<p>Syftet med studien var att ta reda på vad miljöundervisningen i Flodafors skola handlar om. Vi ville även undersöka vilka olika arbetssätt som förekommer. Den teoretiska delen i arbetet behandlar olika dimensioner av miljöundervisning och olika undervisningstraditioner. Vi har även berört vad som betonas i de nationella styrdokumenten när det gäller miljö. </p><p>Vi använde oss av en kvalitativ metod, där observation, intervju och dokumentanalys användes som teknik. Tiden var en begränsande faktor i undersökningen vilket medförde en svårighet att dra generella slutsatser om miljöundervisningen på Flodafors skola. Däremot kom vi fram till att skolan uppfyller läroplanens krav. Miljöundervisningen integreras på olika sätt i skolans undervisning. Lärarna är själva miljömedvetna och använde sig av utomhuspedagogik och friluftspedagogik för att ge eleverna positiva naturupplevelser, som förhoppningsvis ska leda till miljömedvetna elever. I undervisningen identifierade vi de olika miljöundervisningstraditioner som definierats i teorin; Faktabaserad undervisning, Normerande undervisning och Undervisning om hållbar utveckling. Den sistnämnda är den som skolverket förespråkar idag.</p>

<p>Införandet av mål- och resultatstyrning tillhör de mest betydande förändringarna i den svenska statsförvaltningen under modern tid. Enligt regeringen är ett system för mål- och resultatstyrning det mest effektiva sättet att styra ett brett upplagt miljöarbete. Styrningen sker med hjälp av uppställda mål, miljökvalitetsmål, men vägen att nå dit bestäms inte i detalj utan kommuner, myndigheter, företag med flera ges stor frihet att välja hur man vill arbeta för att nå målen. Målstyrningen har visat sig ställa höga krav på målformulering, kommunikation och uppföljning och dess praktiska betydelse är livligt omdiskuterad. I studien genomförs en analys av de hinder och möjligheter som uppkommer i implementeringsarbetet av de svenska miljökvalitetsmålen. Vidare beskrivs, analyseras och diskuteras målstyrningens för och nackdelar samt relationen och kommunikationen mellan olika aktörer på nationell, regional och kommunal nivå i det svenska miljömålsarbetet. I uppsatsen riktas särskild uppmärksamhet mot målet God bebyggd miljö och hur detta mål uppfattas och tolkas på de olika nivåerna i miljömålsadministrationen. Vidare undersöks vilka kommunikationsproblem som upplevs vara centrala, vad de består i samt om och hur de hanteras.</p>

<p>The purpose of this study was to examine the goals, possibilities and rationales that could be found in the discussions concerning the digging of ditches by governmental subsidiaries in order to drain the peat bogs of late nineteenth century Sweden. A further aim was to look at the effect on the landscape on a local level i.e. Släthults moss in Bäckaby parish, Småland in the south eastern part of Sweden. </p><p>In order to be able to explain the connections between politics and landscape changes in a local population and its deciding bodies, influenced by ideas, science and production, a quadruple helix model developed from a triple helix model by Björn-Ola Linér was used. As a model of environmental history, three step thought was used, borrowed from Donald Worster. </p><p>The three steps are firstly nature itself, working without human intervention, in this study, the bog; secondly, the socioeconomic level, here the village and landowners and thirdly, human ideas, culture etc., in this case the parliament. </p><p>Primary sources were used and critically evaluated. Statements and arguments expressed by the members of the parliament were collected and divided into five main groups. Other materials were relatively scarce even though the planning itself was in force and acted as a starting point. </p><p>The study has shown how ideas, utility and scientific results affected a local landscape through the landowners themselves, supported by governmental subsidiaries administrated by a regional bureaucracy. The digging of ditches in the peat bogs was not a way to gain agricultural land; it was supposed to be a way to make the local climate better. In fact, projects where not even entitled to subsidies if the digging of the ditches positively affected agricultural land because of a difficulty in identifying the actual eneficiaries. </p><p>The study context suggests that subsidiaries rather were a way to help the people and strengthen the state by bypassing a local democracy. During this period, the Swedish state transformed from pro free trade to prorotectionism which implied, among other things a conflict between the old conglomerate of parts that constituted the whole and the new thought of a responsible central governing body. There are similarities between the reasoning around the ditch digging in Sweden and that of Linth Valley, Switzerland. The landowner in this case appeared to have wished to make the area better and invest in the land, something that might have been a way to get a better price for it. The area was sold as a farm thirteen years later. There seem to have been two other people directly interested in the project, the head of Bäckaby municipality and the responsible bureaucrat. The first had areas of land which benefited directly from the ditch digging and was said to have been the inspiration. The second was still in his learning period and seems, according to the material, to be eager to finish his education. The focal point of this study was the changing of a landscape for what seems to be political rather than absolutely practical reasons, such as obtaining agricultural land. This change has, in some sense, been reversed but the landscape has now turned into forest, from what was probably a rather flat open space. To get a glimpse of the situation today from a relevant point of view, the environmental programme of the social democrats is presented in one chapter, something meant to point ahead.</p>

