The artificial grammar learning (AGL) paradigm has been intensively researched since the 60-s. In general, these investigations attempt to study the implicit acquisition of structural regularities. Among other things, it has been suggested that the AGL paradigm can serve as a model for the process of acquiring a natural language. Thus it can serve as a well-controlled laboratory task that might be used to understand certain aspects of the process of language acquisition. For example the AGL paradigm has been used in an attempt to isolate the acquisition of syntactic aspects of language. Several experimental studies show that the participants acquire knowledge of the underlying rule system since they are able to differentiate grammatical strings from non-grammatical ones. It has been argued that the traditionally conducted AGL paradigm with grammaticality instructions might make the task explicit, at least during the test phase. In order to imitate the language learning process as close as possible, to rule out the possibility of an explicit component during the testing phase (i.e., keeping the retrieval process implicit) and to rule out explicit rule conformity or rule following, we modified the classical AGL paradigm. In a behavioural study we combined the AGL paradigm with an altered mere exposure paradigm in an attempt to better model aspects of language acquisition. We were able to show that subjects, classifying under mere exposure instructions, categorize grammatical and non-grammatical strings just as well as those solving the classification task with the grammaticality instructions. This indicates that the mere exposure version might serve as a more appropriate model for language acquisition.

During the last four decades, acidifications has been seen as a great environmental hazard. To combat the effects of the acidification, the Swedish government is funding liming of affected areas. This practice has been questioned in northern Sweden, since there is no general agreement about the origin of the acidity there. This thesis aims to explain the administrative handling of the scientific disputes, and thereby the relation between the responsible authority, the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) and the research exrecised on the matter. Research findings are therefore compared with the content of interviews, performed by civil servants at SEPA. It is concluded that the liming in northern Sweden is a very complicated issue, involving many groups and individuals - so much so that it might not just be an issue of acidification science.

Den miljökommunikation som sker internt i ett företag grundar sig i organisationens val och genomförande av miljöstrategi. Kommunikation kan beskrivas som processen för människors kontaktmed varandra och i denna process kan olika typer av hinder uppstå. I denna studie är mitt syfte att undersöka hur den interna miljökommunikationen ser ut och fungerar uppåtriktat, nedåtriktat och horisontellt inom Coop Forum i förhållande till vald miljöstrategi, samt att föreslå hur kommunikationen skulle kunna förbättras om behov av detta ses. Projektet har utförts som en kvalitativ fallstudie och i huvudsak genom metoden kvalitativ, semistandardiserad intervju. För att Coop Forum helt skall kunna förverkliga sin allomfattande hållbarhetsstrategi krävs vidare implementering i all verksamhet. Tydliga direktiv från ledning är viktigt för att alla medarbetare i en organisation skall ha möjlighet att ta miljöansvar i sitt arbete. Den interna organisationskommunikationen gällande miljöfrågor mellan Coop Sverige och Coop Forum stormarknad fungerar väl och sker i huvudsak genom miljöchefen för Coop Forum och miljögruppen på stormarknaden. Informationsteknik som medel är av stor betydelse i denna kommunikation. Trots att miljöarbetet upplevs väl integrerat i verksamheten på stormarknaden kan tidsbrist och låg prioritering av miljöfrågor vara problem som uppstår. Slutligen kan också sägas att den horisontella kommunikationen mellan stormarknader bör ökas för att utnyttja den kunskap som finns tillgänglig inom organisationen.

Lot of mergers are not successful, due to several reasons and one reason can be found within the organization. Since organizations consists of people, who are involved in the merger, the importance of cultural aspects must be stressed. Six months before this essay, Carlsberg Sverige AB formed through the merger of Pripps and Falcon. These two companies are in the start up process of the merger, which is the focus of this essay. The awarness of differences and similarities is crucial for the merger. It is also of importance to know, that the excistance of subcultures in the two companies easily can create problems for the merger, if there are divergent loyalty to new organization and company.

