Problematiken rörande inskränkt integritet är ett väl studerat fenomen inom individanpassadmarknadsföring, men studier om värdet av att annonser är relevanta och hjälpsamma ur ettkonsumentperspektiv är begränsad. Därför är det intressant att jämföra upplevda för- ochnackdelar för att bidra till en större kunskap om värdet med individanpassad reklam ur ettkonsumentperspektiv. Syftet med undersökningen är att skapa ökad förståelse omkonsumenters attityder gällande individanpassade annonser på nätet.Undersökningen genomfördes med kvantitativ enkätundersökning. Materialet består avenkätsvar från 151 respondenter. Analysen genomfördes med frekvenstabeller och korstabeller.Resultatet visar att det råder delade åsikter kring huruvida fördelarna med individanpassadeannonser på nätet upplevs större än dess nackdelar. Studien bekräftar att individanpassadeannonser medför en oro hos individer för sin personliga integritet och att åsikterna är deladeangående om individanpassade annonser uppskattas.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation ute i verksamheten. Vad och varför dokumenterar pedagogerna? Vad ser pedagogerna för möjligheter respektive hinder med pedagogisk dokumentation som verktyg? och även hur barnen involveras i detta arbete. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer och enkätundersökningar. Svaren har sedan analyserats med hjälp av relevant litteratur. Vi fann att pedagogerna i vår undersökning tycker att pedagogisk dokumentation är ett bra verktyg för att utveckla och synliggöra verksamheten för barnen, föräldrarna, sig själva och andra utomstående.

Bakgrund: Integritet är en individuell upplevelse och är kopplat till begreppet värdighet. Den personliga integriteten omfattar kroppen, livsrummet, materiella saker och personlig information. Tidigare forskning inom äldreomsorgen belyser olika förhållanden där patienters integritet bevaras eller kränks. Tidigare forskning framhäver sjuksköterskors svårigheter med bevarandet av patienters integritet. Det är sjuksköterskans ansvar att patientens integritet bevaras. Sjuksköterskan ska arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt där patienten är delaktig.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelse av integritet inom den somatiska slutenvården.  Metod: Litteraturstudien är utformad efter Roséns (2023) granskningsprocess för litteraturstudier. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Sju artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades utifrån Forsbergs och Wengströms (2016) granskningsmallar. En induktiv analysmetod användes i litteraturstudien.  Resultat: Resultatet delades upp i tre teman: Avskildhet, delaktighet och respektfullhet. Slutsats: Avskildhet, delaktighet och respektfullhet är betydelsefulla upplevelser för bevarandet av integriteten. Om en patient inte upplever detta kränks integriteten och vården uppfyller inte de krav som finns.

At the time of the study, there is no law to prevent an employer from doing criminal background checks. Employers for School and childcare have to do criminal background checks before hiring but the background checks have increased significantly in other industries as well. The aim of this thesis is to analyze and explain what interest employers may have in jobseekers history and how it can affect people’s privacy. To do this I have used right dogmatic approach combined with four interviews with different employers to get their perspective on the subject. What the results tell us are that employers generally don't deliberate the purpose of using criminal background checks. Instead they do it mechanistically without much thought. Jobseekers personal integrity then gets pushed aside for. Theory says that criminal background checks become a major obstacle for ex-offenders in their getting back to life of law-abiding. Therefore it would be better if employers wrote down their reasons for background checks in some kind of policy documents. Most likely many employers will then realize that using other methods can fulfill their interest. / Vid studiens tidpunkt finns det inget lagligt hinder för att arbetsgivare får begära utdrag ur belastningsregistret ifrån arbetssökande. Inom skol och barnomsorg är detta ett krav på arbetsgivare men registerkontroll har ökat kraftigt även i andra branscher. Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera intresseavvägningen mellan arbetsgivarens intresse av registerkontroll och arbetssökandes personliga integritet. För att besvara studiens frågeställningar har rättsdogmatisk metod tillämpats och kompletterats av fyra intervjuer med arbetsgivare ifrån olika yrkesbranscher. Vad som framgår av både teori och empiri är att arbetsgivare lägger förvånansvärt lite tanke på hanteringen av registerkontrollen. Studien resulterar i en stark uppmaning till att arbetsgivare som i dagsläget kräver utdrag ur belastningsregister se över sitt syfte med registerkontroll. Ifall där finns ett gediget syfte bör dessa antecknas i någon form av policydokument, men stor chans är att arbetsgivarens intresse kan tillgodoses på annat vis. Vi vet nämligen att registerkontroll utgör ett stort hinder för före detta kriminella att komma tillbaka till ett lagligt liv.

