Decomposition of organic matter is a critical process in the ecosystem, which involves many essential biotic and physical parts. Decomposition is therefore an important process both above and below ground. The rate of decomposition is dependent of many environmental factors for example: pH, moisture and supply of oxygen. The decomposition can therefore be affected by large scaled environmental influences, such as acidification and climatic changes. The root litter in the forest is in different ways affected by acidification, liming and manuering. Because of the important role the root system has to the whole forest ecosystem, it can be of importance to gain knowledge about how roots are affected by external environmental influences. In the forest ecosystem fertilise the soil has become a common practice in forest management to optimise tree production. Experiments with nitrogen fertilisation have shown that the volume growths of the tree and litter supply have increased after fertilisation. There are also reports about the negative effects nitrogen fertilisation has on decomposition, which results in a decreased decomposition of organic matter. The aim of this study is to investigate how the decomposition of organic matter, in this case roots, is affected by a large addition of ammonium sulphate. The study concentrates on to statistically evaluate important aspects on how addition of ammonium sulphate affects the decomposition of organic matter below ground in different soil layers and root diameters, and investigate the possibilities that addition of ammonium sulphate could lead to a decreasing potential of carbon mineralisation. The study was conducted is in Skogaby, which is located in southwest Sweden in the community of Halland. Samplings of roots were made in the experimental area from the humus and mineral layer. Roots used for this study varied from less than 2mm up to 2-5mm. Decomposition of root litters were made with litterbags, which were placed in the soil in the humus and mineral layer in the original place of were the roots were collected. The results from this study showed that there appear significant differences in some of the cases between the control and ammonium sulphate treatments. The conclusion that can be drawn by this study is that the addition of ammonium sulphate, under certain conditions depending on root diameter and soil layer, comes to affect the decomposition of root litter. The addition of ammonium sulphate seems to have a positive effect on the decomposition in the initial phase, for then come to decrease in the later phases and be similar to the control areas. It can also be determined that decomposition does not seem to vary within treatments with regards to root diameter and soil layer. Regarding the question about how carbon mineralisation is affected by addition of ammonium sulphate it is probable that the addition would come to increase the mineralisation in the initial phases of the decomposition, compared with the control plots.

Det svenska samhället är i hög grad invävt i världen utanför. Det som är viktigt hos oss är ofta lika viktigt hos andra. Världen har blivit mindre samtidigt som medvetenheten om världen som en enhet har vuxit. För Sveriges del har det varit den Europeiska unionen som stått i centrum för diskussionen om den nya världen. Medlemskapet i EU har fått det svenska samhället att delta i ett nytt regel- och idésystem, vilket har lett till omfattande konsekvenser och förändringar. Samarbetet gör att viktiga frågor idag avgörs långt ifrån den nationella arenan. Ett exempel på denna samhällsförändring är införandet av det nya ramdirektivet för vatten. Direktivet innebär att medlemsländerna ska införa ett helt nytt sätt att arbeta med vattenfrågor i och med införandet av en nya vattenadministration inom unionen. Därför är syftet med denna uppsats är att analysera och diskutera hur den svenska suveräniteten, främst då med tanke på självbestämmanderätten, påverkas av den ökande europeiseringen och internationaliseringen. Då jag anser att det nya vattendirektivet är ett utslag av europeiseringen har jag använt mig av de delar i direktivet som tar upp införandet av den nya vattenadministrationen, för att påvisa denna utveckling. De frågeställningar jag valt att fokusera närmare på är om implementeringen av vattendirektivet i svensk lagstiftning är en del av europeiseringen, och om europeiseringen och vattendirektivet påverkar den svenska suveräniteten samt om det är positivt eller negativt att naturliga och administrativa gränser korsas. Slutsatserna dragna i denna uppsats är att det är dags att tänka över ett nytt sätt att arbeta med gränsöverskridande frågor. Det är en mycket svår uppgift att fatta beslut så att det passar alla länders önskningar och behov. En annan viktig aspekt som framkommit under uppsatsens gång är att internationaliseringen, europeiseringen samt det nya ramdirektivet för vatten både tar bort stora delar av det nationella beslutsfattandet, men även vinner andra aspekter, såsom nyskapandet och upprätthållandet av den nationella staten. Det är både positivt och negativt för den enskilda staten att gränser korsas, då vissa löses upp medan andra skapas. Det som är viktigt att komma ihåg i arbetet med att skapa ett nytt sätt att hantera vattenfrågor inom unionen, är att alla faktiskt strävar efter samma mål. Men att alla har olika medel att ta sig dit. Därför blir implementeringen av vattendirektivet i svensk lagstiftning en utmaning för stat och allmänhet att ta reda på vad som verkligen karaktäriseras som det svenska. Men också för att försöka hitta en plats i den ökande samhällsförändringen som följer av europeiseringen och internationaliseringen.