In inhalation anesthesia life-support systems are used to provide gases to the patient and to monitor important parameters. These systems are used in dynamic and stressful situations where the information-load on the operators often is significant. This thesis presents a design concept of an anesthetic system. The design goal has been to keep the information-load on the operator low with the objective to minimize confusion and error. A number of contextual inquiries were made in the operating room during surgery at four hospitals in Sweden. The goal was to understand the actual use-situations when anesthetic systems are employed. In addition to these inquiries a number of interviews with clinicians were made. The result from the contextual inquiries and the interviews was a set of qualities-in-use; characterizations of the preferred use-qualities of the system. Based on these qualities-in-use the actual design concept was developed. The design concept is described in terms of sketches, scenarios and the qualities-in-use on which it was based. The thesis also includes a discussion on the advantages and disadvantages of the design concept.

The world is increasingly coalescing, ecologically, economically and culturally. Many problems can no longer be solved within the own state borders and the limitation of the territorial state is obvious. Jürgen Habermas means that a world domestic politic without a world government is what this progress need. Therefore it is important that national interests become less central and the solidarity between people is given priority in international relations. The focus of this thesis is therefore a critical discourse analysis of the current position of the internationalisation of Swedish security and defence policy. The discourse analysis shows that the morality and solidarity is described as important issues for the increasing Swedish international military engagement. One conclusion of the discourse is that the peace no longer is something that Sweden retains on it’s own. Instead the peace is secured in co-operation with other states. Hence, in the presence of thefuture, it’s interesting to consider Immanuel Kants thought, zum ewigen Frieden.

Recipientkontrollen har som ett viktigt mål att följa förändringar i vattenkvalitet,d.v.s. att belägga trender. Det är därför viktigt att utformade recipientkontrollprogram är tillräckligt kraftfulla för att kunna påvisa dessa miljöförändringar. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att med hjälp av icke-parametriska statistiska metoder undersöka om Motala Ströms Vattenvårdsförbunds recipientkontrollprogram kan detektera en miljöförändring. Mer specifikt undersöks om det finns några statistiska bevis på en uppåtgående eller nedåtgående trend i det datamaterial som insamlats från recipientkontrollprogrammet och en skattning av styrkan genomförs för att få en uppskattning av hur stora trender som datamaterialet från Motala Ströms vattenvårdsförbunds recipientkontrollprogram faktiskt kan detektera. I denna studie analyseras enbart de sjöar som ingår i recipientkontrollprogrammet samt nio variabler som är kopplade till övergödningsproblematiken. Dessa variabler är siktdjup, syrgashalt, fosfat-P, totalfosfor, Nitrat+Nitrit-N, ammonium, totalkväve, klorofyllhalt och kvävefosforkvot. Resultatet från trendanalysen visar att det finns en signifikant trend i 36 utav 132 genomförda trendanalyser. Skattningen av styrkan visar att framför allt variablerna syrgas, Nitrat+Nitrit-N, ammonium och klorofyll bör utvärderas närmare vad gäller provfrekvens och tidsperiod om dessa fortsättningsvis ska ingå i recipientkontrollprogrammet.

Uppsatsen handlar om skinheadskulturen och icke-rasistiska skinheads. Syftet med uppsatsen är Att beskriva skinheadskulturens utveckling från dess start tills idag och hur dagens icke-rasistiska skinheads förhåller sig till den. Uppsatsen är indelad i två delar där det i del 1 redogörs för skinheadskulturens utveckling och var brytningen kom mellan icke- och rasistiska skinheads kom. Litteraturstudier ligger till stor del till grund för del 1. Idel 2 har ett antal icke-rasistiska skinheads intervjuats och deras syn på skinheadskulturen och deras roll i den redovisas. Frågor har varit av typen: Varför är du skinhead? Hur kan du som icke-rasistiskt skinhead fortsätta att vara skinhead trots att du kan bli beskylld för att vara rasist? Hur länge kommer du att vara skinhead?