<p>Hållbar utveckling är ett av FN:s överordnade mål och även den Svenska regeringen har antagit detta som ett prioriterat mål för samhällsutvecklingen. Regeringen har genom en rad åtgärder försökt integrera begreppet hållbar utveckling i den statliga förvaltningen bl a genom styrdokument som skall hjälpa myndigheterna, men även genom att ställa konkreta krav på att myndigheterna inför miljöledningssystem. </p><p>Den nystartade distansutbildningsmyndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) blev under 2002 införlivade i projektet "Miljöledning i statlig förvaltning" och genomförde en miljöutredning under 2002 där de mest betydande miljöaspekterna presenterades. Man ansåg emellertid att kunskap till viss del saknades inom den egna organisationen för att kunna genomföra en tillfredställande analys på området. Syftet med denna studie är att inom ramen för indirekt miljöpåverkan analysera vilken form av miljöutbildning som bedrivs på myndigheten och utifrån detta utvärdera i vilken utsträckning CFL har möjlighet att generera positiv miljöpåverkan. </p><p>I studien har fyra anställda på myndigheten CFL intervjuats för att kartlägga om begreppet hållbar utveckling är förankrat och integrerat i organisationen, vilken typ av miljöundervisning som bedrivs på myndigheten idag och kartlägga vad de fyra anser om de styrdokument som skall stödja dem i utbildningen. En enkät har även skickats ut till respondenterna efter genomförda intervjuer för att yterligare säkerställa de resultat som genererades i intervjuerna. För att undersöka myndighetens förutsättningar för att generera positiv miljöpåverkan har även en kortare dokumentanalys genomförts på myndighetens miljöpolicy. </p><p>Av studien framkommer att den miljöutbildning som bedrivs på myndigheten idag i stor utsträckning kan likställas vid normerande miljöundervisning. I och med att denna undervisningsform tillämpas får det till följd att myndigheten inte genererar den positiva miljöpåverkan man har möjlighet att göra. Studien visar också att respondenterna har svårt att se sambanden och knyta ihop de aspekter som ingår i hållbar utveckling, d.v.s. ekonomiska, ekologiska och sociala frågor. Hållbar utveckling är inte heller integrerat i tillräckligt stor omfattning i myndighetens verksamhet och därmed beaktas inte de indirekta miljöeffekterna myndigheten orsakar i tillräcklingt stor omfattning. Inte heller miljöpolicyn är anpassad för att ta upp den indirekta miljöpåverkan som myndigheten orsakar. </p><p>Slutsatsen i studien är att myndigheten först och främst måste integrera begreppet hållbar utveckling i högre utsträckning i verksamheten för att generera positiv miljöpåverkan och samtidigt beakta den indirekta miljöpåverkan man orsakar. För att detta skall vara möjligt måste man öka den interna kunskapen angående miljöfrågor och hållbar utveckling bland personal. I detta sammanhang kan Ledningsens roll inte underskattas utan måste tydligt visa att man menar allvar. Det är viktigt att beslut, strategier och riktlignjer genomlyses med utgågspunkt från indirekta och direkta miljökonsekvenser för att verksamheter vid CFL skall kunna bli långsiktigt hållbara.</p>

