De större barngrupperna och de ökade kraven på förskolepedagoger kan göra det svårare att möta varje barns omsorgsbehov. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur pedagoger förstår och resonerar om barns kroppsliga och personliga integritet samt vilka strategier de använder sig av för att respektera varje barns integritet. För att analysera empirin i form av semistrukturerade intervjuer har ett omsorgsetiskt perspektiv använts. I resultatet framgår det att majoriteten av pedagogerna har en liknande syn på vad personlig respektive kroppslig integritet innebär. Den personliga integriteten tolkas som rätten att få sin individuella sfär och sina gränser respekterade av andra medan den kroppsliga integriteten handlar om rätten att bestämma över sin egen kropp. För att lära barnen om integritet och gränser använder majoriteten av pedagogerna materialet “Stopp! Min kropp!”. Samtliga pedagoger beskriver även att de har särskilda strategier kring sårbara situationer såsom blöjbyten och toalettsituationer. Pedagogerna menar även att det är viktigt att vara en närvarande förebild för barnen. Dels genom att själv vara tydlig med var sina egna gränser går, dels genom att vara uppmärksam på varje barns integritet och gränser. De förklarar att strategierna för att respektera varje barns integritet fungerar bäst då man är en närvarande pedagog. Samtliga pedagoger anser att mindre barngrupper underlättar det omsorgsetiska arbetet för att respektera varje barns integritet.

No description available.

Fysisk beröring och 1–3 åringars kroppsliga integritet är ett ämne som berörs i förskolan dagligen och är därför ett viktigt ämne att sprida ytterligare kunskap om. Studiens syfte har varit att undersöka hur olika förskollärare ser på 1–3 åringars kroppsliga integritet i förskolan, utmaningar de stöter på i arbetet med detta samt hur de tänker att man kan undervisa de yngsta barnen i förskolan i ämnet. För att analysera resultatet har teorierna och de teoretiska begreppen barns perspektiv, barnperspektivet, det kompetenta barnet, vuxna vet bäst samt anknytningsteorin använts. Dessa teorier och teoretiska begrepp har använts för att analysera resultatet ur ett helhetsperspektiv, där likheter eller andra exempel bland informanternas svar valts ut för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Studien är byggd på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare från fem olika förskolor i södra Sverige. Slutsatsen av denna studie visar att 1–3 åriga barns kroppsliga integritet är en stor del av förskolans vardag och är ett komplext ämne som är viktigt att diskutera i arbetslaget då det kan finnas utmaningar i arbetet med det. Det visar även att yngre barns kroppsliga integritet kan uttryckas på många olika sätt och att alla barn är olika gällande kroppslig integritet. Vidare visar slutsatsen att det är vanligare att undervisa de yngsta barnen i förskolan om kroppslig integritet genom spontan undervisning. Denna studie kan påverka barns kroppsliga integritet i förskolan genom att kunskapen bidrar till att ämnet får större plats i verksamheten där det öppnas upp för diskussioner i arbetslagen, samt en möjlighet att utveckla förskollärarutbildningen till att den berör detta komplexa ämne mer och ger framtida förskollärare en ökad kompetens inom området.