This paper discusses difficulties and Failures with being a Neutral and objective scientist when writing about a subject which he or she is dedicated too.The purpose with this paper is to study the knowledge process, in other words, is some knowledge harder to see due to the scientist dedication to the subject or is some knowledge constructed due to the scientist dedication to the subject studied, and the process of intermediating, in other words, how to validate the results. Subject which is discussions are scientist objectivity, sociologist dilemmas, and different roles of scientists. The paper also deals with the importance of different perspectives and how ours choice of perspective influences ours research. Ethical state of conditions in interview situations and how we can reflect and criticise our own part and attitudes as an interviewer are also discussed in this paper.

De idag mest använda alternativen för sluthantering av slam är deponering, spridning på jordbruksmark, och olika former av annan användning som markbyggnad och jordtillverkning. Mycket händer idag inom ”slamhanteringsområdet” och till följd av nya lagar och mål kommer de tillgängliga alternativen för sluthantering se annorlunda uti framtiden. För att kunna föra en diskussion om hur sluthanteringen kommer att se ut i framtiden behövs dels en överblick över vad som kommer att gälla i framtiden, dels en överblick över hur hanteringen ser ut idag. Syftet är att kartlägga sluthanteringen av slam från avloppsreningsverken idag, att ge en sammanfattning av mål och regleringar, samt diskutera hur sluthanteringen av slam kan tänkas se ut i framtiden. En kartläggning av sluthantering av slam från avloppsreningsverk (ARV) i Västra Götalands län 2002 har genomförts genom en enkätundersökning till länets kommuner. Även kommunernas planer för framtida hantering av slam har undersökts genom enkäten. En sammanfattning av miljömål och regleringar som kommer att påverka hanteringen av slam i framtiden har gjorts genom en innehållsanalys av Regeringens proposition om delmål till miljökvalitetsmålen (Prop. 2000/01:130), Naturvårdsverkets aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp (Rapport 5214) samt Förordningen (2001:512) om deponering av avfall. Sett till antal kommuner som väljer en viss hantering var fördelningen 2002 på olika hanteringsalternativ: spridning på jordbruksmark - 20%, deponering, antingen som avfall eller täckmassor - 60%, och annan användning - 20%. Sett till mängd slam som används på ett visst sätt var fördelningen 2002 på olika hanteringsalternativ: spridning på jordbruksmark - 15%, deponering som avfall och täckmassor - 40% och annan användning - 45 %. Ungefär två tredjedelar av kommunerna har planerat för hanteringen av slam de närmaste 5 åren och nästan hälften har planerat en förändring av hanteringen. Störst vilja till förändring finns inom de kommuner som idag valt att hantera slammet genom spridning på livsmedelsmark eller deponering som avfall. Flera av de kommuner som skall förändra hanteringen har ännu inte bestämt vad de ska göra i framtiden. När planer finns verkar spridning på jordbruksmark och markbyggnad vara de alternativ som de flesta tänkersig. Deponering kommer att utgå som hanteringsalternativ genom förbud mot deponi av organiskt avfall. Eventuellt kommer dispenser under en tid beviljas. Troligt är också att dispenser beviljas för användning av slam till täckning av deponier. Naturvårdsverkets aktionsplan för återföring av fosfor talar för en ökning av spridning av slam på jordbruksmark, framförallt genom mål om 60 % återföring av fosfor från avlopp år 2015. Den negativa attityd till slam som gödselmedel som finns idag, framförallt bland livsmedelsindustrierna, talar dock emot en ökning av spridning på jordbruksmark. Hantering av slam genom s.k. annan användning kommer med största sannolikhet att öka kraftigt i framtiden. Den främsta orsaken är förbudet mot deponi. Eventuellt kan hanteringen begränsas genom nytt EG-direktiv och ny förordning om spridning av slam. En ambition om att skapa effektiva och giftfria kretslopp, formulerat som en förutsättning för att nå miljökvalitetsmålen, leder till ett ökat intresse för källsorterande avloppssystem. De höga kostnaderna talar dock emot en utbyggnad av sådana system.