<p>1999 fick Sveriges miljöpolitik en helt ny struktur; regeringen antog de femton nationella miljökvalitetsmålen som ett nytt angreppssätt för att verka för en hållbar utveckling. Sveriges miljöarbete är varje medborgares och myndighets ansvar men kommunen och länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att möjliggöra genomförandet av miljömålen på en lokal och regional nivå. </p><p>Denna studie behandlar kommunens och länsstyrelsens uppfattningar kring åtgärderna av genomförandet av de nationella miljökvalitetsmålen. Studien baseras på ett antal kvalitativa intervjuer som har analyserats med hjälp av Fredrik Burströms teori om kommunal miljömanagement. </p><p>Studien visar att miljömålens struktur ger en bra möjlighet i det lokala miljöarbetet. Det största hindret är en allmän resursbrist, vilket hindrar en stor del av genomförandet i miljömålsarbetet. Medan ansvaret har delegerats till kommunen och länsstyrelsen har inte de ekonomiska möjligheterna att genomföra arbetet följt med. De viktigaste förutsättningarna för ett framgångsrikt miljömålsarbete är en delaktighet från många aktörer. På lokal och regional nivå är de viktigaste förutsättningarna en bättre förankring och integrering av miljömålen än vad som sker idag. Förutsättningarna på lokal och regional nivå är också mindre bra när det gäller de miljöproblem som är nationella och internationella till sin karaktär.</p>

<p>Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett livscykelperspektiv, är en energikrävande verksamhet som tar stora markarealer i anspråk. I västvärlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmängder än vad kroppen behöver ur näringssynpunkt. Syftet med studien är att ur ett livscykelperspektiv och för svenska förhållanden kvantifiera den användbara energi från förnyelsebara resurser som kan ersätta användningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och fläskkött motsvarande 5 kg protein per person och år. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och år, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och år. Det rekommenderade intaget av protein är 20 kgper person och år. </p><p>Den frigjorda arealen som uppstår vid en minskad animaliekonsumtion kan användas till odling av energigrödor. Systemanalysen baserades på litteraturuppgifter om dels de totala primärenergiinsatserna, som krävs för framställningen av animaliskt protein (d v s direkta plus indirekta energiinsatser vid produktion och distribution av diesel, el, handelsgödsel etc.), och dels användningen av åkermark för foderproduktion. Analysen omfattar livsmedelskedjan från produktion av insatsvaror fram till gårdsgrind. </p><p>Den genomförda systemanalysen resulterade i att med samma insatser som vid produktion av dagens animaliska protein kan drygt 10 % av den eldningsolja som idag används i Sverige, ersättas med energi från förnyelsebara källor vid en minskad konsumtion av animaliska produkter motsvarande 5 kg protein per person och år. Beaktas den totala användningen av oljeprodukter i Sverige kan över 2,1 % ersättas. </p><p>Animalieproduktionen och konsumtionen av animaliskt protein kommer i ett framtidsperspektiv ha en betydelsefull roll för ett miljömässigt hållbart energisystem. En minskad animaliekonsumtion har även positiva effekter på jordbrukets utsläpp av ammoniak och närsaltet vilket i ett bredare perspektiv kan vara betydelsefullt för en ekologisk hållbar samhällsutveckling.</p>

