During the years the awareness of gender issues has increased in the international arena and the importance of including gender aspects in development projects has been emphasised. This Master’s thesis is based on a case study of the VI Agroforestry Project (VIAFP) in Uganda and is one of the two subprojects of the study Sustainable development around the Lake Victoria basin, with the purpose to investigate the importance of local anchoring and active participation in the work towards sustainable development. The aim of this subproject is to investigate how gender roles among men and women in Kalisizo zone, in the Masaka and Rakai districts, in Uganda, affect the VI Agroforestry Project and if the project in return affects the gender roles. The study is primarily based on interviews with farmers involved in the VIAFP activities in Kalisizo zone and shows that the project and the gender roles affect each other more or less in both ways. The women are somewhat more active in both farming and the activities connected with the household, and therefore also more engaged in the project activities and meetings. However, the gender roles have changed in the way that men have increased their interest in farming activities since they joined the VI Agroforestry Project. Both men and women involved in the VIAFP activities have more work on their farm than before they joined the project, but it seems as if they think it is worth the extra effort to gain more in the end. However, the project has to consider the fact that women often have a bigger workload to start with. It is important for the VIAFP to adjust the activities and the feedback to different wishes and needs within the communities so that everyone feels they gain from the project activities, and also so that everyone who wants to participate at different activities have the opportunity to do so. Since the majority of the staff are Ugandans the ways of implying values from the North into the communities are less than if this had not been the case. The study is published in two versions, both as a Master's thesis for the Environmental Science Programme, Linköping University and as a Minor Field Study for Sida. The differences between the versions are only editorial.

Till att börja med var miljömedvetandet inte särskilt utbrett, varken i Sverige eller i andra delar av världen. Kunskapen om att människans aktiviteter kan ha en negativ påverkan på naturen och att naturen har gränser för hur mycket den tål är något som har växt fram under årens lopp. En hel del började hända på det här området inte minst under 1960- och 70-talen. I takt med att hänsynen till miljön fått en allt större roll i vårt samhälle har det gett ringar på vattnet även hos de svenska företagen och deras produktion. I den här studien studeras hur ALSTOM Power Sweden AB har utvecklats inom sex olika ämnesområden, med början kring 1950-talet. Områdena är asbest, buller, trikloretylen, kemikaliehantering, freoner och oljor i avloppsvattnet. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer med personer som tidigare arbetat på företaget samt olika dokument kopplade till detsamma. Studien visar hur hänsynstagande ur flera olika aspekter blivit allt viktigare i takt med att negativa konsekvenser i samband med användningen av olika ämnen upptäckts, både i Sverige i stort och på företaget. Studien visar att en del av de studerade områdena har uppmärksammats som problem sedan långt tillbaka i företagets historia, medan andra till att börja med inte hanterades som något problematiskt över huvud taget. Anledningen till detta är att många av de negativa konsekvenserna tidigare inte var uppenbara. Företagets hantering av, i stort sett, vart och ett av de studerade områdena har i stor omfattning påverkats av de krav som kommit från myndigheter och lagar kopplade till miljöpåverkan. Det är dessa krav och lagar som drivit på de förbättringsåtgärder som vidtagits. Studien visar också att företaget har påverkat miljön på många sätt i olika omfattning under årens lopp, åtminstone med utgångspunkt i de sex aktuella områdena.

The objective of this study was to uncover what aspects of urban plazas and parks that are most important for users’ evaluations of places’ aesthetics and microclimate (the characteristic climate for a limited space). This was done by investigating people’s general ideas of plazas and parks (the prototypical concepts) and compare these with place users’ descriptions of four specific places. Interviews with two groups (31 and 24 persons respectively) were carried out in order to collect this information. Aspects commonly mentioned in the descriptions, but not included in the prototype, were considered salient and schema-irrelevant (perceived as outstanding but not needed as a defining attribute of the place). This part of the result was related to evaluations of aesthetics and microclimate of the specific places, as well as to subjects’ explanations of some of these evaluations. Evaluations were collected in 716 questionnaires and 1115 on-site interviews, and the explanations in the 24 persons interview concerning specific places. The results indicate that for urban places to be emotionally appreciated they have to manifest some kind of effect of contrast, i.e. they have to embrace some salient schema-irrelevant aspect outstanding enough to work as a centre of the total experience of the place. Furthermore, the results indicate that a separation between emotional and practical aspects of place experiences is needed. In view of that, for urban places to be practically useful, they have to have a prototypical character. For a plaza to be prototypical, it has to be experienced as an enclosed and mainly hard-grounded open square, with good opportunities for commerce and social life. A park has to be green and be able to house a range of activities such as relaxing, picnics and walking.

