<p>MKB är ett verktyg som används som beslutsunderlag i Sverige i stor utsträckning. Syftet med studien var att undersöka vilken nytta verksamhetsutövaren upplever att MKB har för miljön och deras projekt. Dessutom syftar studien att undersöka om hypotesen stämmer, att verksamhetsutövaren upplever MKB som en belastning och att detta medför dålig kvalitet på MKB-dokumentet och MKB-processen. Som bakgrund till uppsatsen ges en kort beskrivning av MKB:s historia, lagstiftning, tillämpning och forskning. Studien är en kvalitativ intervjustudie som riktar sig till en grupp verksamhetsutövare. Resultaten från intervjustudien har sammanställts under olika frågeområden och analyserats. Resultaten diskuteras sedan med fokus på MKB:s projektnytta och miljönytta. Även hypotesen om att verksamhetsutövaren skulle uppleva MKB som en belastning och att detta i sin tur skulle leda till dålig kvalitet på MKB-dokumentet och MKB-processen diskuteras. Studiens resultat förhålls också till befintlig forskning på området. Resultaten i studien indikerar att hypotesen att verksamhetsutövaren upplever MKB som en belastning i sitt arbete inte stämmer. Som en följd av studiens resultat konstateras att det kan ifrågasättas om MKB i nuläget fungerar tillfredställande, detta med tanke på dess miljönytta och projektnytta.</p>

<p>Uppsatsen handlar om skinheadskulturen och icke-rasistiska skinheads. Syftet med uppsatsen är Att beskriva skinheadskulturens utveckling från dess start tills idag och hur dagens icke-rasistiska skinheads förhåller sig till den. Uppsatsen är indelad i två delar där det i del 1 redogörs för skinheadskulturens utveckling och var brytningen kom mellan icke- och rasistiska skinheads kom. Litteraturstudier ligger till stor del till grund för del 1. Idel 2 har ett antal icke-rasistiska skinheads intervjuats och deras syn på skinheadskulturen och deras roll i den redovisas. Frågor har varit av typen: Varför är du skinhead? Hur kan du som icke-rasistiskt skinhead fortsätta att vara skinhead trots att du kan bli beskylld för att vara rasist? Hur länge kommer du att vara skinhead?</p>

<p>De idag mest använda alternativen för sluthantering av slam är deponering, spridning på jordbruksmark, och olika former av annan användning som markbyggnad och jordtillverkning. Mycket händer idag inom ”slamhanteringsområdet” och till följd av nya lagar och mål kommer de tillgängliga alternativen för sluthantering se annorlunda uti framtiden. För att kunna föra en diskussion om hur sluthanteringen kommer att se ut i framtiden behövs dels en överblick över vad som kommer att gälla i framtiden, dels en överblick över hur hanteringen ser ut idag. Syftet är att kartlägga sluthanteringen av slam från avloppsreningsverken idag, att ge en sammanfattning av mål och regleringar, samt diskutera hur sluthanteringen av slam kan tänkas se ut i framtiden. </p><p>En kartläggning av sluthantering av slam från avloppsreningsverk (ARV) i Västra Götalands län 2002 har genomförts genom en enkätundersökning till länets kommuner. Även kommunernas planer för framtida hantering av slam har undersökts genom enkäten. En sammanfattning av miljömål och regleringar som kommer att påverka hanteringen av slam i framtiden har gjorts genom en innehållsanalys av Regeringens proposition om delmål till miljökvalitetsmålen (Prop. 2000/01:130), Naturvårdsverkets aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp (Rapport 5214) samt Förordningen (2001:512) om deponering av avfall. Sett till antal kommuner som väljer en viss hantering var fördelningen 2002 på olika hanteringsalternativ: spridning på jordbruksmark - 20%, deponering, antingen som avfall eller täckmassor - 60%, och annan användning - 20%. </p><p>Sett till mängd slam som används på ett visst sätt var fördelningen 2002 på olika hanteringsalternativ: spridning på jordbruksmark - 15%, deponering som avfall och täckmassor - 40% och annan användning - 45 %. Ungefär två tredjedelar av kommunerna har planerat för hanteringen av slam de närmaste 5 åren och nästan hälften har planerat en förändring av hanteringen. Störst vilja till förändring finns inom de kommuner som idag valt att hantera slammet genom spridning på livsmedelsmark eller deponering som avfall. Flera av de kommuner som skall förändra hanteringen har ännu inte bestämt vad de ska göra i framtiden. När planer finns verkar spridning på jordbruksmark och markbyggnad vara de alternativ som de flesta tänkersig. </p><p>Deponering kommer att utgå som hanteringsalternativ genom förbud mot deponi av organiskt avfall. Eventuellt kommer dispenser under en tid beviljas. Troligt är också att dispenser beviljas för användning av slam till täckning av deponier. Naturvårdsverkets aktionsplan för återföring av fosfor talar för en ökning av spridning av slam på jordbruksmark, framförallt genom mål om 60 % återföring av fosfor från avlopp år 2015. Den negativa attityd till slam som gödselmedel som finns idag, framförallt bland livsmedelsindustrierna, talar dock emot en ökning av spridning på jordbruksmark. Hantering av slam genom s.k. annan användning kommer med största sannolikhet att öka kraftigt i framtiden. Den främsta orsaken är förbudet mot deponi. Eventuellt kan hanteringen begränsas genom nytt EG-direktiv och ny förordning om spridning av slam. En ambition om att skapa effektiva och giftfria kretslopp, formulerat som en förutsättning för att nå miljökvalitetsmålen, leder till ett ökat intresse för källsorterande avloppssystem. De höga kostnaderna talar dock emot en utbyggnad av sådana system.</p>

