottslighet och även kunna samarbeta mellan länder. Våra frågeställningar som vi kommer att försöka besvara är hur den personliga integriteten påverkas av det nya datalagringsdirektivet och vad datalagringsdirektivet innebär för den personliga integriteten, om det innebär ökad eller minskad personlig integritet. Vi har valt att analysera vår studie utifrån den hegemoniska diskursen som ses som den ledande diskursen samt motdiskurser till den hegemoniska. Vi har studerat detta utifrån ett politiskt och moralfilosofiskt perspektiv. För det politiska perspektivet har vi tolkat regeringens proposition 2010/11:46 som är för direktivet samt Vänsterpartiet och Miljöpartiets motioner som är emot. Från moralfilosofin valde vi två inriktningar, den konsekventetiska lära som förespråkas av utilitarismen och den regeletiska lära som rättighetsetiken förespråkar och som mer fokuserar på personlig integritet. Foucault och Castells teorier har vi valt för att besvara frågeställningarna. Vi har kommit fram till att de flesta är mer eller mindre överens om att den personliga integriteten kan kränkas men att man när man lagstiftat om detta försökt att ta hänsyn till den personliga integriteten så mycket man kunnat. Det är den grova brottsligheten man vill komma åt med lagen inte den enskilde individen. Ett öppet samhälle med övervakning är också ett rättssäkert samhälle, det är insynen och kontrollen som gör samhället rättssäkert för medborgarna menar filosofen Tännsjö.

Inledning: Självskadebeteende är inte en ny företeelse och på senare tid har en ökning av fenomenet uppmärksammats. Självskadebeteende innebär att en person orsakar sig själv skada genom att skära sig för att lindra ångest eller annan psykisk smärta. Beteendet är vanligare hos flickor än hos pojkar. Syfte: Var att belysa sjuksköterskors och patienters beskrivna upplevelser av självskadebeteende i vården. Metod: En litteraturöversikt med innehållsanalys har genomförts. Resultat: Det framkom att patienterna inte kände sig sedda som en människa utan upplevde att personalen såg dem som en börda. Det upplevdes positivt när personalen tog sig tid för dem. Sjuksköterskorna hade en något negativ attityd gentemot patienterna och såg dem som uppmärksamhetssökande. Det framkom att personalen såg arbetet med patienter med självskadebeteende som utmanande men psykiskt påfrestande. Diskussion: Det är viktigt med gemensamma riktlinjer hos personalen så de arbetar på liknande sätt och känner samhörighet och stöd i arbetsgruppen. För att vården och samarbetet ska fungera bra är det viktigt att patienter känner förtroende för personalen. Slutsats: Personalen behöver få mer utbildning om självskadebeteende för att få ökad kunskap och förståelse för denna patientgrupp. Det behövs mer forskning inom området för att förbättra omvårdnaden.

I detta examensarbete har jag skrivit, spelat in och producerat två låtar åt gruppen Hey Mary, arrangerat tio låtar skrivna av Andrew Lloyd Webber åt Stockholms Estetiska Gymnasium samt programmerat en prototyp på en iPhone-app, som i framtiden kan användas som ett nytt sätt för artister att nå ut till fans på men som i dagsläget är en portfolio för mig som låtskrivare och producent.Syftet med den här skrivna rapporten är att övergripande beskriva det konstnärliga projektet och att analysera huruvida relationen mellan producent och artist/beställare samt klimatet i studion påverkar slutresultatet samt att reflektera över hur mycket man som kompositör och musikproducent kan kompromissa med sin konstnärliga integritet i förhållande till beställarens/artistens önskemål/krav, till mina egna tekniska och materiella förutsättningar och begränsningar samt till givna tidsaspekter. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

Bakgrund: Psykossjukdom kan vara en följd av kroppslig sjukdom eller psykisk ohälsa. Vanligt förekommande symtom vanföreställningar, förvrängd verklighetsuppfattning och bristande sjukdomsinsikt. Det sistnämnda kan skapa svårigheter i att patienten inte fullföljer behandling samt en återkommande och svårare symtombild. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av etiska problem i öppen och sluten psykiatrisk vård av psykospatienter. Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på 5 semistrukturerade intervjuer. Informanter valdes ut genom ett strategiskt urval och insamlad data analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplevde en etisk problematik då de behöver tvinga psykospatienter att ta emot vård. De upplevde även svårigheter att i vissa situationer upprätthålla olika aspekter av en professionell hållning. Bland annat uppledes problematik i att dra gränser i relationer till patienter då dessa gränser upplevdes stå i konflikt med yrkesbeskrivningens etiska gränser. Slutsats: Sjuksköterskor behöver ibland bortse från etiska ramverk och följa sin intuition. Vårdrelationen kan gynnas av att sjuksköterskan i vissa fall tillåter sig att bli mer eller mindre privat gentemot patienten. Att som sjuksköterska vara öppen och följsam genom att tänja på gränser och vara anpassningsbar bör anses vara ett professionellt förhållningssätt i psykosvård.