Denna uppsats är en del av trafiksäkerhetsprojektet FICA (Factors Influencing the Causation of Accidents and Incidents), vars målsättning är att genom en förståelse för förarbeteende kunna utveckla aktiv säkerhetsteknologi för fordon. Inom detta projekt kommer en metod för olycksanalys, DREAM (Driving Reliability and Error Analysis Method), att användas. Den här uppsatsen handlar om att utvärdera och utveckla denna analysmetod. Arbetet med metoden har främst gällt användbarhetsaspekter av DREAM. Även olika kvalitetsaspekter som till exempel replikerbarhet, har undersökts. Arbetet har skett genom ett antal studier där DREAM tillämpats på olycksmaterial. DREAM har bland annat testats genom en kooperativ utvärdering där testpersonerna fick"tänka högt"medan de utförde analysen. Arbetet resulterade i vissa förändringar i den befintliga metoden, samt i en manual till DREAM och mallar att fylla i vid en analys.

När rumsligt omvälvande projekt skall genomföras är det ofta konsekvenserna för naturmiljö, kulturmiljö, estetiska miljöaspekter som ger upphov till diskussioner. Uppförandet av telemaster till mobiltelefonsystemet 3G är ett infrastrukturprojekt som kommer att vara visuellt påtagliga på många platser i landskapet. I Sverige uppförs två stycken parallella mastsystem och detta har givit upphov till diskussioner kring projektets påverkan på vår omgivning. Uppsatsen studerar hur miljöpåverkan från ett stort infrastrukturprojekt, uppförandet av telemaster för 3G-systemet, behandlats av länsstyrelsen i samrådsärenden enligt 12 kapitlet 6§ miljöbalken, samt diskuterar kring hur handläggare på länsstyrelsen hanterar och upplever dessa ärenden. Studien visar att handläggare på de undersökta länsstyrelserna har begränsat mandat att minska antalet master genom samlokalisering. Önskemålen om att teleoperatörerna ska dela på själva masten är svåra att genomföra eftersom operatörerna inte har samverkansavtal. Laglig rätt att förplikta samlokalisering fanns inte under den studerade perioden. Det är vanskligt att säga om den sammantagna inverkan som masterna sägs ha kunnat begränsas på denna nivå. Det som identifierats som ett problem av aktörer som Boverket och PTS, d.v.s. antalet master, fastlades redan i ett tidigare skede. Samråden är inriktade på att undvika ur naturmiljösynpunkt olämpliga mastplaceringar. Dock utgör den fastslagna utbyggnaden av nätet och kravet på geografisk täckning att det kan uttryckas som att det för länsstyrelsen är inte en fråga om i fall masterna ska uppföras, utan om var. Lokaliseringen av masterna blir ett samspel mellan var operatörerna föredrar att placera master samt var det är lämpligt ut naturmiljösynpunkt. Den på nationell nivå fastlagda geografiska täckningskravet gör att bedömningen av masters påverkan på vissa landskap, där intrycket i landskapsbilden blir stort, upplevs svår av de intervjuade handläggarna. Bedömning av masters påverkan på just landskapsbilden kan upplevas som subjektiv. Det stora antalet anmälningar om samråd har resulterat i få förelägganden och förbud. MKB har endast använts i ett litet antal fall. Samråden synes mycket inriktade på att hitta alternativa lösningar innan förbud utfärdas. Landskapsbilden är den enskilda motivering till förbud som förekommer flest gånger.