I dagens hälso- och sjukvård behandlas patientuppgifter elektroniskt i patientjournalsystem. Uppgifterna ska behandlas med högsta möjliga säkerhetsåtgärder eftersom de innehåller känslig information om patienter. Patientuppgifterna behöver dock alltid vara tillgängliga för att vårdgivarna ska kunna ge bästa tänkbara vård. På grund av att hanteringen av patientinformation är kritisk, måste IT-systemen följa regler och upprätthålla en hög integritet. Privacy by Design (PbD) är tänkt att adressera problemet genom att integritetsaspekten får stå i fokus genom IT-systemets hela livscykel. PbD beskriver hur system ska vara, exempelvis att inte mer information än det som verkligen behövs ska samlas in, och att ge registrerade i IT-system insyn om vad som finns sparat om dem. Studien har analyserat på vilket sätt principerna och ramverket PbD används i patientjournalsystem för att skydda patientens integritet. Resultatet visar att det finns stora brister för att skydda patientens integritet framförallt genom avsaknad på kryptering i databaser och intern nätverkstrafik. Användarna kan dessutom tillgodose sig med mer information än de behöver och det finns dåligt med begränsningar för vad som kan skrivas in i patientjournalerna.

De större barngrupperna och de ökade kraven på förskolepedagoger kan göra det svårare att möta varje barns omsorgsbehov. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur pedagoger förstår och resonerar om barns kroppsliga och personliga integritet samt vilka strategier de använder sig av för att respektera varje barns integritet. För att analysera empirin i form av semistrukturerade intervjuer har ett omsorgsetiskt perspektiv använts. I resultatet framgår det att majoriteten av pedagogerna har en liknande syn på vad personlig respektive kroppslig integritet innebär. Den personliga integriteten tolkas som rätten att få sin individuella sfär och sina gränser respekterade av andra medan den kroppsliga integriteten handlar om rätten att bestämma över sin egen kropp. För att lära barnen om integritet och gränser använder majoriteten av pedagogerna materialet “Stopp! Min kropp!”. Samtliga pedagoger beskriver även att de har särskilda strategier kring sårbara situationer såsom blöjbyten och toalettsituationer. Pedagogerna menar även att det är viktigt att vara en närvarande förebild för barnen. Dels genom att själv vara tydlig med var sina egna gränser går, dels genom att vara uppmärksam på varje barns integritet och gränser. De förklarar att strategierna för att respektera varje barns integritet fungerar bäst då man är en närvarande pedagog. Samtliga pedagoger anser att mindre barngrupper underlättar det omsorgsetiska arbetet för att respektera varje barns integritet.

No description available.

Fysisk beröring och 1–3 åringars kroppsliga integritet är ett ämne som berörs i förskolan dagligen och är därför ett viktigt ämne att sprida ytterligare kunskap om. Studiens syfte har varit att undersöka hur olika förskollärare ser på 1–3 åringars kroppsliga integritet i förskolan, utmaningar de stöter på i arbetet med detta samt hur de tänker att man kan undervisa de yngsta barnen i förskolan i ämnet. För att analysera resultatet har teorierna och de teoretiska begreppen barns perspektiv, barnperspektivet, det kompetenta barnet, vuxna vet bäst samt anknytningsteorin använts. Dessa teorier och teoretiska begrepp har använts för att analysera resultatet ur ett helhetsperspektiv, där likheter eller andra exempel bland informanternas svar valts ut för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Studien är byggd på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare från fem olika förskolor i södra Sverige. Slutsatsen av denna studie visar att 1–3 åriga barns kroppsliga integritet är en stor del av förskolans vardag och är ett komplext ämne som är viktigt att diskutera i arbetslaget då det kan finnas utmaningar i arbetet med det. Det visar även att yngre barns kroppsliga integritet kan uttryckas på många olika sätt och att alla barn är olika gällande kroppslig integritet. Vidare visar slutsatsen att det är vanligare att undervisa de yngsta barnen i förskolan om kroppslig integritet genom spontan undervisning. Denna studie kan påverka barns kroppsliga integritet i förskolan genom att kunskapen bidrar till att ämnet får större plats i verksamheten där det öppnas upp för diskussioner i arbetslagen, samt en möjlighet att utveckla förskollärarutbildningen till att den berör detta komplexa ämne mer och ger framtida förskollärare en ökad kompetens inom området.