<p>Många myter finns dokumenterade sedan flera hundra år tillbaka och används fortfarande i diverse moderniserade former. De återspeglar allt från hjältemodiga dåd, moraliska dilemman, skräck inför det okända, politik, till hämnd i alla dess former. Nya myter dyker upp i olika sammanhang och handlar ofta om det som för tillfället är aktuellt, skrämmande eller kring företeelser som är på modet just nu. Men vad är egentligen sant i allt man hör? Vissa myter presenteras ju till och med som nyheter i dagstidningar världen över, med olika tidsmellanrum. </p><p>Dagens moderna myter känner inte längre samma geografiska gränser som tidigare. Internet till exempel har gjort att myter förflyttas snabbare mellan olika länder. Men ändå verkar mycket kring de moderna myterna samma som det varit i århundraden. Myterna anpassas efter samhället och finns till för att ge svar, råd och vägledning och därför är det även intressant att titta tillbaka på de gamla myter som idag berättas nästan som sagor. </p><p>Många moderna myter försvinner av sig själva i och med att vår kunskap ökar men ändå finns de kvar som symboler för vår samtidshistoria. Att folk trodde på dessa myter visar på hur vårt samhälle och hur vi som individer har utvecklats. Myterna tycks kunna ge oss en samhörighet och en trygghet i våra snabbt föränderliga liv. För det verkar vara så att många av de moderna myterna uppstår just ur de förändringar och händelser som sker runt omkring oss.</p>

<p>1992 höll FN ett toppmöte om miljö- och utvecklingsfrågor i Rio de Janeiro med representanter från länder världen över. Resultatet av mötet blev bland annat en internationell överenskommelse, Agenda 21, som behandlar barn och ungdomars roll i arbetet med miljö-och rättvisefrågor. Massmedier av olika slag är den huvudsakliga kanal genom vilken bilder av miljöproblemens art och förslag till lösningar förmedlas varför de massmedier som riktar sig till barn är viktiga för deras engagemang och förståelse då det gäller miljöfrågor. </p><p>Syftet med den här studien är att beskriva och analysera den bild av miljö och miljöfrågor som kommuniceras till barn och ungdomar genom att analysera miljödiskursen i tidskriften Kamratposten. Målet har varit att få en uppfattning om vilken samlad bild av miljö och miljöfrågor som denna miljödiskurs skapar och förmedlar till tidskriftens läsare. </p><p>Efter en analys av sammanlagt 77 artiklar under perioden 1993-2003 är mitt övergripande intryck att tidskriftens ambition är att förmedla en så hoppfull bild som möjligt av miljösituationen i Sverige och i världen, dock med fokus på Sverige. Kamratpostens miljödiskurs förmedlar oftast de miljöfrågor som tas upp i olika artiklar på ett reflekterande och nyanserat sätt. Fokus ligger på de individnära miljöfrågorna som kan ses som lättast att ta till sig och relatera till sitt vardagsliv och en tendens att undvika de mer svårdefinierade miljöfrågorna som exempelvis den om energianvändning och växthuseffekten är tydlig. </p><p>Detta kan å ena sidan ses som positivt för den hållbara utveckling som är målet med Agenda 21 att den bild som framställt är att det finns lösningar på miljöproblem och att det därför kan vara värt att engagera sig i att hitta dessa lösningar. Å andra sidan kan risken med att det är en allt för lättsam bild som förmedlas vara att det kan ge en känsla av att miljöproblemen inte behöver tas på allvar. Att förmedla frågorna på ett sätt som uppmuntrar till engagemang torde hur som helst vara ett sätt att få barn och ungdomar att vilja vara med i arbetet med att nå en hållbar utveckling.</p>