Antalet användare på sociala medier har på de senaste åren ökat successivt på grund av de effektiva kommunikationsverktygen som underlättar kontaktknytningen med vänner, familj och arbetskollegor. Trots ökade användare på sociala medier visar tidigare forskning på att flera användare inte är medvetna om den stora mängd data som samlas in av olika sociala plattformar såsom Facebook och LinkedIn. Syftet med denna studie är därmed att beskriva hur nätanvändare beaktar personlig integritet på Facebook och LinkedIn. För att uppnå studiens syfte har vi samlat in det empiriska materialet genom en enkätundersökning som resulterade i svar från 144 respondenter. Utifrån det empiriska materialet har studiens forskningsfråga besvarats som omfattar hur Facebook- och LinkedIn användare skyddar sig mot personligt integritetsintrång. Resultatet visade på att nätanvändare valde att skydda sig på olika sätt baserat på hur medvetna var om datahanteringen och hur bekanta de var med respektive sociala media. En central likhet mellan de undersökta sociala medierna var att användare från både Facebook och LinkedIn skyddade sig genom olika lösenordsstrategier. En stor skillnad som framkom kring hanteringen av sekretessinställningar var att Facebook-användare justerade inställningarna kontinuerligt för att minimera risker för att obehöriga inte ska kunna ta del utav den personliga informationen. Flera LinkedIn-användare hittade däremot inte sekretess inställningarna vilket kan bero på den låga användningsnivån av plattformen till skillnad från användare som använder Facebook dagligen. / The number of users on social media has in recent years gradually increased due to the effective communication tools that facilitate contact with friends, family and co-workers. Despite the increase in users on social media, previous research shows that many users are not aware of the vast amount of data collected by different social platforms such as Facebook and LinkedIn. The purpose of this study is therefore to describe how network users take account to privacy on Facebook and LinkedIn. In order to achieve the purpose of the study, we collected the empirical material through a survey resulting in answers from 144 respondents. Based on the empirical study, the research question has been answered which depends on how Facebook- and LinkedIn users protect themselves against privacy intrusions. The result showed that network users chose to protect themselves in different ways based on how aware they were of the data management. A central similarity between the studied social media platforms was that users from both Facebook and LinkedIn protected themselves through different password strategies. A significant difference was found regarding the privacy settings of Facebook-users who adjusted the settings continuously to minimize the risk of unauthorized being able to take part of the personal information. Several LinkedIn-users did not find the privacy settings that may be due to the low usage level of the platform, unlike users who use Facebook daily.

In this study, we examine how marketing actors using programmatic advertising manages consumer integrity. The context of our study is the possibilities current technology entails relative to the fact that people today live in a surveillance culture. Programmatic has emerged through the possibilities of technology to increase efficiency through personalized advertising by collecting customer data. This raises the question, how do actors collecting consumer data and using programmatic advertising manage not to lose the trust of the consumer in a society where we, in various ways, are under constant surveillance? Our study is based on material collected through qualitative interviews with actors relevant to our subject who in various ways come in contact with programmatic advertising in their work.  We could conclude that it is important to programmatic actors to manage the integrity issue correctly and to be transparent with their consumers, but that they do have interests which often overshadows the issue to varying degrees. We also noted that personal integrity is a complex concept which makes the issue difficult for actors to discuss and deal with in a palpable manner. The study identified the opinion of all actors that there is plenty of room to discuss the issue in to a greater extent than what is being done today.

Intensivvården är en högteknologisk avdelning där svårt sjuka patienter behandlas och vårdas för olika svikttillstånd. Nyare forskning har frångått det faktum att endast medicinskteknisk behandling kan ge patienten en snabbare återhämtning och också fokuserat på de faktorer som existentiellt stärker patienterna. Medvetenheten om vårdmiljön kan främja patientens hälsa och på så sätt minska vårdtid, lidande och kostnad. Syftet var att undersöka intensivvårdspersonals medvetenhet om vårdmiljön på patientrummet samt hur vårdmiljön påverkar vårdandet av patienten. Datainsamlingen gjordes med kvalitativa intervjuer där sex informanter intervjuades på två olika intensivvårdsavdelningar. Analysen gjordes utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att vårdpersonalens medvetenhet var relativt hög men saknade stöd från organisationen då vårdytan och ekonomin begränsade dem att fullt ut förbättra patientens vårdmiljö. Faktorer som framhölls vara gynnsamma för patienten var till exempel naturen, anhöriga, begränsning av onödiga stimuli och att bevara patientens integritet och identitet. Med en ökad kunskap och mer reflektion om vårdmiljön kan utvecklingen fortsätta framåt för att bli så optimal som den kan bli för patient, personal och anhöriga.