Antalet användare på sociala medier har på de senaste åren ökat successivt på grund av de effektiva kommunikationsverktygen som underlättar kontaktknytningen med vänner, familj och arbetskollegor. Trots ökade användare på sociala medier visar tidigare forskning på att flera användare inte är medvetna om den stora mängd data som samlas in av olika sociala plattformar såsom Facebook och LinkedIn. Syftet med denna studie är därmed att beskriva hur nätanvändare beaktar personlig integritet på Facebook och LinkedIn. För att uppnå studiens syfte har vi samlat in det empiriska materialet genom en enkätundersökning som resulterade i svar från 144 respondenter. Utifrån det empiriska materialet har studiens forskningsfråga besvarats som omfattar hur Facebook- och LinkedIn användare skyddar sig mot personligt integritetsintrång. Resultatet visade på att nätanvändare valde att skydda sig på olika sätt baserat på hur medvetna var om datahanteringen och hur bekanta de var med respektive sociala media. En central likhet mellan de undersökta sociala medierna var att användare från både Facebook och LinkedIn skyddade sig genom olika lösenordsstrategier. En stor skillnad som framkom kring hanteringen av sekretessinställningar var att Facebook-användare justerade inställningarna kontinuerligt för att minimera risker för att obehöriga inte ska kunna ta del utav den personliga informationen. Flera LinkedIn-användare hittade däremot inte sekretess inställningarna vilket kan bero på den låga användningsnivån av plattformen till skillnad från användare som använder Facebook dagligen. / The number of users on social media has in recent years gradually increased due to the effective communication tools that facilitate contact with friends, family and co-workers. Despite the increase in users on social media, previous research shows that many users are not aware of the vast amount of data collected by different social platforms such as Facebook and LinkedIn. The purpose of this study is therefore to describe how network users take account to privacy on Facebook and LinkedIn. In order to achieve the purpose of the study, we collected the empirical material through a survey resulting in answers from 144 respondents. Based on the empirical study, the research question has been answered which depends on how Facebook- and LinkedIn users protect themselves against privacy intrusions. The result showed that network users chose to protect themselves in different ways based on how aware they were of the data management. A central similarity between the studied social media platforms was that users from both Facebook and LinkedIn protected themselves through different password strategies. A significant difference was found regarding the privacy settings of Facebook-users who adjusted the settings continuously to minimize the risk of unauthorized being able to take part of the personal information. Several LinkedIn-users did not find the privacy settings that may be due to the low usage level of the platform, unlike users who use Facebook daily.

In this study, we examine how marketing actors using programmatic advertising manages consumer integrity. The context of our study is the possibilities current technology entails relative to the fact that people today live in a surveillance culture. Programmatic has emerged through the possibilities of technology to increase efficiency through personalized advertising by collecting customer data. This raises the question, how do actors collecting consumer data and using programmatic advertising manage not to lose the trust of the consumer in a society where we, in various ways, are under constant surveillance? Our study is based on material collected through qualitative interviews with actors relevant to our subject who in various ways come in contact with programmatic advertising in their work.  We could conclude that it is important to programmatic actors to manage the integrity issue correctly and to be transparent with their consumers, but that they do have interests which often overshadows the issue to varying degrees. We also noted that personal integrity is a complex concept which makes the issue difficult for actors to discuss and deal with in a palpable manner. The study identified the opinion of all actors that there is plenty of room to discuss the issue in to a greater extent than what is being done today.