<p>Den här uppsatsen behandlar frågan kring vad information och rådgivning enligt miljöbalken egentligen innebär. I miljöbalken 26 kap 1 § står att ”Tillsynsmyndigheten skall dessutom, genom rådgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsättningar för att balkens ändamål skall kunna tillgodoses”. Det övergripande syftet med studien är att ta reda på om tillsynspersoner och företagare har olika upplevelser av tolkning och tillämpning av lagen om tillsyn (miljöbalken 26 kap § 1) med fokus på information och rådgivning till privata företag. </p><p>Det empiriska materialet har hämtats från intervjuer med två tillsynspersoner samt en miljöansvarig person på ett tillsynspliktigt företag. Studien visar bland annat att det råder en hel del förvirring om vad information och rådgivning egentligen innebär. Det visar sig också att många företag upplever att de är beroende av att få stöttning av tillsynsmyndigheten, för att komma framåt i sitt miljöarbete. Tillsynsmyndigheten upplever däremot som ett problem att många företag inte är tillräckligt intresserade av att arbeta med miljöfrågor. Deras gemensamma erfarenheter är att det behövs förbättringar inom kommunikationen samt att de skulle vilja ha mer kommunikation med varandra.</p>

<p>Denna rapport undersöker hur förutsättningarna ser ut för att främja miljöteknikexporten i Norrköpings kommun, vilka hinder och möjligheter det finns. Rapporten undersöker även hur näringslivet arbetar med de interna miljöfrågorna inom företagen och hur näringslivet uppfattar företagsklimatet är i Norrköping. Undersökningen gjordes med en enkätundersökning som gick ut till 120 näringsutövare, dock var svarsfrekvensen så låg som 36 procent och denna rapport kan endast ses som ett vägledande dokument för vidare undersökningar. I den första delen undersöktes hur företagen arbetar internt med miljöfrågor. Enkäten tog upp frågeställningar såsom vilka eller vilket verktyg som företagen använde sig av i arbetet. 37 procent av de tillfrågade svarade att de använder sig av ett miljöledningssystem, ungefär lika många svarade att de arbetar med ett miljöarbete men använder sig inte av något särskilt verktyg för detta. Den starkaste drivkraften för miljöarbetet var kundkraven, 24 procent uppgav detta. 19 procent uppgav att lagkraven var den främsta drivkraften. 20 procent uppgav att det egna engagemanget varden största drivkraften. Det största hindret för ett fortsatt miljöarbete var tid- och resurs brist, men 37 procent av de tillfrågade uppgav att det inte fanns några hinder. Den främsta motiveringen till miljöarbetet var de miljömässiga fördelarna, 35 procent uppgav detta. 60 procent av de tillfrågade skulle vilja stärka sitt miljöarbete med någon form av samarbete med antingen andra företag, Norrköpings kommun eller Linköpings universitet. 36 procent svarade att de inte hade något behov av samarbete. I den andra delen av enkäten togs frågor som rör miljöteknikexport upp. Detta anses som en stark växande marknad där Sverige anses ha en god möjligheter på den internationella marknaden. Dock var svarsfrekvensen på dessa frågor mycket låg att det inte kan anses som vägledande. En orsak till den låga svarsfrekvensen kan vara att detta är ett ganska nytt begrepp och att företagarna inte visste hur de skulle förhålla sig till det. 9 procent av de tillfrågade företagarna visste inte om de hade en vara eller tjänst som föll inom ramen för det som kallas miljöteknik. Ändock var företagarna utvalda i enkäten efter om de har en vara eller tjänst som faller inom ramen för miljöteknik. Den tredje delen av enkäten upptog frågor som rör företagsklimatet i Norrköpings kommun. Näringslivskontoret har tagit fram olika faktorer som kan påverka näringslivet, såsom vilka hot det finns, möjligheter, styrkor och svagheter med Norrköping. Bland de styrkor som företagarna ansåg vara bra i Norrköping var bland annat det geografiska läget, tillgängligheten, stark storstadsregion och Linköpings universitet. De svagheter som nämndes var bland annat brist på kommunala visioner och målbilder. De möjligheter som företagarna ansåg att Norrköping har är bland annat lanseringen som landets 4:e storstadsregion, och en förstärkt och tydlig marknadsföring av Norrköping. Det största hotet mot kommunen ansåg företagarna vara nedläggning eller utflyttning av företag ochverksamheter.</p>