The aim of this thesis was to determine whether there has been a trend of increasing or decreasing water colour, absorbance, in Lake Mälaren during the last 35 years and whether it could be correlated with water discharge. The discharge was accounted for using regression analysis. The data material was analyzed for trends using a nonparametric test, the so-called seasonal Mann- Kendall test. The regression model could only account for a small (maximum of 24%) variation due to discharge. Thisindicates that discharge single-handedly can not explain the variation in absorbance. The trend analysis indicated a significant yearly increase in absorbance of 0.93% - 2.43% yr-1 for three out of four investigated sub-basins, namely, Galten, Ekoln and Skarven. This strongly implies that there has been an increase of absorbance and a change in the amount of organic material in Lake Mälaren during the last 35 years.

The Swedish museum world is a complex and disputed field. Changes are high on the agenda, but they are neither easy nor self-evident. This master thesis looks at how Swedish museum professionals discuss changes and how they envision museum work for the future. It is also an analysis of the current state of the field. We have made a critical discourse analysis of three recent projects; Svåra saker, Museum 2000, makten.nu and the debate articles from the journal Svenska Museer from 2000 to 2001. The focus of our study has been an investigation into how professionals are altering museum work today. The type of questions we have been considering are; What changes are they striving to attain and why, what factors do they consider important, what problems have they identified and what are they trying to achieve? We found that the field is complex, with lots of diverging ideas. However, one thing that remains in agreement is that museums are vital institutions, which offer something very valuable to society, and so their continuation is to be ensured. Museums are a legacy that must be protected and renewed, the traditions that surround them can be seen as both a burden and blessing. Recently, there is a strong desire throughout the field to work in accordance with the standards set by journalist discourse, and to find ways of increasing interaction with the community. Being socially aware has become a major concern for museums, but the protection of the credibility that museums have in the public eye, is their top priority. / Dagens svenska museivärld är en omtumlad och omtumlande värld. Förändringar verkar stå högt på dagordningen, men framstår vare sig som enkla eller självklara. Denna uppsats handlar om hur den svenska museivärlden talar om och ställer sig till förändring av den egna verksamheten. Uppsatsen syfte är att teckna en dagsaktuell bild av den svenska museivärldens skepnad utifrån ett förändringsperspektiv. Uppsatsens övergripande frågeställningar är; Hur talar den svenska museiprofessionen om framtid&förändring, vilka förändringar eftersträvar de samt hur formulerar de museernas position i samhället idag. Utifrån diskursanalytisk teori och metod har vi analyserat tre aktuella museala projekt; Svåra saker, Museum 2000, makten.nu samt artiklar införda under rubriken debatt i tidskriften Svenska Museer under åren 2000/2001. I materialet kunde vi utläsa en splittrad och mångfacetterad bild av de svenska museerna idag och förändringsläget de befinner sig i, men ändå vissa specifika tendenser. Vi fann att de allra flesta var överens om att museerna är viktiga institutioner i samhället och att de bör agera för att fortsätta vara betydelsefulla för det svenska folket i dagens och framtidens Sverige. Utifrån det ställningstagandet ligger den övergripande problematiken i förhållandet mellan tradition och nytänkande, och det är mellan de polerna diskussionen kretsar. Vi fann en stark förändringsvilja som strävar efter att museerna ska delta mer aktivt i samhällsdebatten, vilket vi även ser medför en rörelse mot en journalistisk diskurs.

This master essay is about teenagers, alcohol and the preventing measures taken by the Swedish government. Consequences of the rising consumption of alcohol among adolescents and how to prevent dangerous alcohol consumption in the future is one of the most prioritized issues in the Swedish society today. Today there is no prevention that clearly shows any effect on teenager’s alcohol consumption and the education about the dangerous effect of alcohol is clearly not the same in schools around Sweden. To gain knowledge about how teenagers view their own consumption of alcohol we have used the Grounded Theory. This means that you collect all data from field studies. We have used questionnaire and group interviews with teenagers to collect data but we have also studied other researches about this topic. All information that we have gained from field studies generated more and more questions and theories that we try to enlighten in our research finding and then discuss in our analysis. To consume alcohol is dependent of culture; adolescents imitate adults when it comes to behavior, customs and the pattern of alcohol consumption. We can conclude that alcohol prevention needs to change focus since it is not working. Instead of only targeting teenagers the prevention program should also include adults. If you can influence adults, parents and other groups in society that may influence teenagers to change their attitude and behavior towards alcohol, then we can hope for a change in the attitude among adolescents.