Bakgrund: Vi blir allt fler äldre vilket ställer högre krav på vårdresurser. Hemsjukvård möjliggör för äldre att bo kvar i det egna hemmet så länge det är möjligt, trots sjukdom. Hemmet innehar flera innebörder som trygghet, säkerhet och identitet. Att vårdas i sitt eget hem kan skapa möjligheter i det vårdande mötet såväl som nya situationer för sjuksköterskan att hantera. Syfte: Att beskriva den äldre patientens upplevelse av att vårdas av vårdpersonal i sitt eget hem. Metod: Studien har utförts som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av 17 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med manifest och latent metod. Innehållet tolkades i relation till Travelbees omvårdnadsteori samt livsvärldsteorin. Resultat: Resultatet visade att vård i hemmet innebär en balansgång mellan trygghet och otrygghet. Tre subteman framkom: ’Se mig’ – att mötas i en människa-till-människa-relation, Makt eller maktlöshet samt ’Respektera mig och mitt hem’. Relationens betydelse framkommer som central i hemsjukvård, där patient och sjuksköterska innebär mer för varandra än bara sina roller. Identitet och integritet blir utmärkande begrepp då patienten önskar blir mött och respekterad som en människa, en unik individ. Slutsats: Förståelse för patientens upplevelse tillsammans med respekt för patienten och dennes hem kan bidra till trygghet och delaktighet i vården i hemmet.

Vid universitetsutbildningar inom IT-området undervisas studenter om innebörden av att skriva kod av god kvalitet. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik var att undersöka om den innebörd av god kvalitet i kod som gäller vid akademisk utbildning i informatik, också delas och används av yrkesverksamma utvecklare. Sex utvecklare har tillfrågats medhjälp av ett detaljerat frågeformulär som täcker en mängd aspekter av kodkvalitet om derassyn på kod och kvalitet. Resultatet visar att deltagarna delar uppfattningen med akademisk utbildning om innebörden av god kvalitet i kod. Men de anser sig samtidigt inte ha tillräckligt med tid i sitt yrkesliv, för att skriva kod av den kvalitet de önskar.

Med start 2002, och åter igen 2009, har Europeiska unionen antagit sekundärlagstiftning för att reglera användningen av http-baserade nätidentifikatorer, så kallade kakor. Lagstiftningen motiveras av syftet att skydda rätterna till privatliv och dataskydd för unionsmedborgare i alla medlemsstater.   Med användning av de rättsdogmatiska och europarättsliga juridiska metoderna undersöker författaren av denna uppsats implementeringen av denna lagstiftning i svensk rätt. Särskild vikt läggs vid frågan hur nationella förvaltningsmyndigheter omsatt – eller inte omsatt – denna lagregels stadganden i praktiken. Författaren finner att regleringen potentiellt utgör en illojal implementering av unionsrätten, och undersöker vidare huruvida antingen svensk grundlag eller Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna medför några konsekvenser för förvaltningsmyndigheternas underlåtenhet att tillämpa lagregeln i sin verksamhet. Efter att ha funnit att denna administrativa praxis bryter mot såväl regeringsformen som konventionen, går författaren vidare till att diskutera tänkbara lösningar på den problematik som uppstått.

2440 cases of sexual child abuse was reported in 2015 in Sweden that is about one out of five children. Research shows that prevention strategies that focus on strengthening children’s integrity have proven effective for helping children recognize abusive behaviors as well as gain confidence to disclose.    The aim of this study is to investigate and describe the preschools role in strengthening children’s integrity to prevent child abuse, and describe how the work is done. The study has a qualitative approach with mix of semi-structured and unstructured interviews, called a qualitative interview form. This study used a purposive selection, four informants with management position within preschool were interviewed. The interviews were recorded and then transcribed, which will serve as a database for analysis.  For this study a content analysis was chosen.    The results showed that the preschool work aims to strengthen children’s integrity, but that the pre-schools do not use any specific strategies to strengthen children’s integrity with the aim of preventing child abuse. The conclusion showed that the preschool does not work consciously to prevent sexual child abuse, instead they are focusing in strengthening children’s integrity and values.