The environment became an established issue on the international political agenda after World War 2. How to preserve natural resources became an issue that concerned several powerful participants, affected by changed conditions in the environmental legislation. This paper is a study of the growing environmental work within the multinational Swedish corporations Boliden, IKEA and SAS and how it was affected by the globalization. The material studied is environmentally related information produced by the companies and also interviews with the Environmental Managers. The information provided has been analyzed and compared with well-known opinions of globalization, trying to find out how the process of globalization has affected the handling of environmental work within the companies. The conclusion is the globalization brings several disadvantages, but it also results in an international legislation and co-operation between different participants, something that does have a positive effect on the environment.

I denna studie har tillrinning till världens största bräckvattenhav, Östersjön, studerats. Östersjöns avrinningsområde inkluderar tillrinningsområden från 14 olika nationer och den totala befolkningen i området uppgår till ca 85 miljoner. Flera stora floder mynnar ut i Östersjön där Neva är den största med ett årligt medelflöde på 2500 m3/s. En stor del av de vattendrag som mynnar ut i Östersjön är påverkade av vattenregleringar främst för vattenkraftsändamål. Syftet med vattenkraftsregleringar är att lagra vatten från vår sommar och höst för att använda detta vintertid då behovet av elkraft är stort. Regleringar för vattenkraftsändamål leder till förändrade hydrologiska förhållanden i de utbyggda vattendragen. Effekten av vattenregleringar innebär att de flesta flödestopparna blir utjämnade och att flödet vintertid ökar. I denna studie har tillrinning till Östersjön vid reglerade förhållanden samt vid naturliga oreglerade förhållanden studerats. Studien har fokuserats på de tillrinningsområden som mynnar ut i Bottniska viken längs den Svenska kuststräckan. Studien baseras på rekonstruktionsberäkningar av naturliga flöden samt uppmätta flöden som tillhandahållits av SMHI och av Vattenregleringsföretagen. Den studerade perioden är 1979-2000. Vidare har regleringar för övriga länder inom östersjöområdet kvantifierats. Resultaten från studien visar att den totala tillrinningen till Östersjön är kraftigt påverkad av regleringar. Studien visar att regleringar medför en kraftigt förändrad årsdynamik i de reglerade vattendragen med en utjämnad vattenföring över året där vårfloden i flera fall nästintill försvinner. Vidare visar resultaten ett ökat flöde vintertid samt att effekten under sensommar och höst är mindre. Effekter på den årliga tillrinningen är dock minimal. Studien fann även att effekten av regleringar ökar med egleringsgraden och är därmed mer tydlig i fjällområden till följd av att de flesta större regleringsmagasin är lokaliserade inom detta område och att regleringsgraden därmed ökar. Inom östersjöområdet som helhet står Sverige för den största andelen regleringar med en total magasineringskapacitet på 28 miljarder m3 för de vattendrag som mynnar ut i Östersjön, följt av Finland på ca 19 miljarder m3 och Ryssland på ca 17,5 miljarder m3.

