Bakgrund: Under 1970-talet började man omarbeta invandrarpolitiken i Sverige inom riksdagen i och med den ökade arbetskraftsinvandringen. Det var först under denna period som man lämnade mångkulturdebatten, åtminstone inom skolpolitiken och begreppet interkultur introducerades. 1985 beslutades det av riksdagen att skolan skulle arbeta interkulturellt och gjorde gällande att det att ett förhållningssätt utifrån interkultur skulle genomsyra hela skolverksamheten. Forskning visar att kritiken mot det interkulturella perspektivet, från såväl politiker som pedagoger, har bestått i att begreppet är abstrakt och aningen diffust.Syfte: Syftet med detta arbete att undersöka hur interkultur uttrycks i Lpo94 samt Lgr11 med tillhörande kursplaner för historieämnet och vilka möjligheter och/eller svårigheter det finns.Metod: Arbetet utfördes genom en tematisk jämförande innehållsanalys av Lpo 94, Lgr 11 med tillhörande kursplaner för historia.Resultat: Det finns en konstant spänning mellan interkultur och kulturarv i Lpo 94, Lgr 11 och tillhörande kursplaner för historia. Interkultur får stor plats i de behandlade styrdokumenten även om kulturarv kan tolkas som en motpol till interkultur. Resultatet av denna studie har tydligt visat på att läroplaner i ännu högre grad än vi tidigare trott är ett resultat av politiska kompromisser samt att den mångkulturella skolan inte är helt oproblematisk.Diskussion: Beroende på hur man väljer att tolka innehållet i styrdokumenten oavsett vilken kategori man utgår ifrån kan både möjligheter och hinder skapas. I det här fallet med interkultur känner vi att då pedagoger har stor frihet i utformningen av undervisningen kan en interkulturell lärandemiljö skapas så länge värdegrunden får stort utrymme. För vår framtida yrkesroll har detta bidragit till insikten av vikten att ständigt reflektera över sin roll som pedagog och självrannsakan.

Forskning har pekat på en del utmaningar i arbetet med mångfald och mångkultur. I styrdokument för förskolan betonas mångfald som ett viktigt värde. Förskollärare har uppdraget att levandegöra det i alla möten som sker i verksamheten. De förskollärare som brinner för arbetet med mångfald, vad är det de ser? Den här studien syftar till att bidra med kunskap om vad det är som driver förskollärare i deras arbete på mångkulturella förskolor. Studiens syfte undersöks genom dessa forskningsfrågor: • Vilka motiv uttrycker förskollärarna som betydelsefulla för arbetet på mångkulturella förskolor? • Vilken relation beskriver förskollärarna mellan privata och yrkesmässiga värderingar gällande mångkulturalitet? Detta har undersökts genom en kvalitativ undersökning där fyra förskollärare, som är yrkesverksamma på mångkulturella områden, intervjuades. Den empiri som växte fram har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Urie Bronfenbrenners (2005) ekologiska systemteori har tillfört perspektiv till studien. Även Jerome Bruners (2002) tankar om varför det är viktigt att ta del av människors berättelser, och synen på tolkandet av dem, har studien tagit stöd av. Gällande synen på kunskap och möten är studien inspirerad av socialkonstruktionistiska idéer. I studiens resultat framkommer att förskollärarna relaterar sitt engagemang till en samhälls- eller människosyn som de burit med sig sen unga år. De beskriver olika motiv till sitt val av arbetsplats, men en gemensam koppling till tanken allas lika värde syns. Vi kan i studiens resultat skönja att relationen mellan de privata värderingar och de yrkesmässiga beskrivs av förskollärarna som sammanflätade hos dem själva, men också en önskan om att hela arbetslaget ska vara eniga kring dessa värden. En nyfikenhet och ett intresse för olika kulturer, och viljan till att förstå och kunna relatera till människor beskrivs som drivkrafter i deras arbete. Känslan av att vara i rörelse och föränderlighet uttrycks även som en drivkraft i studiens resultat. Förskollärarna talar om flödet av möten med olika människor, prövandet av nya metoder och arbetssätt, men också omprövandet av sina egna normer och tankar som anledning till att stanna kvar på arbetsplatsen.

No description available.

No description available.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare, barnskötare och modersmålspedagoger resonerar kring kulturella maktordningar och interkulturalitet på tre mångkulturella förskolor. Empirin har samlats in med hjälp av nio semistrukturerade intervjuer med pedagoger från de olika yrkeskategorierna. Resultatet visade att pedagogerna hade en positiv syn på interkulturalitet, men att det kan uppstå svårigheter när olika kulturer möts och skall samverka. Vidare kunde pedagogerna till en början inte se några maktordningar, men det framkom efter hand att status kunde kopplas till hudton i barngruppen. Vår slutsats är att makt, kultur och interkulturalitet är komplexa ämnen som det är svårt att få samförstånd kring, samt att det är av stor vikt att vara medveten om de egna normerna. Det verkar även vara eftersträvansvärt att ha gemensamma normer då"lika" tycks underlätta samvaron i förskolan.