Hållbar utveckling är ett av FN:s överordnade mål och även den Svenska regeringen har antagit detta som ett prioriterat mål för samhällsutvecklingen. Regeringen har genom en rad åtgärder försökt integrera begreppet hållbar utveckling i den statliga förvaltningen bl a genom styrdokument som skall hjälpa myndigheterna, men även genom att ställa konkreta krav på att myndigheterna inför miljöledningssystem. Den nystartade distansutbildningsmyndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) blev under 2002 införlivade i projektet "Miljöledning i statlig förvaltning" och genomförde en miljöutredning under 2002 där de mest betydande miljöaspekterna presenterades. Man ansåg emellertid att kunskap till viss del saknades inom den egna organisationen för att kunna genomföra en tillfredställande analys på området. Syftet med denna studie är att inom ramen för indirekt miljöpåverkan analysera vilken form av miljöutbildning som bedrivs på myndigheten och utifrån detta utvärdera i vilken utsträckning CFL har möjlighet att generera positiv miljöpåverkan. I studien har fyra anställda på myndigheten CFL intervjuats för att kartlägga om begreppet hållbar utveckling är förankrat och integrerat i organisationen, vilken typ av miljöundervisning som bedrivs på myndigheten idag och kartlägga vad de fyra anser om de styrdokument som skall stödja dem i utbildningen. En enkät har även skickats ut till respondenterna efter genomförda intervjuer för att yterligare säkerställa de resultat som genererades i intervjuerna. För att undersöka myndighetens förutsättningar för att generera positiv miljöpåverkan har även en kortare dokumentanalys genomförts på myndighetens miljöpolicy. Av studien framkommer att den miljöutbildning som bedrivs på myndigheten idag i stor utsträckning kan likställas vid normerande miljöundervisning. I och med att denna undervisningsform tillämpas får det till följd att myndigheten inte genererar den positiva miljöpåverkan man har möjlighet att göra. Studien visar också att respondenterna har svårt att se sambanden och knyta ihop de aspekter som ingår i hållbar utveckling, d.v.s. ekonomiska, ekologiska och sociala frågor. Hållbar utveckling är inte heller integrerat i tillräckligt stor omfattning i myndighetens verksamhet och därmed beaktas inte de indirekta miljöeffekterna myndigheten orsakar i tillräcklingt stor omfattning. Inte heller miljöpolicyn är anpassad för att ta upp den indirekta miljöpåverkan som myndigheten orsakar. Slutsatsen i studien är att myndigheten först och främst måste integrera begreppet hållbar utveckling i högre utsträckning i verksamheten för att generera positiv miljöpåverkan och samtidigt beakta den indirekta miljöpåverkan man orsakar. För att detta skall vara möjligt måste man öka den interna kunskapen angående miljöfrågor och hållbar utveckling bland personal. I detta sammanhang kan Ledningsens roll inte underskattas utan måste tydligt visa att man menar allvar. Det är viktigt att beslut, strategier och riktlignjer genomlyses med utgågspunkt från indirekta och direkta miljökonsekvenser för att verksamheter vid CFL skall kunna bli långsiktigt hållbara.

Uppsatsen tar upp ljudet i utställningen och de problem som uppkommer när ljud används i utställningssammanhang. En studie av fyra utställningar görs för att synliggöra hur ljudet används, för att sedan peka på saker som är bra och saker som är mindre bra med just deras sätt att använda ljud. Vad är en fördel och vad är en nackdel med att använda ljud i utställningar? För att synliggöra detta har en analysmodell konstruerats. Analysmodellen har konstruerats med hjälp av den teori som ligger till grund för uppsatsen. Teorin som används är filmljudsforskning, musikforskning och soundscapeforskning.