The concentration and storage of organic chlorine and chloride were determined in soil, to a depth of 40 cm, in a coniferous forest in the Stubbetorp catchment area in south-east Sweden. Also, the spatial distribution of the two forms of chlorine was determined. Soil samples were collected at 49 of the nodes in a grid with approximately 105 m between the nodes. The analysis of spatial variability suggested that no spatial autocorrelation was present either within the variable organic chlorine or chloride. This means that no sample was more influenced by another nearby sample, as compared to other samples further away. Instead, linear interpolation was used to construct contour maps of the concentrations. The contour maps indicated that the two forms of chlorine have similar spatial patterns and the highest concentrations could be found in the main valley area, with moss soil and forest dominated by pine (Pinus sylvestris (L.)). The two variables showed a significant positive correlation. This could be due to the fact that chloride is the limiting factor for formation in Swedish soil or that the two forms of chlorine are only indirectly related through variables as soil moisture or organic matter. The storage of organic chlorine when a depth of 40 cm was taken into account was seven times the storage compared to an earlier study where only the top-soil was sampled. The storage of organic chlorine in the area is of such size that changes in this storage are likely to have an impact on the transport of chloride. The fact that no spatial autocorrelation could be found in either of the variables suggests that the scale chosen is not suitable for describing spatial autocorrelation on a smaller level, due to processes e.g. microbially induced formation. At the same time the chosen scale is probably too small for detecting spatial autocorrelation on the larger scale due to e.g. deposition and precipitation.

Inom EU är vattnet ett resursproblem, både med avseende på kvalitet och kvantitet. För att komma till rätta med dessa problem utarbetades EU:s ramdirektiv för vatten. Det övergripande syftet med direktivet är att allt vatten ska uppnå ”god status” senast 2015. Direktivet antogs 2000 och utgör en grund för Europas framtida vattenstrategi. För Sveriges del kommer det att innebära en förändring i den nuvarande vattenförvaltning och många aktörer kommer att påverkas. Syftet med denna studie är att få en uppfattning om olika aktörers i den svenska vattenförvaltningen syn på implementeringen av vattendirektivet. Studien omfattar åtta kvalitativa intervjuer med personer som var och en representerar olika aktörer i dagens vattenförvaltning. Resultatet från intervjuerna visar att aktörerna anser att det finns en klar fördel med att hantera vattenfrågorna avrinningsområdesvis, som direktivet föreskriver. Andra fördelar med direktivet är att det kommer att skapas en ny organisation som på ett strategiskt sätt hanterar vattenfrågorna. Direktivet ses som ett bra verktyg för att förbättra vattnets kvalitet, men hur framgångsrikt direktivet kommer att bli, beror i stor utsträckning på hur Sverige väljer att arbeta med implementeringen. Att få till stånd en fungerande samverkan mellan aktörerna ses som svårt. Detta kan bero på att vattnet är en allmän resurs, som många aktörer riktar resursanspråk på. För att få allmänheten involverade i vattenarbetet krävs en bland annat en arena där alla kan komma till tals.

Ett av målen i dagens miljöpolitik är att miljöhänsyn ska integreras inom alla samhällssektorer. Denna process är dock inte helt problemfri i praktiken. Studiens syfte är att få en fördjupad bild av vad som möjliggör respektive begränsar integreringen av miljöhänsyn i den offentliga upphandlingen samt att identifiera vad som krävs för en ökad miljöanpassning av den offentliga upphandlingen. Studien fokuserar pårättsliga, ekonomiska och kunskapsmässiga aspekter. Kvalitativa intervjuer har genomförts med upphandlare på tre olika enheter på Norrköpings kommun för att få fram praktiska erfarenheter inom området miljöanpassad upphandling. Intervjuresultaten visar att upphandlarna delvis upplever olika slags aspekter som särskilt viktiga. En av de intervjuade betonar det rättsliga utrymmet, medan de två andra anser att kunskap och utbildning är mest avgörande för om miljöhänsyn kan tas. För att ytterligare underlätta miljöanpassningen av den offentliga upphandlingen, behövs bland annat utökade möjligheter enligt EGrätten och bättre hjälpmedel vid utvärderingen av anbud i upphandlingsprocessen.