<p>During several years we have been able to follow the victories and disappointments of Ludmila Engqvist through the scrutinising eye of the media. This essay will deal with how media’s picture perception of Ludmila Engqvist has changed by analysing articles from the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen from 1996 to 2001. Why and how the media’s picture has changed will be analysed through the perspectives of Ludmila Engqvist being an elite athlete, immigrant and woman. </p><p>My opinion is that the majority of the articles have dealt mainly with Ludmila Engqvists private life. Ludmila is the Russian that became a Swede by help of other Swedes. In return she was supposed to produce medals from major championships, and she did. Once Ludmila Engqvist reached the status of being a Swedish sports star the news is spiced with all kinds of stories involving Ludmila. The media creates a Heroin and Ludmila, Johan Engqvist and the media themselves makes a large profit from the publicity.</p><p>Her life is described as a fairy tale. The value judgements are strong and the articles about Ludmila are charged with excitment and drama. The kiss of death is when Ludmila Engqvist in 2001 changes career from hurdles to bobsleigh and admits doping in connection with a competition in Norway. Sports and media function in a complex relationship, much due to the commercial interests inside sports. This relationship is also very evident between the sport journalists and the athletes. Media’s power is growing and sport is conforming to its ideals. The power to create and kill off a sports star is in the hands of media – and that is exactly what happened to Ludmila Engqvist.</p>

<p>This master’s thesis presents experiences from an evaluation of AdApt, a multi- modal, conversational dialogue system, using PARADISE, PARAdigm for Dialogue System Evaluation, a general framework for evaluation. The purpose of this master’s thesis was to assess PARADISE as an evaluation tool for such a system. An experimental study with 26 subjects was performed. The subjects were asked to interact with one of three different system versions of AdApt. Data was collected through questionnaires, hand tagging of the dialogues and automatic logging of the interaction. Analysis of the results suggests that further research is needed to develop a general framework for evaluation which is easy to apply and can be used for varying kinds of spoken dialogue systems. The data collected in this study can be used as starting point for further research.</p>

