<p>This paper deals with approaches toward the conservation of archaeological heritage among different people and different institutions in Samoa. This is compared with approaches toward ecology and preservation of the environment to find out if there are similarities and/or differences. Moreover the opinions on how the public perceive the material heritage is compared with a survey of the public itself and their ideas concerning archaeology. The investigation was carried out by conducting interviews with people working within different institutions, NGO’s and schools as well as representatives from the general population i.e. people without education in conservation and cultural heritage. Possibilities of co-conserving the cultural and ecological values are also examined, as is the relation between culture and a natural feature - the mangroves.<strong></strong></p> / <p>Uppsatsen behandlar åsikter och attityder hos allmänheten och olika institutioner på Samoa gällandebevarandet av det arkeologiska kulturarvet. Detta jämförs med en likande studie gällande bevarandetav miljömässiga och ekologiska värden på Samoa för att se om det finns likheter och skillnader. Studieninkluderar också en undersökning av hur allmänheten ser på det materiella kulturarvet och derasförhållande till och kundkap om arkeologi. Undersökningarna gjordes genom ett intervjuprojekt där desom intervjuades representerade både institutioner, organisationer, skolor och allmänheten, densistnämnda gruppen hade ingen formell kunskap om kulturarvet och dess hantering. Inom ramen förstudien undersöktes också möjligheterna för att samarbeta när det gäller hanteringen och bevarandetav kulturella och ekologiska värden t.ex. gällande mangroveområden.</p>

This paper deals with approaches toward the conservation of archaeological heritage among different people and different institutions in Samoa. This is compared with approaches toward ecology and preservation of the environment to find out if there are similarities and/or differences. Moreover the opinions on how the public perceive the material heritage is compared with a survey of the public itself and their ideas concerning archaeology. The investigation was carried out by conducting interviews with people working within different institutions, NGO’s and schools as well as representatives from the general population i.e. people without education in conservation and cultural heritage. Possibilities of co-conserving the cultural and ecological values are also examined, as is the relation between culture and a natural feature - the mangroves. / Uppsatsen behandlar åsikter och attityder hos allmänheten och olika institutioner på Samoa gällandebevarandet av det arkeologiska kulturarvet. Detta jämförs med en likande studie gällande bevarandetav miljömässiga och ekologiska värden på Samoa för att se om det finns likheter och skillnader. Studieninkluderar också en undersökning av hur allmänheten ser på det materiella kulturarvet och derasförhållande till och kundkap om arkeologi. Undersökningarna gjordes genom ett intervjuprojekt där desom intervjuades representerade både institutioner, organisationer, skolor och allmänheten, densistnämnda gruppen hade ingen formell kunskap om kulturarvet och dess hantering. Inom ramen förstudien undersöktes också möjligheterna för att samarbeta när det gäller hanteringen och bevarandetav kulturella och ekologiska värden t.ex. gällande mangroveområden.

Den här uppsatsen handlar om samverkan. Syftet med studien var att undersöka den samverkan som äger rum inom verksamheten Barnahus i Gävleborgs län. Empirin samlades in med kvalitativa halvstrukturerade interjuver med sju verksamma inom Barnahus. Resultatet visar att samverkan existerar och yttrar sig i olika nivåer beroende på profession och arbetsmoment. Uppsatsen ger vidare belägg för att samverkan är ett komplext fenomen men att en ständig utvecklingsprocess inom verksamheten pågår. Vissa problemområden från tidigare forskning kvarstår fortfarande och bör utvecklas. En positiv inställning till samverkan har genomsyrat intervjupersonernas utsagor. / This essay is based on a qualitative study, and is first and foremost about cooperation. The purpose of the study was to examine the cooperation which takes place within Barnahus, in the county of Gävleborg. This study was conducted in order to understand how the cooperation manifests itself. The empiric data was collected by ways of qualitative half-structured interviews with seven active personnel in Barnahus. The results show that cooperation does exist and manifests itself in different levels depending on profession and suboperation. The essay’s conclusions showed that cooperation is a complex phenomenon, but there is an ongoing development process within the function. Some problematic areas from earlier research remain, and should be developed. A positive attitude towards intercommunion/cooperation has permeated the interviewees’ statements.

The fundamental question in this study is what elements from my folk music back ground will I bring into my work when I aim to articulate a new sound? I’m a singer, composer and choir conductor based in the folk music tradition.    After a while my research question grew into three directions: composing, shaping of voice and influences from other fields of art.    To re-orientate in my artistic practice I have projected my musical ideas on a fantasy world. The purpose is to find new ways of composing that can be both recognized as folk music and at the same time different from what I used to call my tradition. At the start a fictional world was created with a storyline, and inhabitants with a backstory. This narrative has remained my research ground though the whole project. After some time the ensemble side of the project grew and the solo project diminished.    A new ensemble, Stormsvalan, was formed and interactive collaborative methods became more central. My goal was to create space for both individual and collective work in our performance, in a way that is sprung from traditional music. Together we did twohree live performances, video documentations and a studio recording.    The findings of my study is the long term development of voice personas, and how a fantasy narrative influences performance and ensemble work. In the ensemble we can go further to explore a new soundscape that belongs to my fictional world of new folk music. The findings has arised new questions about metamorphose, voice shaping, music bridge building and the process of artistic research.

I studien undersöks hur bildlärare kan arbeta med frågor som rör sexualitet, relationer, samt sex- och samlevnad i bildundervisning. Undersökningen rör även hur elever kan stödjas i sin identitet genom normkritisk bildundervisning som tar upp frågor kring sexualitet och relationer. Metoden är kvalitativa och tar avstamp ur djupintervjuer med personer som arbetar med bildundervisning och ämnesintegrerad sex- och samlevnadsundervisning. Resultatet visar att sex- och samlevnadsundervisning är mest effektiv när den är ämnesintegrerad. I bildämnet finns det många olika ingångar och verktyg inom arbetsområdet som bl.a. skapar tillfällen att diskuterar relationer och värderingar, medvetgörandet av normer och stereotyper, samt uttryck och undersökande av den identiteter. Genom att använda sig av olika kreativa läroprocesser och horisontell mediering så kan elever förstå sin egen person och kropp, samt sig själv i relation till andra och till samhället. Detta är en god förutsättning för identitetsskapande och för ett kreativt och välfungerande liv.