Att införa ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 kan vara ett sätt att uppnå en bra miljöorganisation i ett företag. I dagsläget är det ett måste, om ett företag vill överleva på längre sikt. Faran är att miljöledningssystemet i sig självt blir ett mål och inte ett medel för att få ett strukturerat miljöarbete. Enista AB i Norrköping har ett integrerat ledningssystem med miljö, kvalitet och arbetsmiljö. Företaget är certifierat enligt ISO 14001. Syftet är att, i form av en fallstudie på ett företag, undersöka hur tre faktorer påverkar arbetet med ett miljöledningssystem hos medarbetarna i den operativa delen av verksamheten. Påverkar den operativa personalens tillgång till information/kommunikation företagets miljöarbete? Kan formen av, och innehållet i, utbildning inom miljöområdet ha en påverkan på medarbetarnas arbete med ledningssystemet? Vad säger medarbetarna på den operativa nivån i företaget om att arbeta med ledningssystemet? Fallstudien är en nulägesanalys på företaget. För att undersöka mitt syfte använde jag mig av semistrukturerade, kvalitativa, gruppintervjuer och individuella intervjuer. Övergripande blev slutsatsen att kommunikation, information och utbildning är viktiga faktorer att arbeta med och utveckla, för att få ett väl integrerat och effektivt miljöledningssystem. Dessa tre faktorer samverkar och skapar attityder till miljöledningssystemet hos de anställda i den operativa verksamheten.

I studien genomförs en analys av begreppet hållbar utveckling och dess koppling till de tankar som brukar förknippas med ekologisk modernisering. Vidare beskrivs och diskuteras relationer och samband mellan den hållbara utvecklingens tre dimensioner; miljön, ekonomin och det sociala. Arbetet för hållbar utveckling på den regionala nivån sker utifrån nationella ramar men det är på den regionala och kommunala nivån som ansvaret för initiativtagande och prioriteringar ligger. Det är viktigt att ha kunskap om hur begreppet hållbar utveckling har kommit till och diskutera vad som menas med begreppet för att förstå vad begreppet syftar till och hur det bör tillämpas i det regionala utvecklingsarbetet. Med hjälp av indikatorer är det möjligt att följa och utvärdera arbetet för hållbar utveckling. Uppsatsen diskuterar förhållningssätt och problem i kringoperationaliseringen av hållbar utveckling i ett regionalpolitiskt sammanhang samt vilka svårigheter som är förknippade med framtagandet av hållbarhetsindikatorer.

I denna uppsats behandlas recipientkontrollen i kustområden och hur den skulle kunna utvecklas. SMHI är en av de aktörer som i egenskap av konsult bidrar med sin kompetens genom att utföra provtagningar och datapresentation för kunders räkning längs de svenska kusterna. Syftet med studien är att utreda om kunderna upplever och uttrycker ett behov att få hjälp med att tolka information från recipientkontrollen. För att utreda vad kundernas behov och önskemål är gjordes en enkätundersökning, vilken gick ut till samtliga medlemmar av Kalmar Kustvattenkommitté, västra Hanöbuktens vattenvårdsförbund, Öresunds vattenvårdsförbund, Blekingekustens vattenvårdsförbund samt Bohuskustens vattenvårdsförbund. Med utgångspunkt från avnämares behov kommer jag att undersöka möjligheterna att förbättra informationsförmedlingen med hjälp av statistiska analysmetoder och SMHI:s eget modellverktyget Kustzon 2.1. Användningen av statistiska hjälpmedel i samband med recipientkontrollen är inte så utbredd på SMHI idag. Därför ansåg jag att denna aspekt var särskilt intressant att titta närmare på. I studien ger jag förslag till analysmetoder (Mann-Whitneys test, Kendalls tau samt trendtest enligt Mann-Kendall) som kan bli användbara i recipientkontrollarbetet. I diskussionsdelen förs ett resonemang kring vilka möjligheter och begränsningar som visat sig med de analysmetoder som tagits upp. Diskussionsdelen avslutas med några konkreta förslag till förbättringar på just SMHI:s redovisning av recipientkontrollen.