<p>Den globala temperaturökningen vi märker av idag är, enligt bland andra FN: s klimatpanel IPCC, delvis orsakad av människans utsläpp av växthusgaser. För att hantera klimatproblematiken på ett effektivt sätt och minska utsläppen, måste alla delar i samhället involveras. Det senaste året har miljöproblem, och framför allt det om den förstärkta växthuseffekten, kommit att betraktas som samhällsbyggnadsproblem. För att få med de flesta delar av samhället i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser, har man i Norrköpings kommun valt att arbete med problematiken i ett bredare perspektiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Norrköpings kommun planerar att arbeta och arbetar med att minska sina utsläpp av klimatpåverkande gaser. Detta relateras till tankarna om klimatproblematiken som ett samhällsbyggnadsproblem. Kommunens klimatarbete är organiserat så att arbetsgrupper har bildats på tio kontor och enheter, med varsin representant i en klimattvärgrupp. Under år 2003 ska arbetsgrupperna ta fram en klimathandlingsplan i kommunen, där inriktningen främst är på de kommunala verksamheterna. En del i arbetet med klimathandlingsplanen är att söka det statliga bidraget Klimp. I Norrköpings Klimpansökan, som lämnades in den 30 april år 2003, finns tio projekt som kommunen är huvudman för. Projekten är mer av punktinsatser och stödåtgärder, än av karaktären strukturförändringar eller samhällsbyggnadsåtgärder. Projekt i kommunens klimathandlingsplan kan bli mer av samhällsbyggnadskaraktär.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka miljöledningssystemets användbarhet i landstinget och studera vilka driftkrafter och hinder som finns med införandet av miljöledningssystemet. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ fallstudie på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Resultaten från Vrinnevisjukhuset sattes i samband med landstingets övergripande miljöarbete och analyserades. </p><p>Studien pekade på att införandet av miljöledningssystemet har lett till att ansvaret för miljöarbetet har förflyttats neråt i organisationen och att flera personer har blivit inblandade i miljöarbetet. Som helhet fungerar miljöarbetet bättre efter att beslut om införande av miljöledningssystem hade fattats. Till fördelarna som miljöledningssystemet har medfört för miljöarbetet hörde systematiken som man har fått i sitt miljöarbete, ökad kunskap, medvetande och uppfinningsrikedom bland medarbetarna, material-, kemikalie-, och energireducering och att miljöfrågorna kommer in redan vid planeringen. De största svårigheterna med införandet av miljöledningssystemet var bristen på tid och pengar. </p><p>Slutsatsen blev att miljöledningssystemet verkar vara ett användbart verktyg i landstinget men att ISO standarden visar en svaghet när den tillämpas inom offentliga organisationer. Den tar nämligen inte med den indirekta miljöpåverkan.</p>

<p>1989 beslöt Nordiska ministerådet att införa en nordisk, enhetlig miljömärkning som fick Svanen som symbol. 1999 var Svanens kriterier för miljömärkning av hotell färdigställda och kunde sättas i bruk. I detta arbete har det undersökts om hotell som är, eller arbetar för att bli Svanmärkta får en större miljövinst än resten av samhället innom tre områden; osorterade sopor, energi samt vatten. Här undersöks också vilka åtgärder som dessa hotell genomför samt varför de har valt att Svanmärka sig. En undersökning om Svanen uppfyller de intentioner riksdag och regering hade när de införde SIS Miljömärkning genomförs också med de undersökta hotellen som utgångspunkt. Samt hur miljömärkning i stort är kopplat till vissa delar innom ekologisk modernisering. </p><p>Nio hotell har undersökts varav tre konferenshotell och sex stadshotell. Flera utav dessa hotell Svanmärkte sig för att signalera sitt miljöarbete utåt eller för att marknadsföra sig. Att göra något i marknadsföringssyfte tyder på att man tror att de man marknadsför sig för att vara kan leda till större ekonomisk vinst. Detta är en av flera kopplingar mellan ekonomi och miljö. </p><p>Utifrån de undersökta hotellen observeras att de i medeltal minskat sin mängd osorterade sopor med cirka 53 %, mängd använd energi med ungefär 22 % samt mängd använt vatten med runt 7 %. Detta är en större minskning än resten av samhället vad det gäller mängd osorterade sopor samt mängd använd energi. Minskningen av vatten användningen är ungefär lika stor som i resten av samhället. En tolkning av detta är att Svanen, då det gäller hotell, har lyckats relativt väl med att uppfylla den del av regeringens mål som innebär att Svanen ska vara bättre ur miljösynpunkt än andra jämförbara produkter eller tjänster. Dessutom har Svanmärkta varor ökat i popularitet vilket uppfyller en annan del av målet som innebär en stimulering av användning av miljöanpassade varor.</p>

<p>Uppsatsen tar upp ljudet i utställningen och de problem som uppkommer när ljud används i utställningssammanhang. En studie av fyra utställningar görs för att synliggöra hur ljudet används, för att sedan peka på saker som är bra och saker som är mindre bra med just deras sätt att använda ljud. Vad är en fördel och vad är en nackdel med att använda ljud i utställningar? För att synliggöra detta har en analysmodell konstruerats. Analysmodellen har konstruerats med hjälp av den teori som ligger till grund för uppsatsen. Teorin som används är filmljudsforskning, musikforskning och soundscapeforskning.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka fyra stycken kvinnor som är medlemmar i samma mediala grupp. Uppsatsen ämnar undersöka hur de ser på sig själva och sin medialitet utifrån gruppen och samhället de lever i genom deras livsberättelse. Det är en kvalitativ undersökning som genom livshistorieintervjuer samt deltagande observationer studerar kvinnornas berättelser och deras medverkan i gruppen. Slutsatsen visade en ambivalent syn på att de var annorlunda och visade en rädsla och försiktighet mot samhället utanför gruppen som de lever i till vardags.</p>