Syftet med denna uppsats var att belysa hur pedagoger arbetar för att skapa ett interkulturellt klassrum. Genom att undersöka hur pedagoger vid två olika grundskolor arbetade utifrån ett interkulturellt perspektiv samt även undersöka pedagogernas uppfattningar om ett interkulturellt perspektiv, uppfylldes syftet. Det teoretiska perspektiv vi använde oss av i vår uppsats var ett interkulturellt perspektiv. Utifrån det interkulturella perspektivet undersökte vi hur pedagogerna arbetade med och uppfattade begrepp som kultur, språk, mångkultur och identitet. Metoderna som användes i uppsatsen var observation och intervju.Resultatet visade att det interkulturella klassrummet skapas främst genom att pedagogerna uppmärksammar och arbetar med elevernas språk och kulturer. Resultatet visar även att pedagogerna innehar en medvetenhet om det interkulturella perspektivet och de begrepp perspektivet består av. Genom att bejaka och bekräfta elevernas kulturella bakgrunder stärks samtidigt deras identitetsutveckling och självkänsla. Ett interkulturellt perspektiv på lärande förutsätter en medvetenhet hos pedagogerna om varför och hur de skall arbeta interkulturellt. Om pedagogerna innehar en medvetenhet om vikten av det interkulturella perspektivet och dess begrepp speglas det i sin tur i deras arbetssätt.

Studiens syfte är att se på ledarskap i relation till interkulturalitet. Den kvalitativa karaktären på studien var relevant för att besvara frågeställningarna. Ledare från två olika organisationer valdes för att ge en ökad bredd i svaren. Efter intervjuerna transkriberades och analyserades det insamlade materialet utifrån teorier om interkulturalitet. Genom intervjuerna gavs en förståelse av hur ledarna ser på åsiktsmångfald samt en bild av hur ledare hanterar medarbetarnas idéer och åsiktsmångfald. Genom analysen framgår det att trots att ingen av ledarna uttalat eftersträvar ett interkulturellt förhållningssätt så fnns det interkulturella tendenser i ledarnas hanterande av medarbetarnas idéer och åsiktsmångfald. Inom båda organisationerna eftersträvar ledarna ett öppet klimat för att utveckla organisationen men vi tror att organisationerna skulle utvecklas ytterligare om interkulturalitetsteorins kritiska aspekt tillämpades, genom att ledare och medarbetare inom organisationen vågar kritiskt granska sig själva, varandra och den egna organisationen i större utsträckning.

According to the national curriculum guidelines for elementary school, preschool and after-school 2011, (i.e. Lgr11), the Swedish school is based on a democratic foundation. Schools should prepare students to develop an understanding and acceptance of cultural diversity not only in the society as a whole but also how this should be reflected in the morals and ethics between us. The purpose of this study was to describe how teachers in multicultural schools perceptions and experiences on teaching pupils with diverse immigrant origin, and how they apply these cultural expression in practice. In particular, I focus on four teachers in multicultural schools and how they reason about applying cultural expressions that are transmitted at these schools and by them. Explicitly, I review how from policy documents and their own personal pedagogic are reflected in the actual teaching. Hence, my questions at issue are: How do these teachers reason about integrating and applying their pupils languages and traditions in the actual teaching? How do these teachers do to make their students' cultural diversity visible in the classroom? The result showed that teachers integrate different cultural content in school activities, but they also make their pupils cultural diversity visible and various forms of knowledge constructions and perspective in education. All teachers emphasized the importance of having a democratic approach and to give students the opportunity to learn their native language. The teachers argued that having a solid education in their native language affects the students' general academic performance in a positive sense.

The purpose of this essay is to investigate if Botkyrka municipalitys policy Strategi för ett interkulturellt Botkyrka (Strategy for an intercultural Botkyrka), reproduce a previously discovered discourse about swedishness, etnicity and culture as something static and one-dimensional. How they tackle the challenge to n’either homogenise nor culturaly essentialise their citizens. This is examined with the use of a social constructivist approach on the strategy. By using this approach and with the frameworks from discourse analysis and governmentality, this study shows that despite rethinking in goals and course of action, the examined material follows the previously demonstrated discourse, through their use and articulation of the investigated concepts. / Denna uppsats har till syfte att undersöka om Botkyrka kommuns styrningsdokument Strategi för ett interkulturellt Botkyrka, reproducerar en tidigare funnen diskurs kring svenskhet, etnicitet och kultur som något statiskt och endimensionellt. Hur de hanterar utmaningen att varken homogenisera eller kulturellt essentialisera deras invånare. Detta undersöks genom användningen av en socialkonstruktivistisk ansats av strategin. Med hjälp av denna ansats och teoretiskt ramverk från diskursanalys och governmentalitet visar studien att trots nytänkade kring mål och tillvägagångssätt, följer den tidigare demonstrerade diskursen även i denna strategi genom artikulering och användning av de undersökta begreppen.

People of various cultural and linguistic backgrounds seek refuge in Sweden. Policy documents for public libraries state that prioritized areas of operation are children and young people, but also cultural and linguistic diversity. In recent years, the spatial aspects of library buildings have been the subject of major research, especially in Scandinavia. The purpose of this study is to broaden knowledge of how public libraries can design spaces by considering diverse cultural and linguistic backgrounds. In this study, library spaces for children and young people are researched. The methods applied in this research were semi-structured interviews with librarians; observations in library spaces for children and young people in three public libraries in Västra Götaland, Sweden; and a review of policy documents from these public libraries. The theoretical framework for this research is Hans Elbeshausen's and Peter Skov's "Public libraries in a multicultural space: a case study of integration processes in local communities." Elbeshausen and Skov describe the transnational: how people are linked to two or more cultures. This was the theoretical foundation for the transnational screen, a tool for analysis, in which support of multiculturalism and integration would promote a sound transnational. This tool was used to analyze the results of the observations. Findings indicate that public libraries already support both multiculturalism and integration, which means public libraries also reinforce transnationalism. Using the transnational screen for analysis facilitates practical suggestions for improvement in the operation of public libraries.